8.2.2014

Europeiska unionens officiella tidning

C 39/8

Överklagande ingett den 28 november 2013 av Orange, tidigare France Télécom av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 16 september 2013 i mål T-258/10, Orange mot kommission

(Mål C-621/13 P)

2014/C 39/15

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Orange, tidigare France Télécom (ombud: H. Viaene och D. Gillet, avocats)

Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen, Republiken Frankrike, departementet Hauts-de-Seine, Sequalum SAS

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—

upphäva den dom som meddelades av Europeiska unionens tribunal den 16 september 2013 i mål T-258/10, Orange mot Europeiska kommissionen, och ogiltigförklara kommissionens beslut K(2009) 7426 slutligt av den 30 september 2009 om kompensationen för kostnader för att upprätta och driva ett höghastighetsnätverk för elektronisk kommunikation i departementet Hauts-de-Seine (Statligt stöd nr 331/2008 — Frankrike) till en delegation för allmännyttiga tjänster (DSP), om domstolen anser att den har tillräcklig kännedom om omständigheterna i målet för att den slutligt ska kunna avgöra målet i sak,

—	i andra hand, upphäva den överklagade domen och återförvisa målet till tribunalen för att den ska återuppta förfarandet,

—	förplikta kommissionen, departementet och Sequalum att ersätta rättegångskostnaderna, med undantag för de rättegångskostnader som Republiken Frankrike haft, och

—	slå fast att Republiken Frankrike ska bära sina rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Klaganden åberopar fyra grunder till stöd för sitt överklagande.

För det första, anser klaganden att tribunalen har åsidosatt sin motiveringsskyldighet grundat på artiklarna 36 och 53 första stycket i domstolens stadga, eftersom tribunalen på ett otillräckligt och motsägelsefullt sätt prövat en grund avseende att ett marknadsmisslyckande inte föreligger. Klaganden klandrar särskilt tribunalen för att den inte godtog dess argument om att projektet THD 92 inte kunde räknas som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, på grund av att ett marknadsmisslyckande inte förelåg till följd av förekomsten av konkurrerande operatörer som erbjöd liknande tjänster.

För det andra, gör klaganden gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning vid bedömningen av den tidpunkt då förekomsten av ett sådant marknadsmisslyckande ska bedömas. Enligt klaganden är det således den tidpunkt då den åtgärd som syftar till att avhjälpa ett marknadsmisslyckande, antas som förekomsten av misslyckandet ska bedömas.

För det tredje, klaganden klandrar tribunalen för att ha gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning i sin tolkning av punkt 78 i Gemenskapens riktlinjer (1), genom att anse att ”den detaljerade bedömningen”, vilken allt statligt stöd som är avsett för ett traditionellt svart område bör vara föremål för, inte innebär att det formella granskningsförfarandet enligt artikel 108.2 FEUF ska inledas.

Klaganden anser slutligen att tribunalens konstaterande, enligt vilket områden där internräntan ligger på 9-10.63 procent inte är föremål för en kompensation, är uppenbart felaktigt. De rättsliga följderna av tribunalens konstaterande, det vill säga avsaknaden av överkompensation, och således att det här aktuella projektet inte uppfyller det tredje kriteriet i domen i Altmark-målet, är därför felaktiga.

(1) Meddelande från kommissionen — Gemenskapens riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät (EUT 2009, C 235, s. 7).