Mål C‑499/13
Marian Macikowski
mot
Dyrektor Izby Skarbowej w Gdańsku
(begäran om förhandsavgörande från Naczelny Sąd Administracyjny)
”Begäran om förhandsavgörande — Gemensamt system för mervärdesskatt — Proportionalitetsprincipen och principen om skatteneutralitet — Beskattning av en leverans av fast egendom inom ramen för ett tvångsauktionsförfarande — Nationella bestämmelser enligt vilka den förrättningsman som genomför en sådan försäljning är skyldig att beräkna och betala mervärdesskatten på en sådan transaktion — Inbetalning av köpeskillingen till den behöriga domstolen och kravet att denna ska överföra den mervärdesskatt som ska betalas till förrättningsmannen — Förrättningsmannens ekonomiska och straffrättsliga ansvar för det fall mervärdesskatten inte betalas — Skillnad mellan den betalningsfrist för mervärdesskatt som föreskrivs för beskattningsbara personer i allmänhet och den frist som föreskrivs för en sådan förrättningsman — Avdrag för ingående mervärdesskatt kan inte göras”
Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 mars 2015
Harmonisering av skattelagstiftning – Gemensamt system för mervärdesskatt – Betalningsskyldiga för mervärdesskatt – Tvångsauktionsförfarande – Nationella bestämmelser enligt vilka den förrättningsman som genomför en sådan försäljning är skyldig att beräkna och betala mervärdesskatten på en sådan transaktion inom den föreskrivna fristen – Tillåtet
(Rådets direktiv 2006/112, artiklarna 9, 193 och 199.1 g)
Harmonisering av skattelagstiftning – Gemensamt system för mervärdesskatt – Skyldigheter för personer som är ansvariga för skatteinbetalningen – Nationella bestämmelser enligt vilka förrättningsmannen i egenskap av betalningsskyldig ska bära ansvaret för underlåtenheten att fullgöra en skyldighet – Tillåtet – Villkor – Iakttagande av proportionalitetsprincipen – Prövningen ankommer på den nationella domstolen
(Rådets direktiv 2006/112)
Harmonisering av skattelagstiftning – Gemensamt system för mervärdesskatt – Avdrag för ingående mervärdesskatt – Nationella bestämmelser enligt vilka den betalningsskyldiga person som nämns i denna bestämmelse är skyldig att beräkna, uppbära och betala mervärdesskatten för en leverans, genom exekutiv försäljning utan rätt till avdrag – Tillåtet
(Rådets direktiv 2006/112, artiklarna 206, 250 och 252)
Artiklarna 9, 193 och 199.1 g i rådets direktiv 2006/112 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas så, att de inte utgör hinder för en bestämmelse i nationell lag, vilken, med avseende på en försäljning av fast egendom på exekutiv auktion, ålägger en aktör, nämligen den förrättningsman som har genomfört nämnda försäljning, att beräkna, uppbära och betala in mervärdesskatten på intäkten från denna transaktion inom den föreskrivna fristen.
I den mån de nationella bestämmelserna syftar till att undvika en situation i vilken den betalningsskyldige, till följd av sin ekonomiska situation, åsidosätter sin skyldighet att betala mervärdesskatten, är de ägnade att säkerställa en riktig uppbörd av mervärdesskatten och omfattas därmed av artikel 273 i direktiv 2006/112. Vidare gäller att, även om det i artiklarna 193 och 199.1 g i direktiv 2006/112 anges att det endast är den beskattningsbara person som utför en beskattningsbar leverans av varor, eller under vissa omständigheter förvärvaren av fastigheten, som ska betala skatten, omfattas den funktion som förrättningsmannen har i egenskap av mellanman med uppdrag att uppbära nämnda skatt inte av dessa bestämmelser. Eftersom förrättningsmannens skyldighet är begränsad till att säkerställa att skattebeloppet uppbärs och överförs till skattemyndigheterna på den för mervärdesskatten betalningsskyldiga personens vägnar inom den föreskrivna fristen kan den inte anses utgöra en skattskyldighet, vilken fortfarande åligger den betalningsskyldiga personen.
(se punkterna 38, 39, 41, 42 och 45 samt punkt 1 i domslutet)
Proportionalitetsprincipen ska tolkas så, att den inte utgör hinder för en bestämmelse i nationell lag, enligt vilken en förrättningsman ansvarar med hela sin förmögenhet för den mervärdesskatt som ska betalas på intäkten från en försäljning av fast egendom på exekutiv auktion för det fall vederbörande inte fullgör sin skyldighet att uppbära och betala in denna skatt, under förutsättning att den berörda förrättningsmannen faktiskt förfogar över de rättsliga medel som krävs för att fullgöra denna skyldighet, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva.
(se punkt 53 samt punkt 2 i domslutet)
Artiklarna 206, 250 och 252 i direktiv 2006/112 om ett gemensamt system för mervärdesskatt och principen om skatteneutralitet ska tolkas så, att de inte utgör hinder för en bestämmelse i nationell lag enligt vilken den betalningsskyldiga person som nämns i denna bestämmelse är skyldig att beräkna, uppbära och betala in mervärdesskatten vid exekutiv försäljning av egendom utan att avdrag från detta belopp kan göras för den ingående mervärdesskatt som säljaren har betalat från beskattningsperiodens början till och med den dag skatten uppburits av den beskattningsbara personen.
Så förhåller det sig när det är den beskattningsbara personen som äger den egendom som förrättningsmannen sålt på auktion och inte den som är skyldig att betala in skatten som är skyldig att inge en mervärdesskattedeklaration i vilken försäljningen av denna egendom tas upp och när det på samma sätt är den beskattningsbara personen, och inte den som är skyldig att betala in skatten, som har rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt på den mervärdesskatt som ska betalas. Detta avdrag avser den beskattningsperiod under vilken nämnda transaktion ägde rum.
(se punkterna 57 och 61 samt punkt 3 i domslutet)
Mål C‑499/13
Marian Macikowski
mot
Dyrektor Izby Skarbowej w Gdańsku
(begäran om förhandsavgörande från Naczelny Sąd Administracyjny)
”Begäran om förhandsavgörande — Gemensamt system för mervärdesskatt — Proportionalitetsprincipen och principen om skatteneutralitet — Beskattning av en leverans av fast egendom inom ramen för ett tvångsauktionsförfarande — Nationella bestämmelser enligt vilka den förrättningsman som genomför en sådan försäljning är skyldig att beräkna och betala mervärdesskatten på en sådan transaktion — Inbetalning av köpeskillingen till den behöriga domstolen och kravet att denna ska överföra den mervärdesskatt som ska betalas till förrättningsmannen — Förrättningsmannens ekonomiska och straffrättsliga ansvar för det fall mervärdesskatten inte betalas — Skillnad mellan den betalningsfrist för mervärdesskatt som föreskrivs för beskattningsbara personer i allmänhet och den frist som föreskrivs för en sådan förrättningsman — Avdrag för ingående mervärdesskatt kan inte göras”
Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 mars 2015
Harmonisering av skattelagstiftning — Gemensamt system för mervärdesskatt — Betalningsskyldiga för mervärdesskatt — Tvångsauktionsförfarande — Nationella bestämmelser enligt vilka den förrättningsman som genomför en sådan försäljning är skyldig att beräkna och betala mervärdesskatten på en sådan transaktion inom den föreskrivna fristen — Tillåtet
(Rådets direktiv 2006/112, artiklarna 9, 193 och 199.1 g)
Harmonisering av skattelagstiftning — Gemensamt system för mervärdesskatt — Skyldigheter för personer som är ansvariga för skatteinbetalningen — Nationella bestämmelser enligt vilka förrättningsmannen i egenskap av betalningsskyldig ska bära ansvaret för underlåtenheten att fullgöra en skyldighet — Tillåtet — Villkor — Iakttagande av proportionalitetsprincipen — Prövningen ankommer på den nationella domstolen
(Rådets direktiv 2006/112)
Harmonisering av skattelagstiftning — Gemensamt system för mervärdesskatt — Avdrag för ingående mervärdesskatt — Nationella bestämmelser enligt vilka den betalningsskyldiga person som nämns i denna bestämmelse är skyldig att beräkna, uppbära och betala mervärdesskatten för en leverans, genom exekutiv försäljning utan rätt till avdrag — Tillåtet
(Rådets direktiv 2006/112, artiklarna 206, 250 och 252)
Artiklarna 9, 193 och 199.1 g i rådets direktiv 2006/112 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas så, att de inte utgör hinder för en bestämmelse i nationell lag, vilken, med avseende på en försäljning av fast egendom på exekutiv auktion, ålägger en aktör, nämligen den förrättningsman som har genomfört nämnda försäljning, att beräkna, uppbära och betala in mervärdesskatten på intäkten från denna transaktion inom den föreskrivna fristen.
I den mån de nationella bestämmelserna syftar till att undvika en situation i vilken den betalningsskyldige, till följd av sin ekonomiska situation, åsidosätter sin skyldighet att betala mervärdesskatten, är de ägnade att säkerställa en riktig uppbörd av mervärdesskatten och omfattas därmed av artikel 273 i direktiv 2006/112. Vidare gäller att, även om det i artiklarna 193 och 199.1 g i direktiv 2006/112 anges att det endast är den beskattningsbara person som utför en beskattningsbar leverans av varor, eller under vissa omständigheter förvärvaren av fastigheten, som ska betala skatten, omfattas den funktion som förrättningsmannen har i egenskap av mellanman med uppdrag att uppbära nämnda skatt inte av dessa bestämmelser. Eftersom förrättningsmannens skyldighet är begränsad till att säkerställa att skattebeloppet uppbärs och överförs till skattemyndigheterna på den för mervärdesskatten betalningsskyldiga personens vägnar inom den föreskrivna fristen kan den inte anses utgöra en skattskyldighet, vilken fortfarande åligger den betalningsskyldiga personen.
(se punkterna 38, 39, 41, 42 och 45 samt punkt 1 i domslutet)
Proportionalitetsprincipen ska tolkas så, att den inte utgör hinder för en bestämmelse i nationell lag, enligt vilken en förrättningsman ansvarar med hela sin förmögenhet för den mervärdesskatt som ska betalas på intäkten från en försäljning av fast egendom på exekutiv auktion för det fall vederbörande inte fullgör sin skyldighet att uppbära och betala in denna skatt, under förutsättning att den berörda förrättningsmannen faktiskt förfogar över de rättsliga medel som krävs för att fullgöra denna skyldighet, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva.
(se punkt 53 samt punkt 2 i domslutet)
Artiklarna 206, 250 och 252 i direktiv 2006/112 om ett gemensamt system för mervärdesskatt och principen om skatteneutralitet ska tolkas så, att de inte utgör hinder för en bestämmelse i nationell lag enligt vilken den betalningsskyldiga person som nämns i denna bestämmelse är skyldig att beräkna, uppbära och betala in mervärdesskatten vid exekutiv försäljning av egendom utan att avdrag från detta belopp kan göras för den ingående mervärdesskatt som säljaren har betalat från beskattningsperiodens början till och med den dag skatten uppburits av den beskattningsbara personen.
Så förhåller det sig när det är den beskattningsbara personen som äger den egendom som förrättningsmannen sålt på auktion och inte den som är skyldig att betala in skatten som är skyldig att inge en mervärdesskattedeklaration i vilken försäljningen av denna egendom tas upp och när det på samma sätt är den beskattningsbara personen, och inte den som är skyldig att betala in skatten, som har rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt på den mervärdesskatt som ska betalas. Detta avdrag avser den beskattningsperiod under vilken nämnda transaktion ägde rum.
(se punkterna 57 och 61 samt punkt 3 i domslutet)