|
7.9.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 294/3 |
Domstolens dom (stora avdelningen) av den 1 juli 2015 (begäran om förhandsavgörande från Bundesverwaltungsgericht – Tyskland) – Bund für Umwelt und Naturschutz Deutschland e.V. mot Förbundsrepubliken Tyskland
(Mål C-461/13) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Miljö - Europeiska unionens politik inom vattenområdet - Direktiv 2000/60/EG - Artikel 4.1 - Miljömål beträffande ytvatten - Försämrad status i en ytvattenförekomst - Projekterad utbyggnad av en vattenväg - Skyldighet för medlemsstaterna att inte godkänna ett projekt som kan medföra en försämrad status hos en ytvattenförekomst - Kriterier som är avgörande för bedömningen av huruvida det föreligger en försämring av statusen hos en ytvattenförekomst))
(2015/C 294/04)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bundesverwaltungsgericht
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Bund für Umwelt und Naturschutz Deutschland e.V.
Motpart: Förbundsrepubliken Tyskland
Ytterligare deltagare i rättegången: Freie Hansestadt Bremen
Domslut
|
1) |
Artikel 4.1 a i-iii i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område ska tolkas så, att medlemsstaterna – med förbehåll för att undantag kan beviljas – är skyldiga att inte lämna tillstånd till ett projekt när projektet kan orsaka en försämring av en ytvattenförekomsts status eller när projektet äventyrar uppnåendet av en god status hos en ytvattenförekomst eller en god ekologisk potential och en god kemisk status hos en ytvattenförekomst vid den tidpunkt som anges i direktivet. |
|
2) |
Begreppet ”försämring av statusen” hos en ytvattenförekomst, vilken återfinns i artikel 4.1 a i i direktiv 2000/60, ska tolkas så, att det föreligger en försämring så snart statusen hos minst en av kvalitetsfaktorerna enligt bilaga V i direktivet blir försämrad med en klass, även om denna försämring av kvalitetsfaktorn inte leder till en försämring av klassificeringen av ytvattenförekomsten som helhet. Om den aktuella kvalitetsfaktorn enligt nämnda bilaga däremot redan befinner sig i den lägsta klassen ska varje försämring av denna kvalitetsfaktor anses innebära en ”försämring av statusen” hos en ytvattenförekomst, i den mening som avses i artikel 4.1 a i i direktiv 2000/60. |