2.6.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 157/8


Talan väckt den 21 mars 2012 — HTTS mot rådet

(Mål T-128/12)

2012/C 157/15

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: HTTS Hanseatic Trade Trust & Shipping GmbH (Hamburg, Tyskland) (ombud: advokaterna J. Kienzle och M. Schlingmann)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara rådets beslut 2012/35/Gusp av den 23 januari 2012 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (1) och rådets genomförandeförordning (EU) nr 54/2012 av den 23 januari 2012 om genomförande av förordning (EU) nr 961/2010 om restriktiva åtgärder mot Iran (2), såvitt avser sökanden, och

förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

1.

Första grunden: Åsidosättande av sökandens rätt till försvar.

Rådet har åsidosatt sökandens rätt till ett effektivt rättskydd och särskilt motiveringsskyldigheten genom att inte lämna en tillräcklig motivering till varför sökanden återigen upptogs i förteckningen över de personer, organisationer och enheter som enligt artiklarna 19 och 20 i beslut 2010/413/Gusp (3) och artikel 16 i förordning (EU) nr 961/2010 (4) omfattas av restriktiva åtgärder (nedan kallad sanktionsförteckningen).

Rådet har vidare, trots uttrycklig begäran av sökanden, inte omprövat sitt beslut att återigen uppta sökanden i sanktionsförteckningen.

Dessutom har rådet åsidosatt sökandens rätt att yttra sig eftersom sökanden inte beretts möjlighet att i förväg ta ställning till det förnyade upptagandet i sanktionsförteckningen och därigenom få till stånd en omprövning av förteckningen från rådets sida.

2.

Andra grunden: Den angripna förordningen saknar rättslig grund

Enligt sökandens mening saknar den angripna förordningen rättslig grund eftersom tribunalen genom dom av den 7 december 2011 i mål T-562/10 ogiltigförklarat förordning nr 961/2010 såvitt avser sökanden. Verkningarna av förordning nr 961/2010 skulle förvisso bestå under ytterligare två månader, men enligt sökandens mening kunde denna förordning inte utgöra en tillämplig rättsgrund för att anta en genomförandeförordning såvitt avser sökanden.

3.

Tredje grunden: Artikel 266 FEUF har åsidosatts.

Sökanden har vidare anfört att rådet inte har vidtagit någon åtgärd för att följa tribunalens dom av den 7 december 2011 i mål T-562/10, utan tvärtom i strid mot denna dom återigen har upptagit sökanden i sanktionsförteckningen.

4.

Fjärde grunden: Det saknas grund för att föra upp sökanden i sanktionsförteckningarna.

Sökanden hävdar vidare att de grunder som rådet åberopat för att uppta bolaget i sanktionsförteckningen till stor del är felaktiga och inte kan motivera att bolaget upptas i förteckningen.

5.

Femte grunden: Åsidosättande av sökandens grundläggande rätt till respekt för egendom

Det förnyade upptagandet av sökanden i sanktionsförteckningen innebär ett icke motiverat ingrepp i bolagets grundläggande rätt till egendom, eftersom sökanden på grund av rådets otillräckliga motivering inte kan sluta sig till vilka skälen är för att bolaget upptogs i förteckningen över de personer och enheter som är föremål för sanktioner. Vidare bygger det förnyade upptagandet av sökanden i förteckningen på en uppenbar felbedömning av bolagets situation och verksamhet som rådet gjort sig skyldig till och det är dessutom oproportionerligt


(1)  Rådets beslut 2012/35/Gusp av den 23 januari 2012 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 19, s. 22)

(2)  Rådets genomförandeförordning (EU) nr 54/2012 av den 23 januari 2012 om genomförande av förordning (EU) nr 961/2010 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 19, s. 1)

(3)  2010/413/Gusp: Rådets beslut av den 26 juli 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp (EUT L 195, s. 39)

(4)  Rådets förordning (EU) nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EG) nr 423/2007 (EUT L 281, s. 1)