22.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 287/18

1.

Ska artikel 21.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/103/EG av den 16 september 2009 om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet (1) tolkas så, att skaderegleringsrepresentantens befogenheter omfattar en passiv behörighet för denne att ta emot en delgivning för försäkringsföretagets räkning med den följden att den skadelidandes krav på ersättning från försäkringsföretaget, med rättsverkan mot detta, kan delges den skaderegleringsrepresentant som detta företag utsett?

Om svaret på fråga 1 är jakande:

2.

Har artikel 21.5 i direktiv 2009/103 direkt effekt på så sätt att den skadelidande kan åberopa denna bestämmelse inför den nationella domstolen, med den följden att den nationella domstolen ska utgå från att det har skett en giltig delgivning av försäkringsföretaget, när skaderegleringsrepresentanten delgetts i egenskap av försäkringsföretagets ”företrädare”, även om det avtalsrättsligt inte har getts någon behörighet att ta emot delgivningen och den nationella rätten i ett sådant fall inte kräver någon rättsligt grundad behörighet att ta emot en delgivning, och delgivningen i övrigt uppfyller alla krav i den nationella lagstiftningen?