6.10.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 303/11

Överklagande ingett den 7 juni 2012 av Ryanair Ltd av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 28 mars 2012 i mål T-123/09, Ryanair Ltd mot Europeiska kommissionen

(Mål C-287/12 P)

2012/C 303/21

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Ryanair Ltd (ombud: advokaterna E. Vahida, I.-G. Metaxas-Maragkidis)

Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen, Republiken Italien, Alitalia — Compagnia Aerea Italiana SpA

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—

upphäva den dom som meddelades av tribunalen (femte avdelningen) den 28 mars 2012 i mål T-123/09, Ryanair Ltd mot Europeiska kommissionen, vilken delgavs klaganden den 29 mars 2012,

—

i enlighet med artiklarna 263 FEUF och 264 FEUF ogiltigförklara det beslut som kommissionen fattade den 12 november 2008 om statligt stöd nr C 26/2008 (lån på 300 miljoner euro till Alitalia SpA) såtillvida det i beslutet inte anges att stödet ska återkrävas från Alitalias efterträdare, och Italien ges ytterligare tid för att verkställa beslutet,

—

i enlighet med artiklarna 263 FEUF och 264 FEUF i ogiltigförklara det beslut som kommissionen fattade den 12 november 2008 om statligt stöd N510/2008 (försäljning av Alitalias tillgångar), i sin helhet,

—

förplikta kommissionen att bära sina rättegångskostnader och ersätta Ryanair:s rättegångskostnader,

samt i andra hand

—

återförvisa målet till tribunalen för avgörande,

—

slå fast att beslut om rättegångskostnader i första instans och i målet om överklagande meddelas senare.

Grunder och huvudargument

Klaganden gör gällande att domen ska upphävas på följande grunder:

 

Vad gäller kommissionens beslut av den 12 november 2008 om statligt stöd N510/2008 (försäljning av Alitalia SpA:s tillgångar)

1.

Åsidosättande av lagar och förfaranderegler avseende upptagande till sakprövning. Tribunalen prövade inte Ryanair:s talan vad avser innehållet i kommissionens beslut och omformulerade talan till att enbart avse skydd av dess processuella rättigheter.

2.

Åsidosättande av artiklarna 4 och 7 i förordning nr 659/1999 (1). De skyldigheter och övervakningsmekanismer som tillades till den ordning som ursprungligen anmälts till kommissionen utgjorde sådana ändringar och villkor som avses i artikel 7 i förordning nr 659/1999. Klaganden anser att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att kvalificera skyldigheterna och övervakningsmekanismerna som åtaganden.

3.

Åsidosättande av artikel 10 i förordning nr 659/1999 genom att tribunalen inte kritiserade att kommissionen underlåtit att undersöka samtliga relevanta egenskaper hos åtgärderna i deras sammanhang.

4.

Åsidosättande av artikel 10 i förordning nr 659/1999. Tribunalen slog fast att kommissionen inte var skyldig att undersöka andra alternativ än försäljningen av Alitalias tillgångar som det anmälts av Italien. Tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att inte undersöka huruvida en privat investerare kunde ha valts.

5.

Underlåtenhet att tillämpa principen om en investerare som är verksam i en marknadsekonomi.

6.

Underlåtenhet att identifiera den part som skulle återbetala stödet. Klaganden anser att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den inte beaktade den ekonomiska kontinuiteten mellan Alitalia och CAI.

 

Vad avser kommissionens beslut av den 12 november 2008 om statligt stöd C26/2008 (lån på 300 miljoner euro till Alitalia SpA): Underlåtenhet att motivera varför frågan inte kunde tas upp till sakprövning.

(1)  Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 93, s. 1)