24.3.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/16


Överklagande ingett den 25 januari 2012 av Armando Álvarez, S.A. av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 16 november 2011 i mål T-78/06, Álvarez mot kommissionen

(Mål C-36/12 P)

2012/C 89/25

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Klagande: Armando Álvarez, S.A. (ombud: E. Garayar Gutiérrez och M. Troncoso Ferrer, abogados)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

fastställa att överklagandet kan prövas,

upphäva den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 16 november 2011 i mål T-78/06, Álvarez mot kommissionen, och ogiltigförklara kommissionens beslut K(2005) 4634 slutlig av den 30 november 2005 i ärende COMP/F/38.354 såvitt avser Armando Álvarez, S.A., och

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i båda instanserna.

Grunder och huvudargument

1.

Som första grund görs gällande att tribunalen gjort sig skyldig till en felaktig rättstillämpning och har åsidosatt rätten till försvar när den bedömt klagandens ansvar för överträdelsen.

Tribunalen höll Armando Álvarez ansvarigt för en överträdelse med hänvisning till att bolaget deltagit direkt i kartellen. Tribunalen tillämpade därmed inte endast nya grunder utan även annorlunda grunder för ansvar än dem som fanns i det angripna beslutet. Tribunalen fann vidare att Armando Álvarez argument var otillräckliga för att motbevisa presumtionen att Armando Álvarez haft faktisk kontroll över sitt dotterbolag. I kommissionens beslut slogs dock inte fast någon presumtion att Armando Álvarez haft faktisk kontroll över sitt dotterbolag. Det ålåg följaktligen inte Armando Álvarez att motbevisa denna presumtion, utan det var kommissionen som hade hela bevisbördan.

Tribunalen har på detta sätt gjort sig skyldig till en felaktig begreppstillämpning såväl vad gäller deltagande i en överträdelse som avseende vem som ska hållas ansvarig för en sådan överträdelse. Tribunalen har också åsidosatt klagandens rätt till försvar.

2.

Som andra grund görs gällande att det saknas motivering avseende påståendena om att Armando Álvarez saknade faktiskt kontroll över Aspla.

I andra hand anförs att för det fall att Armando Álvarez måste hållas direkt ansvarigt för handlingar som strider mot artikel 101 FEUF och presumtionen för moderbolags ansvar för dotterbolag måste tillämpas, vilket inte är fallet, begränsade tribunalen sig till att endast finna att de argument som Armando Álvarez hade anfört inte kunde medföra att bolagets ansvar kunde ifrågasättas, och prövade inte de argument som faktiskt hade anförts i ansökan om ogiltigförklaring. Tribunalens dom är därmed behäftad med en uppenbart bristande motivering.