Mål C‑556/12

TDC A/S

mot

Teleklagenævnet

(begäran om förhandsavgörande från Østre Landsret)

”Begäran om förhandsavgörande — Elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster — Direktiv 2002/19/EG — Artikel 2 a — Tillträde till och användning av specifika nätdelar och tillhörande faciliteter — Artiklarna 5, 8, 12 och 13 — Befogenhet för nationella regleringsmyndigheter — Skyldighet att ge tillträde till specifika nätdelar och tillhörande faciliteter — Företag som har ett betydande inflytande på en viss marknad — Anslutningsledningar mellan fördelningspunkten i ett accessnät och nätanslutningspunkten hos slutanvändaren — Proportionalitet hos skyldigheten att uppfylla rimliga krav på tillträde till och användning av specifika nätdelar och tillhörande faciliteter — Direktiv 2002/21/EG — Artikel 8 — Politiska mål för nationella regleringsmyndigheters verksamhet”

Sammanfattning – Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 19 juni 2014

Tillnärmning av lagstiftning – Elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster – Tillträde till och användning av specifika nätdelar och tillhörande faciliteteter – Direktiven 2002/19 och 2002/21 – Befogenhet för nationella regleringsmyndigheter att införa en skyldighet för en operatör med ett betydande inflytande på marknaden att anlägga anslutningsledningar för att ansluta slutanvändare till fibernätet – Tillåtet – Villkor – Iakttagande av proportionalitetsprincipen – Beaktande av den berörda operatörens nyinvestering och förekomsten av en priskontroll

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19, i ändrad lydelse enligt direktiv 2009/140, artiklarna 2 a, 8, 12 och 13, och 2002/21, i ändrad lydelse enligt direktiv 2009/140, artikel 8.1)

Artiklarna 2 a, 8 och 12 i direktiv 2002/19 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektivet), i dess lydelse enligt direktiv 2009/140, ska tolkas så, att nationella regleringsmyndigheter har befogenhet att införa en skyldighet för en operatör med ett betydande inflytande på en viss marknad – i enlighet med skyldigheten att uppfylla rimliga krav på tillträde till och användning av specifika nätdelar och tillhörande faciliteter – att på begäran av konkurrerande operatörer anlägga anslutningsledningar på upp till 30 meter mellan fördelningspunkten i ett accessnät och nätanslutningspunkten hos slutanvändaren, om denna skyldighet bygger på det fastställda problemets art samt är proportionell och motiverad mot bakgrund av de mål som anges i artikel 8.1 i direktiv 2002/21 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektivet), i dess lydelse enligt direktiv 2009/140, vilket det ankommer på den nationella domstolen att pröva.

Artiklarna 8 och 12 i direktiv 2002/19, jämförda med artikel 13 i samma direktiv ska för övrigt tolkas så, att nationella regleringsmyndigheter, när de överväger att ålägga en operatör en sådan skyldighet ska beakta den berörda operatörens nyinvestering och förekomsten av en priskontroll som möjliggör täckning av anläggningskostnaderna.

(se punkterna 45, 47, 48 och 54 samt punkterna 1 och 2 i domslutet)

Mål C‑556/12

TDC A/S

mot

Teleklagenævnet

(begäran om förhandsavgörande från Østre Landsret)

”Begäran om förhandsavgörande — Elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster — Direktiv 2002/19/EG — Artikel 2 a — Tillträde till och användning av specifika nätdelar och tillhörande faciliteter — Artiklarna 5, 8, 12 och 13 — Befogenhet för nationella regleringsmyndigheter — Skyldighet att ge tillträde till specifika nätdelar och tillhörande faciliteter — Företag som har ett betydande inflytande på en viss marknad — Anslutningsledningar mellan fördelningspunkten i ett accessnät och nätanslutningspunkten hos slutanvändaren — Proportionalitet hos skyldigheten att uppfylla rimliga krav på tillträde till och användning av specifika nätdelar och tillhörande faciliteter — Direktiv 2002/21/EG — Artikel 8 — Politiska mål för nationella regleringsmyndigheters verksamhet”

Sammanfattning – Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 19 juni 2014

Tillnärmning av lagstiftning — Elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster — Tillträde till och användning av specifika nätdelar och tillhörande faciliteteter — Direktiven 2002/19 och 2002/21 — Befogenhet för nationella regleringsmyndigheter att införa en skyldighet för en operatör med ett betydande inflytande på marknaden att anlägga anslutningsledningar för att ansluta slutanvändare till fibernätet — Tillåtet — Villkor — Iakttagande av proportionalitetsprincipen — Beaktande av den berörda operatörens nyinvestering och förekomsten av en priskontroll

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19, i ändrad lydelse enligt direktiv 2009/140, artiklarna 2 a, 8, 12 och 13, och 2002/21, i ändrad lydelse enligt direktiv 2009/140, artikel 8.1)

Artiklarna 2 a, 8 och 12 i direktiv 2002/19 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektivet), i dess lydelse enligt direktiv 2009/140, ska tolkas så, att nationella regleringsmyndigheter har befogenhet att införa en skyldighet för en operatör med ett betydande inflytande på en viss marknad – i enlighet med skyldigheten att uppfylla rimliga krav på tillträde till och användning av specifika nätdelar och tillhörande faciliteter – att på begäran av konkurrerande operatörer anlägga anslutningsledningar på upp till 30 meter mellan fördelningspunkten i ett accessnät och nätanslutningspunkten hos slutanvändaren, om denna skyldighet bygger på det fastställda problemets art samt är proportionell och motiverad mot bakgrund av de mål som anges i artikel 8.1 i direktiv 2002/21 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektivet), i dess lydelse enligt direktiv 2009/140, vilket det ankommer på den nationella domstolen att pröva.

Artiklarna 8 och 12 i direktiv 2002/19, jämförda med artikel 13 i samma direktiv ska för övrigt tolkas så, att nationella regleringsmyndigheter, när de överväger att ålägga en operatör en sådan skyldighet ska beakta den berörda operatörens nyinvestering och förekomsten av en priskontroll som möjliggör täckning av anläggningskostnaderna.

(se punkterna 45, 47, 48 och 54 samt punkterna 1 och 2 i domslutet)