Mål C‑382/12 P

MasterCard Inc. m.fl.

mot

Europeiska kommissionen

”Överklagande — Anslutningsöverklaganden — Upptagande till sakprövning — Artikel 81 EG — Öppet system för betalning med bankkort, betalkort och kreditkort — Multilaterala standardmellanbanksavgifter — Företagssammanslutning — Konkurrensbegränsning genom resultat — Kravet på domstolsprövning — Begreppet ’accessorisk begränsning’ — Egenskapen objektivt nödvändig och proportionerlig — Lämpliga ’kontrafaktiska hypoteser’ — Tvåsidiga system — Behandling av bilagor till ansökan i första instans”

Sammanfattning – Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 11 september 2014

1. Överklagande – Överklagande av den andra parten – Upptagande till sakprövning – Skyldighet att ge in anslutningsöverklagande genom separat handling – Regel som införts genom domstolens nya rättegångsregler – Icke tillämpning av regeln på överklagande som ingetts före rättegångsreglernas ikraftträdande – Anslutningsöverklagande ingivet genom svarsskrivelse före det datumet – Upptagande till sakprövning

   (Domstolens rättegångsregler, artiklarna 57.7 och 176.2; domstolens rättegångsregler från år 1991, artikel 37.6)

2. Domstolsförfarande – Ansökan genom vilken talan väckts – Formkrav – Kortfattad framställning av grunderna för talan – Rättsliga grunder som inte anges i ansökan – Hänvisning till uppgifter i en bilaga – Avvisning

   (Artikel 256.1 FEUF; domstolens stadga, artiklarna 21 och 53 första stycket; tribunalens rättegångsregler, artikel 44.1 c)

3. Överklagande – Grunder – Felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna – Avvisning – Domstolens kontroll av bedömningen av de faktiska omständigheterna och bevisningen – Ej möjlig utom vid missuppfattning – Rättslig kvalificering av omständigheter – Upptagande till sakprövning

   (Artikel 256.1 FEUF; domstolens stadga, artikel 58 första stycket)

4. Konkurrensbegränsande samverkan – Beslut av företagssammanslutningar – Begrepp

   (Artikel 81.1 EG)

5. Konkurrensbegränsande samverkan – Skadlig inverkan på konkurrensen – Accessorisk begränsning – Begrepp – Begränsning som är nödvändig för genomförandet av en huvudtransaktion – Objektiv och proportionerlig – Begränsning som har gjort det svårare eller mindre lönsamt att genomföra huvudtransaktionen – Begreppet omfattas inte – En annan egenskap än egenskapen nödvändig hos en begränsning som kan bli föremål för ett undantag

   (Artikel 81.1 EG och 81.3 EG)

6. Konkurrensbegränsande samverkan – Skadlig inverkan på konkurrensen – Accessorisk begränsning – Begrepp – Begränsning som är nödvändig för genomförandet av en huvudtransaktion – Objektiv och proportionerlig – Bedömning av proportionaliteten

   (Artikel 81.1 EG och 81.3 EG)

7. Överklagande – Grunder – Otillräcklig motivering – Tribunalens motivering är underförstådd – Tillåtet – Villkor

   (Artikel 256 FEUF; domstolens stadga, artiklarna 36 och 53 första stycket; tribunalens rättegångsregler, artikel 81)

8. Överklagande – Grunder – Grund avseende tribunalens underlåtenhet att bemöta en grund – Form i vilken uppgifterna ska presenteras

   (Artikel 256.1 FEUF; domstolens stadga, artikel 58 första stycket; domstolens rättegångsregler från år 1991, artikel 112.1 första stycket c)

9. Överklagande – Grunder – Kritik som riktas mot en punkt i tribunalens resonemang ska vara precis – Otydlig grund – Avvisning

   (Artikel 256.1 FEUF; domstolens stadga, artikel 58 första stycket; domstolens rättegångsregler från år 1991, artikel 112.1 första stycket c)

10. Konkurrens – Beslut om huruvida konkurrensreglerna ska tillämpas – Domstolsprövning – Räckvidd – Kontroll av lagenligheten utifrån såväl rättsliga som faktiska omständigheter

    (Artikel 81.1 EG; artiklarna 261 FEUF och 263 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 31)

11. Konkurrensbegränsande samverkan – Skadlig inverkan på konkurrensen – Bedömning utifrån den juridiska och ekonomiska kontexten – Ingen bedömning av inverkan på konkurrensen vid avsaknad av det omtvistade avtalet – Otillåtlighet

    (Artikel 81.1 EG)

12. Överklagande – Grunder – Domskäl som är behäftade med ett åsidosättande av unionsrätten – Domslutet är riktigt enligt andra rättsliga grunder

    (Artikel 256.1 FEUF; domstolens stadga, artikel 58 första stycket)

13. Konkurrensbegränsande samverkan – Skadlig inverkan på konkurrensen – Bedömningskriterier – Konkurrensbegränsande syfte – Tillräckligt konstaterande

    (Artikel 81.1 EG)

14. Överklagande – Grunder – Enbart upprepning av grunder och argument som framförts vid tribunalen – Underlåtenhet att ange vari den åberopade felaktiga rättstillämpningen består – Avvisning

    (Artikel 256.1 FEUF; domstolens stadga, artikel 58 första stycket; domstolens rättegångsregler från år 1991, artikel 112.1 första stycket c)

15. Konkurrensbegränsande samverkan – Förbud – Undantag – Villkor – Förbättring av produktionen eller distributionen av varorna eller främjande av tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande – Betydande objektiva fördelar som kan bidra till att kompensera för de nackdelar som avtalet medför för konkurrensen – Tillämpning av dessa kriterier på ett tvåsidigt system – Den fördelaktiga effekten för konsumenterna på den separata och sammanhängande marknaden – Otillräcklighet – Nödvändigt att fastställa fördelar på den relevanta marknaden

    (Artikel 81.3 EG)

16. Konkurrensbegränsande samverkan – Förbud – Undantag – Villkor – Bevisbörda – Omfattning

    (Artikel 81.3 EG)

1.  Se domen.

   (se punkterna 23 och 24)

2.  Se domen.

   (se punkterna 36–39)

3.  Se domen.

   (se punkterna 60, 113 och 119)

4.  Se domen.

   (se punkterna 62, 63, 68, 71, 72 och 76)

5.  När det gäller att fastställa huruvida en konkurrensbegränsande inskränkning kan undslippa förbudet i artikel 81.1 EG på grund av att den är accessorisk i förhållande till en icke-konkurrensbegränsande huvudtransaktion ska det undersökas huruvida det skulle vara omöjligt att genomföra transaktionen utan denna begränsning. Det faktum att transaktionen i fråga helt enkelt blir svårare, eller till och med bara mindre lönsam, att genomföra, kan inte anses medföra att begränsningen uppfyller det krav på att vara objektivt nödvändig som gäller för att den ska kunna kvalificeras som accessorisk. En sådan tolkning skulle nämligen innebära att detta begrepp utvidgades till att omfatta begränsningar som inte är strikt nödvändiga för genomförandet av huvudtransaktionen. Detta är ett resultat som skulle begränsa den ändamålsenliga verkan av förbudet i artikel 81.1 EG.

   Denna tolkning skapar inte sammanblandning mellan å ena sidan villkoren för att kvalificera en begränsning som accessorisk vid tillämpningen av artikel 81.1 EG och å andra sidan kravet på nödvändighet enligt artikel 81.3 EG som gäller för att en förbjuden begränsning ska kunna bli föremål för ett undantag. Dessa två bestämmelser tjänar nämligen olika syften och det sistnämnda kriteriet handlar om huruvida en sådan samordning mellan företag som kan få en märkbar negativ inverkan på konkurrensparametrar som exempelvis priser, varors och tjänsters kvantitet och kvalitet – och således omfattas av det principiella förbudet i artikel 81.1 EG – trots detta inom ramen för artikel 81.3 EG kan betraktas som nödvändig för förbättringen av produktionen eller distributionen eller för främjandet av tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande och samtidigt anses tillförsäkra konsumenterna en skälig andel av förtjänsten. Kravet på att en begränsning ska vara objektivt nödvändig handlar däremot om en annan fråga, nämligen huruvida en huvudtransaktion eller en huvudverksamhet som inte omfattas av förbudet i artikel 81.1 EG, och i förhållande till vilken begränsningen är underordnad, riskerar att inte genomföras eller inte kunna fortsätta utan denna begränsning av det affärsmässiga oberoendet. Således är principen om accessoriska begränsningar endast tillämplig på sådana begränsningar som under alla omständigheter är nödvändiga för att huvudtransaktionen ska kunna fungera och den omständigheten att avsaknaden av accessoriska begränsningar kan ha en negativ inverkan på huvudtransaktionen medför inte i sig att de accessoriska begränsningarna ska anses vara objektivt nödvändiga, om huvudtransaktionen kan fortsätta fungera utan dessa.

   (se punkterna 91–94 och 180)

6.  Vid bedömningen med avseende på tillämpningen av artikel 81.1 EG av huruvida en viss begränsning av det affärsmässiga oberoendet är accessorisk i förhållande till en huvudtransaktion eller en huvudverksamhet ska en undersökning ske inte bara av huruvida begränsningen är objektivt nödvändig för genomförandet av huvudtransaktionen eller huvudverksamheten men också av huruvida den står i proportion till transaktionens eller verksamhetens syfte.

   För att vederlägga en begränsnings accessoriska karaktär är det således möjligt att stödja sig på att det finns realistiska alternativ som begränsar konkurrensen i mindre utsträckning än den ifrågavarande begränsningen. De alternativ som det går att stödja sig på vid bedömningen av huruvida en begränsning är objektivt nödvändig måste inte inskränka sig till den situation som skulle uppstå om begränsningen i fråga inte fanns, utan att dessa alternativ kan också omfatta andra kontrafaktiska hypoteser som bland annat grundar sig på sådana realistiska situationer som skulle kunna uppstå om begränsningen inte fanns.

   (se punkterna 107, 109 och 111)

7.  Se domen.

   (se punkterna 112, 188 och 189)

8.  Se domen.

   (se punkt 148)

9.  Se domen.

   (se punkt 151)

10.  Se domen.

    (se punkterna 155 och 156)

11.  Tribunalen gör sig skyldig till en felaktig rättstillämpning genom att, inom ramen för sin bedömning av de konkurrensbegränsande effekterna av multilaterala standardmellanbanksavgifter för ett betalningssystem som sköts av en internationell organisation, vilka framför allt tillämpas vid gränsöverskridande kortbetalningar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller euroområdet, över huvud taget inte tog upp frågan huruvida det skulle vara troligt, eller ens rimligt, med ett förbud mot prissättning i efterhand (det vill säga prissättning efter det att en innehavare av ett kort utgivet av den utgivande banken har utfört ett köp hos någon av den inlösande bankens näringsidkare och denna transaktion har lämnats för avveckling) för det fall de multilaterala mellanbanksavgifterna inte fanns. Beaktandet av förbudet mot prissättning i efterhand motiveras av tribunalen endast med en hänvisning till kriteriet om ekonomisk lönsamhet hos ett system som fungerar utan sådana avgifter och endast på grundval av ett förbud mot prissättning i efterhand.

    (se punkterna 161, 165–167, 169, 173–175 och 177)

12.  Se domen.

    (se punkterna 170, 174, 175, 190 och 198)

13.  Se domen.

    (se punkterna 184 och 185)

14.  Se domen.

    (se punkterna 215, 216 och 218)

15.  Ett beslut från en företagssammanslutning som visar sig strida mot bestämmelserna i artikel 81.1 EG kan endast bli föremål för ett undantag med stöd av artikel 81.3 EG om det uppfyller de villkor som där anges, inklusive kravet på att det måste bidra till att förbättra produktionen eller distributionen av varor eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande. När det inte är möjligt att skilja ett beslut från en företagssammanslutning från den huvudtransaktion eller huvudverksamhet som beslutet är kopplat till utan att äventyra transaktionens eller verksamhetens existens eller syften ska bedömningen av huruvida beslutet är förenligt med artikel 81 EG dessutom ske tillsammans med bedömningen av huruvida den huvudtransaktion eller den huvudverksamhet som beslutet hör till, är förenlig med artikel 81 EG.

    Däremot, när det konstateras att ett sådant beslut inte är objektivt nödvändigt för genomförandet av en viss transaktion eller en viss verksamhet, är det enbart de objektiva fördelar som särskilt följer av nämnda beslut som kan betraktas inom ramen för artikel 81.3 EG.

    Dessutom kan en förbättring i den mening som avses i det första villkoret i artikel 81.3 EG inte anses liktydig med varje fördel som parterna genom avtalet kan uppnå inom sin produktions- eller distributionsverksamhet. Förbättringen måste särskilt innebära väsentliga objektiva fördelar som kan uppväga de nackdelar som avtalet medför för konkurrensen.

    Under dessa omständigheter, när det föreligger ett tvåsidigt system, ska bedömningen av huruvida en åtgärd som i princip strider mot förbudet i artikel 81.1 EG, eftersom den medför begränsande effekter för en av de två grupper av konsumenter som är kopplade till systemet, kan uppfylla det första villkoret i artikel 81.3 EG, göras med beaktande av det system i vilket åtgärden ingår, vilket, i förevarande fall, ska omfatta samtliga objektiva fördelar som följer av åtgärden, inte endast på den marknad där begränsningen har konstaterats utan också på den marknad där den andra konsumentgruppen som är kopplad till systemet befinner sig. Detta gäller särskilt när det förekommer viss interaktion mellan de två sidorna av det aktuella systemet. I detta sammanhang ska det i förekommande fall bedömas huruvida dessa fördelar kan uppväga de nackdelar som samma åtgärd medför för konkurrensen. Framför allt är det, i princip, nödvändigt att vid prövningen av det första villkoret i artikel 81.3 EG beakta samtliga objektiva fördelar, inte bara på den relevanta marknaden utan också på den separata, och därmed sammanhängande, marknaden.

    När de konkurrensbegränsande effekterna enbart har konstaterats på en av marknaderna i ett tvåsidigt system, kan de fördelar som den konkurrensbegränsande åtgärden leder till på en separat, och därmed sammanhängande, marknad som också är kopplad till nämnda system dock inte räcka för att väga upp de nackdelar som åtgärden medför om det helt saknas bevisning för att det på den relevanta marknaden föreligger väsentliga objektiva fördelar som kan tillskrivas nämnda åtgärd, särskilt när det inte i huvudsak är samma konsumenter som befinner sig på dessa olika marknader.

    (se punkterna 230, 231, 234, 237, 240 och 242)

16.  Se domen.

    (se punkterna 235 och 236)