Mål C‑319/12
Minister Finansów
mot
MDDP sp. z o.o. Akademia Biznesu, sp. komandytowa
(begäran om förhandsavgörande från Naczelny Sąd Administracyjny)
”Mervärdesskatt — Direktiv 2006/112/EG — Artiklarna 132‐134 och 168 — Undantag från skatteplikt — Utbildningstjänster som tillhandahålls av ett privaträttsligt organ i vinstsyfte — Avdragsrätt”
Sammanfattning – Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 28 november 2013
Harmonisering av skattelagstiftning – Gemensamt system för mervärdesskatt – Undantag från skatteplikt – Tillhandahållanden av utbildningstjänster som utförs kommersiellt av icke offentliga organ – Tillåtet – Undantag som är generellt tillämpligt på samtliga tillhandahållanden av utbildningstjänster, utan hänsyn till vilka syften de icke offentliga organ som utför tillhandahållandena eftersträvar – Otillåtet
(Rådets direktiv 2006/112, artiklarna 132.1 i, 133 och 134)
Harmonisering av skattelagstiftning – Gemensamt system för mervärdesskatt – Avdrag för ingående mervärdesskatt – Undervisningstjänster som tillhandahålls i ett senare led och som inte är föremål för mervärdesskatt, på grund av ett undantag från skatteplikt i nationell rätt som strider mot artikel 132.1 i) i detta direktiv – Nämnda undantag tillämpas inte på en beskattningsbar person som inte är ett offentligrättsligt organ med utbildningssyfte – Avdragsrätt medges
(Rådets direktiv 2006/112, artikel 168)
Artiklarna 132.1 i, 133 och 134 i direktiv 2006/112 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas så, att de inte utgör hinder mot att tillhandahållanden av utbildningstjänster som utförs kommersiellt av icke offentliga organ undantas från mervärdesskatt. Artikel 132.1 i) i nämnda direktiv utgör däremot hinder mot ett undantag som är generellt tillämpligt på samtliga tillhandahållanden av utbildningstjänster, utan hänsyn till vilka syften de icke offentliga organ som utför tillhandahållandena eftersträvar.
Detta innebär att andra organ, det vill säga privata organ, måste uppfylla villkoret att de eftersträvar liknande syften som nämnda offentligrättsliga organ. Villkoren eller formerna för erkännandet av ”liknande syften” preciseras inte i artikel 132.1 i) i mervärdesskattedirektivet. Det ankommer således i princip på varje medlemsstat att i sin nationella rättsordning fastställa bestämmelser för när ett sådant erkännande kan ges till sådana organ.
(se punkterna 33, 35, 37 och 39 samt punkt 1 i domslutet)
En beskattningsbar person kan inte med stöd av artikel 168 i direktiv 2006/112 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, eller den nationella bestämmelse varigenom denna bestämmelse införlivas, göra gällande en rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt, om dennes undervisningstjänster, som tillhandahålls i ett senare led, inte är föremål för mervärdesskatt, på grund av ett undantag från skatteplikt i nationell rätt som strider mot artikel 132.1 i) i samma direktiv.
Den beskattningsbara personen får dock åberopa den omständigheten att detta undantag från skatteplikt inte är förenligt med artikel 132.1 i) i direktiv 2006/112 som grund för att undantaget inte ska tillämpas på dennes fall, och detta även när den beskattningsbara personen, med hänsyn till det utrymme för eget skön som medlemsstaterna ges i denna bestämmelse, objektivt sett inte kan anses vara ett organ som har liknande syften som offentligrättsliga organ med utbildningssyfte, i den mening som avses i nämnda bestämmelse. Det ankommer på den nationella domstolen att avgöra huruvida så är fallet.
I sistnämnda fall ska de utbildningstjänster som tillhandahålls av den beskattningsbara personen vara föremål för mervärdesskatt och denne kan således göra avdrag för ingående mervärdesskatt.
(se punkt 56 samt punkt 2 i domslutet)
Mål C‑319/12
Minister Finansów
mot
MDDP sp. z o.o. Akademia Biznesu, sp. komandytowa
(begäran om förhandsavgörande från Naczelny Sąd Administracyjny)
”Mervärdesskatt — Direktiv 2006/112/EG — Artiklarna 132‐134 och 168 — Undantag från skatteplikt — Utbildningstjänster som tillhandahålls av ett privaträttsligt organ i vinstsyfte — Avdragsrätt”
Sammanfattning – Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 28 november 2013
Harmonisering av skattelagstiftning — Gemensamt system för mervärdesskatt — Undantag från skatteplikt — Tillhandahållanden av utbildningstjänster som utförs kommersiellt av icke offentliga organ — Tillåtet — Undantag som är generellt tillämpligt på samtliga tillhandahållanden av utbildningstjänster, utan hänsyn till vilka syften de icke offentliga organ som utför tillhandahållandena eftersträvar — Otillåtet
(Rådets direktiv 2006/112, artiklarna 132.1 i, 133 och 134)
Harmonisering av skattelagstiftning — Gemensamt system för mervärdesskatt — Avdrag för ingående mervärdesskatt — Undervisningstjänster som tillhandahålls i ett senare led och som inte är föremål för mervärdesskatt, på grund av ett undantag från skatteplikt i nationell rätt som strider mot artikel 132.1 i) i detta direktiv — Nämnda undantag tillämpas inte på en beskattningsbar person som inte är ett offentligrättsligt organ med utbildningssyfte — Avdragsrätt medges
(Rådets direktiv 2006/112, artikel 168)
Artiklarna 132.1 i, 133 och 134 i direktiv 2006/112 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas så, att de inte utgör hinder mot att tillhandahållanden av utbildningstjänster som utförs kommersiellt av icke offentliga organ undantas från mervärdesskatt. Artikel 132.1 i) i nämnda direktiv utgör däremot hinder mot ett undantag som är generellt tillämpligt på samtliga tillhandahållanden av utbildningstjänster, utan hänsyn till vilka syften de icke offentliga organ som utför tillhandahållandena eftersträvar.
Detta innebär att andra organ, det vill säga privata organ, måste uppfylla villkoret att de eftersträvar liknande syften som nämnda offentligrättsliga organ. Villkoren eller formerna för erkännandet av ”liknande syften” preciseras inte i artikel 132.1 i) i mervärdesskattedirektivet. Det ankommer således i princip på varje medlemsstat att i sin nationella rättsordning fastställa bestämmelser för när ett sådant erkännande kan ges till sådana organ.
(se punkterna 33, 35, 37 och 39 samt punkt 1 i domslutet)
En beskattningsbar person kan inte med stöd av artikel 168 i direktiv 2006/112 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, eller den nationella bestämmelse varigenom denna bestämmelse införlivas, göra gällande en rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt, om dennes undervisningstjänster, som tillhandahålls i ett senare led, inte är föremål för mervärdesskatt, på grund av ett undantag från skatteplikt i nationell rätt som strider mot artikel 132.1 i) i samma direktiv.
Den beskattningsbara personen får dock åberopa den omständigheten att detta undantag från skatteplikt inte är förenligt med artikel 132.1 i) i direktiv 2006/112 som grund för att undantaget inte ska tillämpas på dennes fall, och detta även när den beskattningsbara personen, med hänsyn till det utrymme för eget skön som medlemsstaterna ges i denna bestämmelse, objektivt sett inte kan anses vara ett organ som har liknande syften som offentligrättsliga organ med utbildningssyfte, i den mening som avses i nämnda bestämmelse. Det ankommer på den nationella domstolen att avgöra huruvida så är fallet.
I sistnämnda fall ska de utbildningstjänster som tillhandahålls av den beskattningsbara personen vara föremål för mervärdesskatt och denne kan således göra avdrag för ingående mervärdesskatt.
(se punkt 56 samt punkt 2 i domslutet)