Mål C‑284/12

Deutsche Lufthansa AG

mot

Flughafen Frankfurt-Hahn GmbH

(begäran om förhandsavgörande från Oberlandesgericht Koblenz)

”Statligt stöd — Artiklarna 107 FEUF och 108 FEUF — Förmåner som ett offentligt företag som driver en flygplats har beviljat ett lågprisflygbolag — Beslut att inleda ett formellt granskningsförfarande avseende den åtgärden — Skyldighet för medlemsstaternas domstolar att rätta sig efter kommissionens bedömning i det beslutet av huruvida stöd föreligger”

Sammanfattning – Domstolens dom (andra avdelningen) av den 21 november 2013

  1. Begäran om förhandsavgörande – Upptagande till sakprövning – Villkor – Frågor som ställts i ett sammanhang som gör det möjligt att lämna ett användbart svar

    (Artikel 267 FEUF)

  2. Stöd som ges av en medlemsstat – Kommissionens respektive de nationella domstolarnas behörighet – De nationella domstolarnas uppgift – Tillvaratagande av enskildas rättigheter vid ett åsidosättande av skyldigheten att i förväg anmäla statligt stöd – De nationella domstolarnas skyldighet att beakta konsekvenserna av ett sådant åsidosättande i enlighet med nationell rätt

    (Artikel 108.2 och 108.3 FEUF)

  3. Stöd som ges av en medlemsstat – Kommissionens respektive de nationella domstolarnas behörighet – De nationella domstolarnas uppgift – Kommissionens beslut att inleda ett formellt granskningsförfarande av ett stöd – De nationella domstolarnas skyldighet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att beakta konsekvenserna av ett eventuellt åsidosättande av skyldigheten att avbryta genomförandet av de aktuella åtgärderna – Beslut att genomförandet av åtgärden i fråga ska avbrytas och att de belopp som redan har utbetalats ska återkrävas – Beviljande av interimistiska åtgärder – Den nationella domstolens begäran om klargörande från kommissionen – Ingivande av en begäran om förhandsavgörande till domstolen

    (Artiklarna 4.3 EUF, artikel 108.2 och 108.3 FEUF, samt artikel 267 andra och tredje styckena FEUF)

  1.  Se domen.

    (se punkt 22)

  2.  Se domen.

    (se punkterna 27–30)

  3.  Den omständigheten att kommissionen inleder det formella granskningsförfarande som föreskrivs i artikel 108.2 FEUF innebär inte att nationella domstolar befrias från sin skyldighet att skydda enskildas rättigheter vid ett eventuellt åsidosättande av artikel 108.3 FEUF. Omfattningen av de nationella domstolarnas skyldighet kan emellertid variera beroende på huruvida kommissionen har inlett det formella granskningsförfarandet avseende den åtgärd som är föremål för målet vid den nationella domstolen eller inte.

    För det fall att kommissionen ännu inte har inlett det formella granskningsförfarandet, kan de nationella domstolarna – när de har att pröva ett yrkande om att den ska fastställa konsekvenserna av ett eventuellt åsidosättande av artikel 108.3 sista meningen FEUF – behöva tolka och tillämpa begreppet statligt stöd när de ska bedöma huruvida åtgärderna borde ha anmälts till kommissionen.

    För det fall att kommissionen redan har inlett ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 108.2 FEUF avseende en oanmäld statlig åtgärd som håller på att genomföras, innebär den ändamålsenliga verkan med artikel 108.3 FEUF och skyldigheten till lojalt samarbete mellan de nationella domstolarna å ena sidan och kommissionen respektive unionsdomstolarna å andra sidan, att en nationell domstol – som har att pröva ett yrkande om att åtgärden ska upphöra och att utbetalda belopp ska återkrävas – är skyldig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att beakta konsekvenserna av ett eventuellt åsidosättande av skyldigheten att avbryta genomförandet av åtgärden. Den nationella domstolen har härvid rätt att besluta att genomförandet av åtgärden i fråga ska avbrytas och att de belopp som redan har utbetalats ska återkrävas. Den har även rätt att förordna om interimistiska åtgärder i syfte att dels tillvarata de berörda parternas intressen, dels säkerställa den ändamålsenliga verkan hos kommissionens beslut att inleda det formella granskningsförfarandet.

    I de fall där den nationella domstolen anser att det är oklart huruvida åtgärden i fråga utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF eller att giltigheten hos eller tolkningen av beslutet att inleda det formella granskningsförfarandet föranleder tveksamhet, har den dels möjlighet att begära ett klargörande från kommissionen, dels möjlighet eller skyldighet att, i enlighet med artikel 267 andra och tredje styckena FEUF, ställa en tolknings- eller giltighetsfråga till Europeiska unionens domstol.

    (se punkterna 32–34, 38 och 41–44 samt domslutet)


Mål C‑284/12

Deutsche Lufthansa AG

mot

Flughafen Frankfurt-Hahn GmbH

(begäran om förhandsavgörande från Oberlandesgericht Koblenz)

”Statligt stöd — Artiklarna 107 FEUF och 108 FEUF — Förmåner som ett offentligt företag som driver en flygplats har beviljat ett lågprisflygbolag — Beslut att inleda ett formellt granskningsförfarande avseende den åtgärden — Skyldighet för medlemsstaternas domstolar att rätta sig efter kommissionens bedömning i det beslutet av huruvida stöd föreligger”

Sammanfattning – Domstolens dom (andra avdelningen) av den 21 november 2013

  1. Begäran om förhandsavgörande — Upptagande till sakprövning — Villkor — Frågor som ställts i ett sammanhang som gör det möjligt att lämna ett användbart svar

    (Artikel 267 FEUF)

  2. Stöd som ges av en medlemsstat — Kommissionens respektive de nationella domstolarnas behörighet — De nationella domstolarnas uppgift — Tillvaratagande av enskildas rättigheter vid ett åsidosättande av skyldigheten att i förväg anmäla statligt stöd — De nationella domstolarnas skyldighet att beakta konsekvenserna av ett sådant åsidosättande i enlighet med nationell rätt

    (Artikel 108.2 och 108.3 FEUF)

  3. Stöd som ges av en medlemsstat — Kommissionens respektive de nationella domstolarnas behörighet — De nationella domstolarnas uppgift — Kommissionens beslut att inleda ett formellt granskningsförfarande av ett stöd — De nationella domstolarnas skyldighet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att beakta konsekvenserna av ett eventuellt åsidosättande av skyldigheten att avbryta genomförandet av de aktuella åtgärderna — Beslut att genomförandet av åtgärden i fråga ska avbrytas och att de belopp som redan har utbetalats ska återkrävas — Beviljande av interimistiska åtgärder — Den nationella domstolens begäran om klargörande från kommissionen — Ingivande av en begäran om förhandsavgörande till domstolen

    (Artiklarna 4.3 EUF, artikel 108.2 och 108.3 FEUF, samt artikel 267 andra och tredje styckena FEUF)

  1.  Se domen.

    (se punkt 22)

  2.  Se domen.

    (se punkterna 27–30)

  3.  Den omständigheten att kommissionen inleder det formella granskningsförfarande som föreskrivs i artikel 108.2 FEUF innebär inte att nationella domstolar befrias från sin skyldighet att skydda enskildas rättigheter vid ett eventuellt åsidosättande av artikel 108.3 FEUF. Omfattningen av de nationella domstolarnas skyldighet kan emellertid variera beroende på huruvida kommissionen har inlett det formella granskningsförfarandet avseende den åtgärd som är föremål för målet vid den nationella domstolen eller inte.

    För det fall att kommissionen ännu inte har inlett det formella granskningsförfarandet, kan de nationella domstolarna – när de har att pröva ett yrkande om att den ska fastställa konsekvenserna av ett eventuellt åsidosättande av artikel 108.3 sista meningen FEUF – behöva tolka och tillämpa begreppet statligt stöd när de ska bedöma huruvida åtgärderna borde ha anmälts till kommissionen.

    För det fall att kommissionen redan har inlett ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 108.2 FEUF avseende en oanmäld statlig åtgärd som håller på att genomföras, innebär den ändamålsenliga verkan med artikel 108.3 FEUF och skyldigheten till lojalt samarbete mellan de nationella domstolarna å ena sidan och kommissionen respektive unionsdomstolarna å andra sidan, att en nationell domstol – som har att pröva ett yrkande om att åtgärden ska upphöra och att utbetalda belopp ska återkrävas – är skyldig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att beakta konsekvenserna av ett eventuellt åsidosättande av skyldigheten att avbryta genomförandet av åtgärden. Den nationella domstolen har härvid rätt att besluta att genomförandet av åtgärden i fråga ska avbrytas och att de belopp som redan har utbetalats ska återkrävas. Den har även rätt att förordna om interimistiska åtgärder i syfte att dels tillvarata de berörda parternas intressen, dels säkerställa den ändamålsenliga verkan hos kommissionens beslut att inleda det formella granskningsförfarandet.

    I de fall där den nationella domstolen anser att det är oklart huruvida åtgärden i fråga utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF eller att giltigheten hos eller tolkningen av beslutet att inleda det formella granskningsförfarandet föranleder tveksamhet, har den dels möjlighet att begära ett klargörande från kommissionen, dels möjlighet eller skyldighet att, i enlighet med artikel 267 andra och tredje styckena FEUF, ställa en tolknings- eller giltighetsfråga till Europeiska unionens domstol.

    (se punkterna 32–34, 38 och 41–44 samt domslutet)