Mål C‑133/12 P

Stichting Woonlinie m.fl.

mot

Europeiska kommissionen

”Överklagande — Statligt stöd — Stöd som beviljats allmännyttiga bostadsbolag — Beslut om förenlighet — Nationella myndigheters åtaganden för att följa unionsrätten — Artikel 263 fjärde stycket FEUF — Talan om ogiltigförklaring — Sakprövningsförutsättningar — Berättigat intresse av att få saken prövad — Talerätt — Stödmottagare som berörs personligen och direkt — Begreppet ’sluten krets’”

Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 27 februari 2014

  1. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen – Rättegångshinder som inte kan avhjälpas – Skyldighet för tribunalen att pröva huruvida det föreligger en regleringsakt som inte medför genomförandeåtgärder i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket FEUF (Artikel 263 fjärde stycket FEUF)

  2. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Regleringsakter som inte medför genomförandeåtgärder i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket FEUF – Begrepp – Beslut i vilket kommissionen förklarar att de ändringar som gjorts i en befintlig stödordning avseende det allmänna systemet för finansiering av allmännyttiga bostäder, är förenliga med den inre marknaden – Genomförande av åtaganden i den nationella lagstiftningen – Omfattas inte

    (Artikel 263 fjärde stycket FEUF)

  3. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen – Beslut i vilket kommissionen förklarar att de ändringar som gjorts i en befintlig stödordning avseende det allmänna systemet för finansiering av allmännyttiga bostäder, är förenliga med den inre marknaden – Beslut i vilket kommissionen förklarar att de ändringar som gjorts i en befintlig stödordning avseende det allmänna systemet för finansiering av allmännyttiga bostäder, är förenliga med den inre marknaden

    (Artikel 263 fjärde stycket FEUF)

  4. Överklagande – Överklagande som förklarats grundat – Överinstansens avgörande av målet i sak – Tvisten under prövning – Föreligger inte – Överinstansen slutliga kontroll av huruvida målet kan tas upp till sakprövning

    (Stadgan för domstolen, artikel 61)

  5. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen – Villkoret direkt berörd – Beslut i vilket kommissionen förklarar att de ändringar som gjorts i en befintlig stödordning avseende det allmänna systemet för finansiering av allmännyttiga bostäder, är förenliga med den inre marknaden – Förfarande enligt artikel 19.1 i förordning nr 659/1999 – Åtgärder som återges i den nationella lagstiftningen – Talan som väckts av ett företag som är mottagare av det befintliga stödet – Upptagande till sakprövning

    (Artikel 108.1 FEUF och artikel 263 fjärde stycket FEUF; rådets förordning nr 659/1999, artikel 19.1)

  6. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Berättigat intresse av att få saken prövad – Talan som ett företag som är mottagare av det befintliga stödet väckt mot kommissionens beslut i vilket stödet förklaras förenligt med den inre marknaden med undantag för vissa lämpliga åtgärder – Villkor – Talan som kan medföra en fördel för den person som har väckt den – Upptagande till sakprövning

    (Artikel 263 fjärde stycket FEUF)

  1.  Eftersom det kriterium för upptagande till sakprövning som utgörs av de förutsättningar i artikel 263 fjärde stycket FEUF som gäller för en fysisk eller juridisk persons talan mot ett beslut som inte är riktat till denne, utgör ett rättegångshinder som inte kan avhjälpas och som unionsdomstolarna kan pröva när som helst och även ex officio, ska tribunalen inte enbart bedöma huruvida sökandena uppfyllde kravet på att vara personligen berörda, i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket andra ledet FEUF. Tribunalen måste också göra en bedömning av huruvida talan kunde tas upp till prövning mot bakgrund av andra, lägre krav, i tredje ledet i samma artikel – en bedömning som inte hade föregripits av att tribunalen hade konstaterat att sökandena inte var personligen berörda.

    Genom att inte företa en sådan bedömning var tribunalens rättstillämpning felaktig. Ett sådant fel saknar emellertid verkan om det visar sig att sökandenas talan inte uppfyller sakprövningsförutsättningarna i artikel 263 fjärde stycket tredje ledet FEUF.

    (se punkterna 32–35)

  2.  I samband med en talan som väckts av en fysisk eller juridisk person enligt artikel 263 fjärde stycket tredje ledet FEUF i syfte att fastställa huruvida en regleringsakt medför genomförandeåtgärder, ska vikt läggas vid vilken ställning den person som gör anspråk på talerätt har. Vid prövningen av om den angripna akten medför genomförandeåtgärder ska hänsyn enbart tas till ändamålet med talan.

    En talan uppfyller inte sakprövningsförutsättningarna i artikel 263 fjärde stycket tredje ledet FEUF om den väckts mot ett beslut genom vilket kommissionen förklarat att ett befintligt stöd, efter det att de myndigheterna i en medlemsstat åtagit sig att ändra den stödordning inom ramen för vilken mottagarna beviljats stöd, är förenligt med den gemensamma marknaden, och det i detta beslut inte slås fast vilka specifika och konkreta konsekvenser som dessa åtaganden kan få för klagandenas verksamhet.

    (se punkterna 37–41)

  3.  Andra rättssubjekt än dem som ett beslut är riktat till kan endast göra gällande att de är personligen berörda om beslutet påverkar dem på grund av vissa för dem utmärkande egenskaper eller på grund av faktiska omständigheter som särskiljer dem från alla andra rättssubjekt, och beslutet därigenom medför att de individualiseras på motsvarande sätt som den som beslutet är riktat till.

    Enbart den omständigheten, att det är möjligt att mer eller mindre exakt fastställa antalet rättssubjekt som en rättsakt är tillämplig på, eller till och med deras identitet, innebär inte att dessa rättssubjekt ska anses personligen berörda av rättsakten när det står klart att den är tillämplig på grundval av en objektiv, rättslig eller faktisk, situation som fastställts i rättsakten i fråga. När ett beslut berör en grupp personer som, på grund av kriterier som är utmärkande för gruppmedlemmarna kunde identifieras eller skulle ha kunnat identifieras när rättsakten antogs, kan dessa personer dock vara personligen berörda av rättsakten då de ingår i en begränsad krets av ekonomiska aktörer. Det kan bland annat förhålla sig på det viset när beslutet innebär att de rättigheter som den enskilde har förvärvat före dess antagande ändras.

    (se punkterna 44–46 och 49)

  4.  Enligt artikel 61 första stycket andra meningen i EU-domstolens stadga kan denna, om den upphäver tribunalens avgörande, själv slutligt avgöra målet, om detta är färdigt för avgörande. Även om domstolen inte kan avgöra den talan som väckts i tribunalen i sak, kan talan ändå tas upp till sakprövning om domstolen har de upplysningar som krävs härför.

    (se punkterna 52 och 53)

  5.  I samband med en talan som väckts av en fysisk eller juridisk person enligt artikel 263 fjärde stycket andra ledet FEUF måste sökandena beröras, inte enbart personligen utan även direkt, av den rättsakt de vill se ogiltigförklarad, det vill säga att den aktuella rättsakten ska ha en direkt inverkan på dessa parters rättsliga ställning och inte lämna något utrymme för skönsmässig bedömning till de myndigheter som har att genomföra rättsakten, eftersom genomförandet är rent automatiskt och endast följer av unionsrätten, utan att några mellanliggande regler behöver tillämpas.

    Inom ramen för artikel 19.1 i förordning nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget, är det kommissionens beslut att notera medlemsstatens förslag som gör förslagen bindande. Detta konstaterande påverkas inte av att de ändringar som noterats genom kommissionens beslut har återgetts i den nationella lagstiftningen, eftersom de nationella myndigheterna nämligen inte har något utrymme för skönsmässig bedömning vad gäller genomförandet av detta beslut. Beslutet har följaktligen direkt inverkan på stödmottagarnas rättsliga ställning.

    (se punkterna 55 och 59–61)

  6.  När ändringarna i en befintlig stödordning, vilken är nödvändig för att stödet ska vara förenligt med unionsrätten, medför att villkoren för en stödmottagare att utöva sin verksamhet blir mindre fördelaktiga jämfört med tidigare, skulle en ogiltigförklaring av detta beslut som innebär nämnda ändringar leda till att de tidigare och mer fördelaktiga förutsättningarna upprätthölls. Nämnda stödmottagare har följaktligen ett berättigat intresse av att få till stånd en ogiltigförklaring av detta beslut.

    (se punkterna 56 och 57)


Mål C‑133/12 P

Stichting Woonlinie m.fl.

mot

Europeiska kommissionen

”Överklagande — Statligt stöd — Stöd som beviljats allmännyttiga bostadsbolag — Beslut om förenlighet — Nationella myndigheters åtaganden för att följa unionsrätten — Artikel 263 fjärde stycket FEUF — Talan om ogiltigförklaring — Sakprövningsförutsättningar — Berättigat intresse av att få saken prövad — Talerätt — Stödmottagare som berörs personligen och direkt — Begreppet ’sluten krets’”

Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 27 februari 2014

  1. Talan om ogiltigförklaring — Fysiska eller juridiska personer — Rättsakter som berör dem direkt och personligen — Rättegångshinder som inte kan avhjälpas — Skyldighet för tribunalen att pröva huruvida det föreligger en regleringsakt som inte medför genomförandeåtgärder i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket FEUF (Artikel 263 fjärde stycket FEUF)

  2. Talan om ogiltigförklaring — Fysiska eller juridiska personer — Regleringsakter som inte medför genomförandeåtgärder i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket FEUF — Begrepp — Beslut i vilket kommissionen förklarar att de ändringar som gjorts i en befintlig stödordning avseende det allmänna systemet för finansiering av allmännyttiga bostäder, är förenliga med den inre marknaden — Genomförande av åtaganden i den nationella lagstiftningen — Omfattas inte

    (Artikel 263 fjärde stycket FEUF)

  3. Talan om ogiltigförklaring — Fysiska eller juridiska personer — Rättsakter som berör dem direkt och personligen — Beslut i vilket kommissionen förklarar att de ändringar som gjorts i en befintlig stödordning avseende det allmänna systemet för finansiering av allmännyttiga bostäder, är förenliga med den inre marknaden — Beslut i vilket kommissionen förklarar att de ändringar som gjorts i en befintlig stödordning avseende det allmänna systemet för finansiering av allmännyttiga bostäder, är förenliga med den inre marknaden

    (Artikel 263 fjärde stycket FEUF)

  4. Överklagande — Överklagande som förklarats grundat — Överinstansens avgörande av målet i sak — Tvisten under prövning — Föreligger inte — Överinstansen slutliga kontroll av huruvida målet kan tas upp till sakprövning

    (Stadgan för domstolen, artikel 61)

  5. Talan om ogiltigförklaring — Fysiska eller juridiska personer — Rättsakter som berör dem direkt och personligen — Villkoret direkt berörd — Beslut i vilket kommissionen förklarar att de ändringar som gjorts i en befintlig stödordning avseende det allmänna systemet för finansiering av allmännyttiga bostäder, är förenliga med den inre marknaden — Förfarande enligt artikel 19.1 i förordning nr 659/1999 — Åtgärder som återges i den nationella lagstiftningen — Talan som väckts av ett företag som är mottagare av det befintliga stödet — Upptagande till sakprövning

    (Artikel 108.1 FEUF och artikel 263 fjärde stycket FEUF; rådets förordning nr 659/1999, artikel 19.1)

  6. Talan om ogiltigförklaring — Fysiska eller juridiska personer — Berättigat intresse av att få saken prövad — Talan som ett företag som är mottagare av det befintliga stödet väckt mot kommissionens beslut i vilket stödet förklaras förenligt med den inre marknaden med undantag för vissa lämpliga åtgärder — Villkor — Talan som kan medföra en fördel för den person som har väckt den — Upptagande till sakprövning

    (Artikel 263 fjärde stycket FEUF)

  1.  Eftersom det kriterium för upptagande till sakprövning som utgörs av de förutsättningar i artikel 263 fjärde stycket FEUF som gäller för en fysisk eller juridisk persons talan mot ett beslut som inte är riktat till denne, utgör ett rättegångshinder som inte kan avhjälpas och som unionsdomstolarna kan pröva när som helst och även ex officio, ska tribunalen inte enbart bedöma huruvida sökandena uppfyllde kravet på att vara personligen berörda, i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket andra ledet FEUF. Tribunalen måste också göra en bedömning av huruvida talan kunde tas upp till prövning mot bakgrund av andra, lägre krav, i tredje ledet i samma artikel – en bedömning som inte hade föregripits av att tribunalen hade konstaterat att sökandena inte var personligen berörda.

    Genom att inte företa en sådan bedömning var tribunalens rättstillämpning felaktig. Ett sådant fel saknar emellertid verkan om det visar sig att sökandenas talan inte uppfyller sakprövningsförutsättningarna i artikel 263 fjärde stycket tredje ledet FEUF.

    (se punkterna 32–35)

  2.  I samband med en talan som väckts av en fysisk eller juridisk person enligt artikel 263 fjärde stycket tredje ledet FEUF i syfte att fastställa huruvida en regleringsakt medför genomförandeåtgärder, ska vikt läggas vid vilken ställning den person som gör anspråk på talerätt har. Vid prövningen av om den angripna akten medför genomförandeåtgärder ska hänsyn enbart tas till ändamålet med talan.

    En talan uppfyller inte sakprövningsförutsättningarna i artikel 263 fjärde stycket tredje ledet FEUF om den väckts mot ett beslut genom vilket kommissionen förklarat att ett befintligt stöd, efter det att de myndigheterna i en medlemsstat åtagit sig att ändra den stödordning inom ramen för vilken mottagarna beviljats stöd, är förenligt med den gemensamma marknaden, och det i detta beslut inte slås fast vilka specifika och konkreta konsekvenser som dessa åtaganden kan få för klagandenas verksamhet.

    (se punkterna 37–41)

  3.  Andra rättssubjekt än dem som ett beslut är riktat till kan endast göra gällande att de är personligen berörda om beslutet påverkar dem på grund av vissa för dem utmärkande egenskaper eller på grund av faktiska omständigheter som särskiljer dem från alla andra rättssubjekt, och beslutet därigenom medför att de individualiseras på motsvarande sätt som den som beslutet är riktat till.

    Enbart den omständigheten, att det är möjligt att mer eller mindre exakt fastställa antalet rättssubjekt som en rättsakt är tillämplig på, eller till och med deras identitet, innebär inte att dessa rättssubjekt ska anses personligen berörda av rättsakten när det står klart att den är tillämplig på grundval av en objektiv, rättslig eller faktisk, situation som fastställts i rättsakten i fråga. När ett beslut berör en grupp personer som, på grund av kriterier som är utmärkande för gruppmedlemmarna kunde identifieras eller skulle ha kunnat identifieras när rättsakten antogs, kan dessa personer dock vara personligen berörda av rättsakten då de ingår i en begränsad krets av ekonomiska aktörer. Det kan bland annat förhålla sig på det viset när beslutet innebär att de rättigheter som den enskilde har förvärvat före dess antagande ändras.

    (se punkterna 44–46 och 49)

  4.  Enligt artikel 61 första stycket andra meningen i EU-domstolens stadga kan denna, om den upphäver tribunalens avgörande, själv slutligt avgöra målet, om detta är färdigt för avgörande. Även om domstolen inte kan avgöra den talan som väckts i tribunalen i sak, kan talan ändå tas upp till sakprövning om domstolen har de upplysningar som krävs härför.

    (se punkterna 52 och 53)

  5.  I samband med en talan som väckts av en fysisk eller juridisk person enligt artikel 263 fjärde stycket andra ledet FEUF måste sökandena beröras, inte enbart personligen utan även direkt, av den rättsakt de vill se ogiltigförklarad, det vill säga att den aktuella rättsakten ska ha en direkt inverkan på dessa parters rättsliga ställning och inte lämna något utrymme för skönsmässig bedömning till de myndigheter som har att genomföra rättsakten, eftersom genomförandet är rent automatiskt och endast följer av unionsrätten, utan att några mellanliggande regler behöver tillämpas.

    Inom ramen för artikel 19.1 i förordning nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget, är det kommissionens beslut att notera medlemsstatens förslag som gör förslagen bindande. Detta konstaterande påverkas inte av att de ändringar som noterats genom kommissionens beslut har återgetts i den nationella lagstiftningen, eftersom de nationella myndigheterna nämligen inte har något utrymme för skönsmässig bedömning vad gäller genomförandet av detta beslut. Beslutet har följaktligen direkt inverkan på stödmottagarnas rättsliga ställning.

    (se punkterna 55 och 59–61)

  6.  När ändringarna i en befintlig stödordning, vilken är nödvändig för att stödet ska vara förenligt med unionsrätten, medför att villkoren för en stödmottagare att utöva sin verksamhet blir mindre fördelaktiga jämfört med tidigare, skulle en ogiltigförklaring av detta beslut som innebär nämnda ändringar leda till att de tidigare och mer fördelaktiga förutsättningarna upprätthölls. Nämnda stödmottagare har följaktligen ett berättigat intresse av att få till stånd en ogiltigförklaring av detta beslut.

    (se punkterna 56 och 57)