7.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/16


Domstolens dom (andra avdelningen) av den 18 juli 2013 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale Amministrativo Regionale per il Lazio — Italien) — Sky Italia Srl mot Autorità per le Garanzie nelle Comunicazioni

(Mål C-234/12) (1)

(Tv-sändning - Direktiv 2010/13/EU - Artiklarna 4. 1 och 23.1 - Reklaminslag - Nationell lagstiftning enligt vilken den högsta tillåtna andelen tv-reklam är lägre för programföretag som sänder betal-tv än för programföretag som sänder fri-tv - Likabehandling - Frihet att tillhandahålla tjänster)

2013/C 260/26

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale Amministrativo Regionale per il Lazio

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Sky Italia Srl

Motpart: Autorità per le Garanzie nelle Comunicazioni

Ytterligare deltagare i rättegången: Reti Televisive Italiane (RTI) SpA och Maria Iaccarino

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Tribunale Amministrativo Regionale Per il Lazio — Tolkning av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (EUT L 95, s. 1) — Tolkning av artiklarna 49, 56 och 63 FEUF samt av artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna i förening med artikel 10 i Europakonventionen, såsom den tolkats av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna — Maximal procentandel av sändningstiden som får användas för reklam — Nationell lagstiftning enligt vilken en lägre procentsats gäller för programföretag som sänder betal-tv än för andra programföretag

Domslut

Artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster), likabehandlingsprincipen och artikel 56 FEUF ska tolkas så, att de, i princip, inte utgör hinder för en nationell lagstiftning av det slag som är i fråga i det nationella målet, enligt vilken den högsta tillåtna andelen tv-reklam per sändningstimme är lägre för programföretag som sänder betal-tv än för programföretag som sänder fri-tv. Detta gäller dock under förutsättning att proportionalitetsprincipen iakttas, vilket det ankommer på den nationella domstolen att kontrollera.


(1)  EUT C 217, 21.7.2012.