19.11.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 340/29


Talan väckt den 15 september 2011 — Förenade kungariket mot ECB

(Mål T-496/11)

2011/C 340/58

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (ombud: K. Beal, barrister, och S. Ossowski, Treasury Solicitor)

Svarande: Europeiska centralbanken

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska ogiltigförklara Europeiska centralbankens (ECB) ”Eurosystem Oversight Policy Framework” av den 5 juli 2011 (1), i den del som det där föreskrivs en lokaliseringspolitik som ska tillämpas på clearingsystem för centrala motparter (CCPS) i medlemsstater som inte är euroländer.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

1.

Första grunden:

ECB saknade behörighet att offentliggöra den angripna rättsakten helt eller i andra hand vad avser möjligheten att få den upphöjd till lagstiftning, exempelvis i form av en förordning, som antas av rådet eller av ECB själv.

2.

Andra grunden:

Den angripna rättsakten innebär de jure eller de facto att clearingsystem för centrala motparter (CCPS) som önskar ägna sig åt clearing eller betalningsutjämning underkastas ett krav avseende hemvist. Den angripna rättsakten strider mot artiklarna 48, 56 och/eller 63 FEUF av följande skäl:

a)

CCPS med hemvist i medlemsstater som inte är euroländer, såsom Förenade kungariket, kommer att tvingas att flytta sina center för förvaltning och kontroll till medlemsstater som är euroländer. De kommer också tvingas att registrera sig som juridiska personer som erkänns av intern rätt i en annan medlemsstat.

b)

Om ett sådant CCPS vägrar att flytta, kommer det berövas tillgång till finansmarknaderna i de medlemsstater som är euroländer, på samma villkor som CCPS med hemvist i dessa länder eller överhuvudtaget.

c)

CCPS med fel hemvist kommer inte ha rätt till tillgång till de möjligheter som erbjuds av ECB eller av de nationella centralbankerna i euroländerna på samma villkor eller överhuvudtaget.

d)

Möjligheten för sådana CCPS att erbjuda clearing eller betalningsutjämning i valutan euro till kunder inom unionen kommer därför att begränsas eller helt försvinna.

3.

Tredje grunden:

Den angripna rättsakten strider mot artikel 101 FEUF och/eller 102 FEUF, jämförda med artikel 106 FEUF och artikel 13 EUF, eftersom den

a)

i realiteten medför ett krav att clearing i valutan euro som överstiger ett visst belopp genomförs av CCPS med hemvist i en medlemsstat som är ett euroland, och

b)

i realiteten medför att euroländernas centralbanker inte kommer tillhandahålla reserver i euro till CCPS med hemvist i en medlemsstat som inte är ett euroland, om deras omsättning överstiger det belopp som anges i den angripna rättsakten.

4.

Fjärde grunden:

Kravet att CCPS med hemvist i en medlemsstat som inte är ett euroland måste registrera en ny juridisk person och ett nytt hemvist innebär en direkt eller indirekt diskriminering på grund av nationalitet. Kravet strider också mot den unionsrättsliga likabehandlingsprincipen, eftersom CCPS med hemvist i olika medlemstater behandlas olika, utan objektiva skäl därför.

5.

Femte grunden:

Förenade kungariket anser att det ankommer på ECB att styrka att undantaget för allmänintresset eventuellt är tillämpligt och att Förenade kungariket inte är skyldigt att bevisa att så inte är fallet. Förenade kungariket anser att oavsett vad ECB anför för skäl för undantag, så uppfyller de inte proportionalitetsprincipens krav, eftersom det finns mindre ingripande åtgärder som kan vidtas för att hålla kontroll på finansiella institutioner som har sitt hemvist i en medlemsstat som inte är ett euroland.


(1)  Offentliggjord på ECB:s webbplats den 5 juli 2011.