24.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 282/45

Talan väckt den 3 augusti 2011 — Republiken Grekland mot kommissionen

(Mål T-425/11)

2011/C 282/83

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Republiken Grekland (ombud: P. Mylonopoulos och K. Boskovits)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det angripna beslutet, och

—

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden yrkar genom förevarande talan ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2011) 3504 slutligt av den 24 maj 2011 avseende statligt stöd nr C 16/2010 (f.d. NN 22/2010, f.d. CP 318/2009) till vissa grekiska kasinon.

Till stöd för sin talan åberopar sökanden följande grunder.

1.

Första grunden: Felaktig tolkning av artikel 107.1 FEUF vad avser begreppet statligt stöd.

Sökanden gör bland annat gällande att svaranden gjorde en felaktig bedömning när den fastslog att den omständigheten att priset på inträdesbiljetten till vissa kasinon nedsatts innebär att dessa kasinon gynnas på statens bekostnad. Dessutom kan de påstådda stödmottagarnas rättsliga och faktiska situation inte likställas med övriga kasinon i Grekland, påverkas inte handeln mellan medlemsstaterna och snedvrids inte heller konkurrensen på den inre marknaden.

2.

Andra grunden: Felaktig, bristfällig och motsägelsefull motivering med avseende på definitionen av det statliga stödet.

Sökanden gör bland annat gällande att motiveringen är motsägelsefull genom att det förutsätts att den omständigheten att priset på inträdesbiljetten nedsatts innebär att antalet kunder hos det ifrågavarande kasinot ökar. Samtidigt anser inte svaranden att statens inkomster ökar genom att antalet kunder ökar. Motiveringen är dessutom bristfällig med avseende på de fördelar som påstås föreligga och inverkan på handeln mellan medlemsstaterna. Därutöver är bedömningen uppenbart oriktig med avseende på åtgärdens selektiva karaktär.

3.

Tredje grunden: Återkrav av det statliga stödet är oförenligt med artikel 14 i rådets förordning nr 659/99/EG (1)

—

Sökanden gör bland annat gällande att beslutet om återkrav inte avser de verkliga stödmottagarna, det vill säga kasinokunderna som betalar ett lägre pris för inträdesbiljetterna. Dessutom är återkravet oförenligt med den allmänna principen om berättigade förväntningar mot bakgrund av fast rättspraxis från Symvoulio tis Epikrateias (Högsta förvaltningsdomstolen — Grekland) och svarandens agerande. Återkravet strider även mot proportionalitetsprincipen genom att det innebär att det ställs oproportionerligt och oberättigat höga krav på de påstådda stödmottagarna och att konkurrenskraften hos de kasinon som tillämpar ett biljettpris på 12 euro förstärks.

4.

Fjärde grunden: Svaranden har gjort en felaktig beräkning av de belopp som ska återkrävas.

—

Sökanden gör gällande att svaranden inte närmare har kunnat fastställa vilka fördelar som stödmottagarna ska ha fått och att svaranden inte har beaktat inverkan som det lägre biljettpriset har haft eller skulle kunna ha haft på efterfrågan.

(1)  Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, 27.3.1999, s. 1)