16.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 211/29


Talan väckt den 23 maj 2011 — Pangyrus mot harmoniseringsbyrån (COLOURBLIND)

(Mål T-257/11)

2011/C 211/62

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Pangyrus Ltd. (York, Förenade kungariket) (ombud: S. Clubb, solicitor)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller).

Motpart vid överklagandenämnden: RSVP Design Ltd (Renfrewshire, Förenade kungariket)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara det beslut fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) antog den 23 mars 2011 i ärende R 751/2009-4,

fastställa att det beslut som annulleringsenheten vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) antog den 12 maj 2009 ska gälla, och

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Registrerat gemenskapsvarumärke som är föremål för ansökan om ogiltighetsförklaring: Ordmärket COLOURBLIND för varor och tjänster i klasserna 9, 16, 28, 35 och 41 — Registrerat gemenskapsvarumärke nr 3337979

Innehavare av gemenskapsvarumärket: Motparten vid överklagandenämnden

Part som ansökt om ogiltighetsförklaring av gemenskapsvarumärket: Sökanden

Grunder för ansökan om ogiltighetsförklaring: Den part som ansökte om ogiltighetsförklaring hänvisade till artikel 53.1 c jämförd med artikel 8.4 i förordning (EG) nr 207/2009 som grund för sin ansökan och åberopade en tidigare oregistrerad rättighet som skyddades av regeln om passing-off i Förenade kungariket, samt förekomsten av ond tro enligt artikel 52.1 b i förordning (EG) nr 207/2009.

Annulleringsenhetens beslut: Ogiltigförklarade registreringen av gemenskapsvarumärket i dess helhet

Överklagandenämndens beslut: Ogiltigförklarade annulleringsenhetens beslut och avslog ansökan om ogiltighetsförklaring

Grunder: Sökanden anser att överklagandenämnden gjorde en felaktig rättstillämpning i den mån nämnden bedömde att (i) innehavaren av gemenskapsvarumärket inte agerade i ond tro när ansökan om registrering av gemenskapsvarumärket ingavs, och (ii) sökanden inte hade förmått visa att den i sin näringsverksamhet hade använt ett äldre varumärke före det datum när ansökan om det omtvistade gemenskapsvarumärket ingavs.