Mål T-279/11

T & L Sugars Ltd et Sidul Açúcares, Unipessoal Lda

mot

Europeiska kommissionen

”Jordbruk — Undantagsåtgärder avseende utsläppande på unionsmarknaden av socker utöver kvoterna och om öppnande av en tullkvot — Talan om ogiltigförklaring — Regleringsakt som medför genomförandeåtgärder — Villkoret personligen berörd ej uppfyllt — Avvisning — Skadeståndstalan”

Sammanfattning – Tribunalens dom (femte avdelningen) av den 6 juni 2013

  1. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Begreppet regleringsakt i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket FEUF – Varje rättsakt med allmän räckvidd med undantag för lagstiftningsakter – Kommissionsförordningar som innehåller undantagsåtgärder avseende utsläppande på unionsmarknaden av socker utöver kvoterna och om öppnande av en tullkvot – Omfattas

    (Artikel 263 fjärde stycket FEUF; kommissionens förordningar nr 222/2011, nr 293/2011 och nr 302/2011)

  2. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Regleringsakt som inte medför genomförandeåtgärder i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket FEUF – Begrepp – Kommissionens beslut som förbjuder en sektoriell stödordning och som nämner nationella genomförandeåtgärder – Omfattas inte

    (Artikel 263 fjärde stycket FEUF; kommissionens förordningar nr 222/2011, nr 293/2011 och nr 302/2011)

  3. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Regleringsakt som inte medför genomförandeåtgärder i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket FEUF – Genomförande av rätten till ett effektivt domstolsskydd

    (Artikel 263 fjärde stycket FEUF; Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 47)

  4. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Regleringsakt som inte medför genomförandeåtgärder i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket FEUF – Principen om ett effektivt domstolsskydd – Skyldighet för unionsdomstolen att underordna villkoret om avsaknad av genomförandeåtgärder i förhållande till förekomsten av effektiva rättsmedel i medlemsstaternas rättssystem – Föreligger inte

    (Artikel 19.1 andra stycket FEU och artikel 263 fjärde stycket FEUF)

  5. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen – Möjlighet att personligen beröras av en rättsakt med allmän räckvidd – Villkor

    (Artikel 263 FEUF)

  6. Invändning om rättsstridighet – Accessorisk natur – Talan i huvudsaken avvisas – Invändningen om rättsstridighet avvisas

    (Artikel 277 FEUF)

  7. Skadeståndstalan – Självständig i förhållande till talan om ogiltigförklaring – Gränser – Åsidosättande av handläggningsregler

    (Artiklarna 263 FEUF, 268 FEUF och 340 andra stycket FEUF)

  8. Skadeståndstalan – Självständig i förhållande till talan om ogiltigförklaring – Avvisning av talan om ogiltigförklaring av en förordning – Saknar betydelse för huruvida en talan kan tas upp till sakprövning då talan grundas på en annan rättsstridighet och syftar till att utverka skadestånd på grund av samma förordning

    (Artiklarna 263 FEUF, 268 FEUF och 340 andra stycket FEUF)

  1.  Se domen.

    (se punkt 36)

  2.  För att få tillstånd att saluföra eller importera socker med stöd av undantagsbestämmelserna i de angripna förordningarna, måste de berörda ekonomiska aktörerna först lämna in en ansökan till de nationella myndigheterna. Till följd härav kan inte de angripna förordningarna – vare sig de som avser saluföring av socker som producerats utöver kvoterna eller de som rör tulkvoter – få några rättsverkningar för de berörda aktörerna utan att de nationella myndigheterna först vidtagit åtgärder. De angripna förordningarna grundar sig således på enskilda beslut som fattas på nationell nivå, utan vilka förordningarna inte kan ha någon inverkan på de berörda juridiska och fysiska personernas rättsställning. Till följd härav kan dessa förordningar inte anses vara rättsakter som inte medför genomförandeåtgärder, i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket FEUF. Frågan huruvida den angripna regleringsakten lämnar de nationella myndigheter som ansvarar för dessa genomförandeåtgärder något utrymme för skönsmässig bedömning saknar relevans för bedömningen av huruvida regleringsakten medför genomförandeåtgärder i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket FEUF.

    (se punkterna 46, 48, 50, 51 och 53)

  3.  Syftet med artikel 263 fjärde stycket FEUF är bland annat att fysiska eller juridiska personer ska kunna väcka talan mot regleringsakter som berör dem direkt och som inte medför genomförandeåtgärder, för att en situation där sådana personer tvingas bryta mot lagen för att få tillgång till domstolsprövning ska kunna undvikas. Bestämmelsen genomför således den rätt till ett effektivt domstolsskydd som garanteras genom artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

    (se punkterna 58 och 59)

  4.  Det föreskrivs i artikel 19.1 andra stycket FEU att medlemsstaterna ska fastställa de möjligheter till överklagande som behövs för att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten. Tribunalens tillämpning av villkoret i artikel 263 fjärde stycket FEUF, nämligen att det inte ska vara fråga om genomförandeåtgärder, får inte vara underordnad förekomsten av ett effektivt rättsmedel i fråga inom medlemsstatens rättssystem, vilket gör det möjligt att ifrågasätta en unionsakts giltighet. En sådan ordning skulle nämligen innebära att unionsdomstolen i varje konkret fall var tvungen att pröva och tolka nationella processrättsliga bestämmelser, vilket den inte är behörig att göra inom ramen för sin kontroll av unionsrättsakternas lagenlighet. Denna slutsats vederläggs för övrigt inte av att en möjlighet att överklaga på det nationella planet uppenbart inte är effektiv, eftersom medlemsstaternas domstolar inte är behöriga att pröva unionsakters rättsenlighet. Villkoren enligt vilka enskilda kan väcka talan mot en förordning ska tolkas med hänsyn till principen om ett effektivt domstolsskydd, och unionsdomstolen kan inte, utan att överskrida sin befogenhet, tolka villkoren i fråga på ett sätt som avviker från villkoren som uttryckligen föreskrivs i fördraget.

    (se punkterna 68–72)

  5.  Se domen.

    (se punkterna 76 och 82–84)

  6.  Se domen.

    (se punkterna 96 och 97)

  7.  Se domen.

    (se punkterna 103 och 104)

  8.  Se domen.

    (se punkt 112)