21.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 118/8

—

upphäva och/eller ändra den dom som tribunalen meddelade den 20 september 2011 i de förenade målen T-394/08, T-408/08, T-453/08 och T-454/08,

—

ogiltigförklara kommissionens beslut 2008/854/EG av den 2 juli 2008 om en statlig stödordning C 1/04 Missbruk av stödåtgärd N 272/98, regionallag nr 9/98.

Den första grunden avser särskilt åsidosättande av väsentliga formkrav, åsidosättande av och rättsstridig tillämpning av artiklarna 4, 6, 7 och 16 i förordning nr 659/1999 (1), åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar och rättssäkerhetsprincipen samt åsidosättande av artikel 81 i tribunalens rättegångsregler. Kommissionen beslut är ogiltigt, eftersom det antogs efter det att stödet ändrats trots att ändringen inte har stöd i någon bestämmelse. Vidare meddelade kommissionen sitt beslut att inleda ett förfarande tre och ett halt år efter det att den mottagit alla uppgifter om stödet. Dessa grunder åberopades i första instans utan att tribunalen prövade dem.

Klagandenas andra grund gäller åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen och principen om skydd för berättigade förväntningar samt åsidosättande och rättsstridig tillämpning av artiklarna 4, 7, 10 och 16 i förordning nr 659/1999. Kommissionen antog sitt beslut i strid med för förfarandet föreskrivna frister.

Den tredje grundens föremål är åsidosättande av artikel 108 FEUF och artiklarna 1, 7, 14 och 16 i förordning nr 659/1999. Klagandena gör till stöd för denna grund gällande att kommissionens beslut är rättstridigt, eftersom stödet aldrig ändrats av regionen i förhållande till vad som föreskrivs i regionallag nr 9/1998.

Vad avser den fjärde grunden gör klagandena gällande åsidosättande och rättsstridig tillämpning av nödvändighetsprincipen, principen om stimulansverkan, principen om skydd för konkurrensen och åsidosättande av artiklarna 7 och 14 i förordning nr 659/1999, åsidosättande och rättsstridig tillämpning av artikel 108 FEUF, bristande motivering, åsidosättande av artikel 81 i tribunalens rättegångsregler. Klagandena anser att kommissionens beslut är rättsstridigt på grund av att stödet i verkligheten hade stimulansverkan, vilket kommissionen borde ha beaktat även om ansökan gjorts efter det att arbetena påbörjats. Tribunalen prövade aldrig denna fråga.

Som femte grund åberopar klagandena åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen och principen om skydd för berättigade förväntningar från en annan utgångspunkt samt åsidosättande av artikel 14 i förordning nr 659/1999. Domen grundar sig på det felaktiga antagandet att unionsdomstolen inte kan pröva de berättigade förväntningar som nationella organ gett upphov till.

Den sista grunden rör åsidosättande av principerna om opartiskhet och skydd för konkurrensen. Tribunalen slog felaktigt fast att kommissionen genom det angripna beslutet inte gjort någon skillnad i behandling när den slagit fast att stödet ska återkrävas från klagandena medan det fanns en stimulansverkan med avseende på tio andra företag som påbörjade sina arbeten efter ansökan trots att ansökan inte medförde att de var garanterade att få stödet.