Mål C-565/11

Mariana Irimie

mot

Administraţia Finanţelor Publice Sibiu och Administraţia Fondului pentru Mediu

(begäran om förhandsavgörande från Tribunalul Sibiu)

”Återbetalning av skatt som en medlemsstat uppburit i strid med unionsrätten — Nationella bestämmelser som begränsar den ränta nämnda stat ska betala på den återbetalda skatten — Räntan beräknas från och med dagen efter det datum då ansökan om återbetalning av skatten gjordes — Strider mot unionsrätten — Effektivitetsprincipen”

Sammanfattning – Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 18 april 2013

  1. Begäran om förhandsavgörande – Domstolens behörighet – Gränser – Den nationella domstolens behörighet – Rättslig kvalificering av talan i det nationella målet

    (Artikel 267 FEUF)

  2. Europeiska unionens rättsordning – Direkt effekt – Nationella skatter som är oförenliga med unionsrätten – Återbetalning – Former – Tillämpning av nationell rätt – Gränser – De unionsrättsliga principerna om likvärdighet och effektivitet ska iakttas – Nationella bestämmelser som begränsar den ränta som beviljas till ränta från och med dagen efter det datum då ansökan om återbetalning av skatten gjordes – Otillåtet

  1.  Det ankommer inte på domstolen att rättsligt klassificera sökandens talan i det nationella målet. Det ankommer på sökanden att under sistnämnda domstols kontroll ange vad talan avser och grunden för denna.

    (se punkt 19)

  2.  Unionsrätten ska tolkas så, att den utgör hinder för nationella bestämmelser som begränsar den ränta som beviljas vid återbetalning av en skatt som uppburits i strid med unionsrätten till ränta från och med dagen efter det datum då ansökan om återbetalning av skatten gjordes.

    I avsaknad av unionslagstiftning ankommer det på varje medlemsstat att i sin interna rättsordning fastställa villkoren för hur sådan ränta ska betalas, bland annat villkoren för räntesatsen och sättet för beräkning. Dessa villkor måste följa principerna om likvärdighet och effektivitet.

    Nationella bestämmelser som begränsar den ränta som beviljas till ränta från och med dagen efter det datum då ansökan om återbetalning av skatten gjordes uppfyller inte de krav som ställs enligt effektivitetsprincipen. I en situation då en medlemsstat uppburit skatter eller avgifter i strid med unionsrätten krävs enligt denna princip nämligen att de nationella bestämmelserna om bland annat beräkning av den eventuella räntan inte får medföra att den skattskyldiga personen fråntas möjligheten till adekvat ersättning för den förlust som den felaktigt inbetalda skatten har förorsakat vederbörande. Förlusten beror bland annat på hur länge det belopp som felaktigt och i strid med unionsrätten inbetalts inte är disponibelt. Förlusten inträder således i princip under perioden mellan den dag då den aktuella skatten felaktigt erlades och dagen då den återbetalades.

    (se punkterna 23, 26–29 och domslutet)


Mål C-565/11

Mariana Irimie

mot

Administraţia Finanţelor Publice Sibiu och Administraţia Fondului pentru Mediu

(begäran om förhandsavgörande från Tribunalul Sibiu)

”Återbetalning av skatt som en medlemsstat uppburit i strid med unionsrätten — Nationella bestämmelser som begränsar den ränta nämnda stat ska betala på den återbetalda skatten — Räntan beräknas från och med dagen efter det datum då ansökan om återbetalning av skatten gjordes — Strider mot unionsrätten — Effektivitetsprincipen”

Sammanfattning – Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 18 april 2013

  1. Begäran om förhandsavgörande — Domstolens behörighet — Gränser — Den nationella domstolens behörighet — Rättslig kvalificering av talan i det nationella målet

    (Artikel 267 FEUF)

  2. Europeiska unionens rättsordning — Direkt effekt — Nationella skatter som är oförenliga med unionsrätten — Återbetalning — Former — Tillämpning av nationell rätt — Gränser — De unionsrättsliga principerna om likvärdighet och effektivitet ska iakttas — Nationella bestämmelser som begränsar den ränta som beviljas till ränta från och med dagen efter det datum då ansökan om återbetalning av skatten gjordes — Otillåtet

  1.  Det ankommer inte på domstolen att rättsligt klassificera sökandens talan i det nationella målet. Det ankommer på sökanden att under sistnämnda domstols kontroll ange vad talan avser och grunden för denna.

    (se punkt 19)

  2.  Unionsrätten ska tolkas så, att den utgör hinder för nationella bestämmelser som begränsar den ränta som beviljas vid återbetalning av en skatt som uppburits i strid med unionsrätten till ränta från och med dagen efter det datum då ansökan om återbetalning av skatten gjordes.

    I avsaknad av unionslagstiftning ankommer det på varje medlemsstat att i sin interna rättsordning fastställa villkoren för hur sådan ränta ska betalas, bland annat villkoren för räntesatsen och sättet för beräkning. Dessa villkor måste följa principerna om likvärdighet och effektivitet.

    Nationella bestämmelser som begränsar den ränta som beviljas till ränta från och med dagen efter det datum då ansökan om återbetalning av skatten gjordes uppfyller inte de krav som ställs enligt effektivitetsprincipen. I en situation då en medlemsstat uppburit skatter eller avgifter i strid med unionsrätten krävs enligt denna princip nämligen att de nationella bestämmelserna om bland annat beräkning av den eventuella räntan inte får medföra att den skattskyldiga personen fråntas möjligheten till adekvat ersättning för den förlust som den felaktigt inbetalda skatten har förorsakat vederbörande. Förlusten beror bland annat på hur länge det belopp som felaktigt och i strid med unionsrätten inbetalts inte är disponibelt. Förlusten inträder således i princip under perioden mellan den dag då den aktuella skatten felaktigt erlades och dagen då den återbetalades.

    (se punkterna 23, 26–29 och domslutet)