Mål C-488/11

Dirk Frederik Asbeek Brusse

och

Katarina de Man Garabito

mot

Jahani BV

(begäran om förhandsavgörande från Gerechtshof te Amsterdam)

”Direktiv 93/13/EEG — Oskäliga villkor i konsumentavtal — Avtal om hyra av bostadslägenhet som ingåtts mellan en hyresvärd inom ramen för sin näring eller yrkesverksamhet och en hyresgäst som agerar för privata ändamål — Nationell domstols prövning ex officio av frågan om ett avtalsvillkor är oskäligt — Vitesklausul — Ogiltigförklaring av villkoret”

Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 30 maj 2013

Unionsrätt – Tolkning – Texter på flera språk – Enhetlig tolkning – Beaktande av olika språkversioner – Direktiv 93/13

(Rådets direktiv 93/13)
Konsumentskydd – Oskäliga villkor i konsumentavtal – Direktiv 93/13 – Mål

(Rådets direktiv 93/13, artikel 6.1)
Konsumentskydd – Oskäliga villkor i konsumentavtal – Direktiv 93/13 – Tillämpningsområde – Undantag som föreskrivs för avtalsvillkor som avpeglar bindande författningsföreskrifter – Avtal om hyra av bostadslägenhet som ingåtts mellan en hyresvärd inom ramen för sin näring eller yrkesverksamhet och en hyresgäst som agerar för privata ändamål – Tillämpning av direktivet

(Rådets direktiv 93/13)
Konsumentskydd – Oskäliga villkor i konsumentavtal – Direktiv 93/13 – Skyldighet för nationell domstol att ex officio pröva om ett avtalsvillkor är oskäligt – Räckvidd

(Rådets direktiv 93/13)
Unionsrätt – Direkt effekt – Nationella processregler – Villkor för tillämpning – Iakttagande av likvärdighets- och effektivitetsprincipen
Konsumentskydd – Oskäliga villkor i konsumentavtal – Direktiv 93/13 – Behörighet för nationell domstol att ex officio pröva om ett avtalsvillkor är giltigt utifrån nationella regler om ordre public – Följder – Skyldighet för nationell domstol att ex officio pröva om ett avtalsvillkor är oskäligt utifrån de rekvisit som anges i direktivet – Behörighet för nationell domstol att ex officio ogiltigförklara ett avtalsvillkor som strider mot nationella regler om ordre public – Följder – Skyldighet för nationell domstol, efter att ha berett parterna tillfälle att i ett kontradiktoriskt förfarande yttra sig däröver, att ex officio ogiltigförklara ett avtalsvillkor som anses vara oskäligt utifrån de rekvisit som anges i direktivet

(Rådets direktiv 93/13)
Konsumentskydd – Oskäliga villkor i konsumentavtal – Direktiv 93/13 – Fastställande att en vitesklausul är oskälig – Räckvidd – Nationella bestämmelser som gör det möjligt för nationell domstol att endast jämka det vitesbelopp som åläggs konsumenten enligt vitesklausulen – Otillåtlighet

(Rådets direktiv 93/13, artikel 6.1)

Se domen.

(se punkt 26)
Se domen.

(se punkterna 31 och 38)
Direktiv 93/13 om oskäliga villkor i konsumentavtal ska tolkas så, att direktivet – med förbehåll för avtalsvillkor som avspeglar bindande författningsföreskrifter i nationell rätt, vilket det ankommer på den nationella domstolen att pröva – är tillämpligt på ett hyresavtal avseende en bostadslägenhet som ingåtts mellan å ena sidan en hyresvärd inom ramen för sin näring eller yrkesverksamhet och å andra sidan en hyresgäst som inte agerar inom ramen för näring eller yrkesverksamhet.

Det skyddssystem som föreskrivs i direktiv 93/13 gör sig särskilt gällande när det är fråga om ett hyresavtal avseende en bostadslägenhet som ingåtts mellan å ena sidan en enskild som agerar för privata ändamål och å andra sidan en näringsidkare som bedriver verksamhet inom fastighetsbranschen. Följderna av konsumentens underläge i förhållande till sin avtalspart är nämligen särskilt allvarliga i en sådan situation i och med att ett sådant avtal i ekonomiskt hänseende tillgodoser ett grundläggande behov hos konsumenten, nämligen att ha tillgång till en bostad, och rör belopp som för hyresgästen oftast står för den största utgiftsposten i budgeten. Dessutom är det i juridiskt hänseende fråga om ett avtal som i allmänhet omfattas av ett komplext nationellt regelverk som enskilda personer ofta har föga kunskaper om.

(se punkterna 32 och 34 i domskälen samt punkt 1 i domslutet)
Se domen.

(se punkterna 39–41, 44, 46, 48–50 och 52)
Se domen.

(se punkterna 42 och 43)

Direktiv 93/13 om oskäliga villkor i konsumentavtal ska tolkas så, att-

—

när den nationella domstolen – i ett mål som anhängiggjorts av en näringsidkare mot en konsument angående fullgörelse av ett avtal – enligt nationell processrätt är behörig att ex officio pröva om det avtalsvillkor som utgör den rättsliga grunden för talan är förenligt med tvingande nationella bestämmelser, så ska denna domstol på samma sätt, om den finner att detta avtalsvillkor omfattas av direktivet, ex officio pröva om avtalsvillkoret är oskäligt utifrån de rekvisit som anges i direktivet, och-

—

när den nationella domstolen enligt nationell processrätt är behörig att ex officio ogiltigförklara ett avtalsvillkor som strider mot ordre public eller mot en tvingande lagbestämmelse, då sistnämnda bestämmelse har en sådan innebörd att detta är motiverat, så ska den nationella domstolen i princip – efter att ha berett parterna tillfälle att i ett kontradiktoriskt förfarande yttra sig däröver – ex officio ogiltigförklara ett avtalsvillkor som den funnit vara oskäligt utifrån de rekvisit som anges i direktivet.

(se punkt 53 i domskälen samt punkt 2 i domslutet)

Artikel 6.1 i direktiv 93/13 om oskäliga villkor i konsumentavtal ska tolkas så, att den nationella domstolen – efter att ha funnit att en vitesklausul i ett avtal mellan en näringsidkare och en konsument är oskälig – inte får begränsa sig till att (vilket är tillåtet enligt nationell rätt) jämka det vitesbelopp som ålagts konsumenten. Enligt artikel 6.1 i direktivet ska den nationella domstolen i stället helt enkelt underlåta att tillämpa vitesklausulen gentemot konsumenten.

(se punkt 60 i domskälen samt punkt 3 i domslutet)