Mål C-385/11
Isabel Elbal Moreno
mot
Instituto Nacional de la Seguridad Social (INSS) och Tesorería General de la Seguridad Social (TGSS)
(begäran om förhandsavgörande från Juzgado de lo Social de Barcelona)
”Artikel 157 FEUF — Direktiv 79/7/EEG — Direktiv 97/81/EG — Ramavtalet om deltidsarbete — Direktiv 2006/54/EG — Avgiftsbaserad ålderspension — Likabehandling av kvinnliga och manliga arbetstagare — Indirekt diskriminering på grund av kön”
Sammanfattning – Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 22 november 2012
Socialpolitik – Ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS – Direktiv 97/81/EG – Anställningsvillkor – Begrepp – Pensionsvillkor enligt ett lagstadgat system för social trygghet – Omfattas inte
(Artikel 157 FEUF; rådets direktiv 97/81, bilaga, klausul 4.1; Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54, artikel 4)
Socialpolitik – Likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet – Direktiv 79/7 – Tillgång till avgiftsbaserad ålderspension – Nationell lagstiftning enligt vilken det krävs en proportionellt sett längre avgiftsperiod för deltidsarbetande än för heltidsarbetande – Deltidsarbetande, som till övervägande del är kvinnor – Otillåtet – Motivering – Saknas
(Rådets direktiv 79/7, artikel 4)
Se domen.
(se punkterna 22 och 25)
Artikel 4 i direktiv 79/7 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet ska tolkas så, att den utgör hinder för att tillämpa en medlemsstats bestämmelse enligt vilken det krävs att deltidsarbetande, som till övervägande del är kvinnor, i förhållande till heltidsarbetande, ska fullgöra en proportionellt sett längre avgiftsperiod för att i förekommande fall beviljas rätt till avgiftsbaserad ålderspension, vars belopp har minskats i proportion till arbetstiden.
En sådan bestämmelse missgynnar nämligen deltidsarbetande, som enligt statistiken till övervägande delen utgörs av kvinnor, vilka under en längre period har utfört ett reducerat deltidsarbete. Bestämmelsen innebär nämligen, på grund av den metod som tillämpas för att beräkna den för ålderspensionen erforderliga avgiftsperioden, att dessa arbetstagare i princip är uteslutna från varje möjlighet att beviljas sådan pension.
Bestämmelsen motiveras inte heller av nödvändigheten av att garantera systemets ekonomiska jämvikt, om de deltidsarbetande som berörs har betalat avgifter som särskilt är avsedda för finansiering av pensionssystemet och om det också är utrett att, i den mån de erhållit pension, dess belopp har minskats i proportion till arbetstiden och de avgifter som erlagts.
(se punkterna 30–34 och 38 samt domslutet)
Mål C-385/11
Isabel Elbal Moreno
mot
Instituto Nacional de la Seguridad Social (INSS) och Tesorería General de la Seguridad Social (TGSS)
(begäran om förhandsavgörande från Juzgado de lo Social de Barcelona)
”Artikel 157 FEUF — Direktiv 79/7/EEG — Direktiv 97/81/EG — Ramavtalet om deltidsarbete — Direktiv 2006/54/EG — Avgiftsbaserad ålderspension — Likabehandling av kvinnliga och manliga arbetstagare — Indirekt diskriminering på grund av kön”
Sammanfattning – Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 22 november 2012
Socialpolitik — Ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS — Direktiv 97/81/EG — Anställningsvillkor — Begrepp — Pensionsvillkor enligt ett lagstadgat system för social trygghet — Omfattas inte
(Artikel 157 FEUF; rådets direktiv 97/81, bilaga, klausul 4.1; Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54, artikel 4)
Socialpolitik — Likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet — Direktiv 79/7 — Tillgång till avgiftsbaserad ålderspension — Nationell lagstiftning enligt vilken det krävs en proportionellt sett längre avgiftsperiod för deltidsarbetande än för heltidsarbetande — Deltidsarbetande, som till övervägande del är kvinnor — Otillåtet — Motivering — Saknas
(Rådets direktiv 79/7, artikel 4)
Se domen.
(se punkterna 22 och 25)
Artikel 4 i direktiv 79/7 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet ska tolkas så, att den utgör hinder för att tillämpa en medlemsstats bestämmelse enligt vilken det krävs att deltidsarbetande, som till övervägande del är kvinnor, i förhållande till heltidsarbetande, ska fullgöra en proportionellt sett längre avgiftsperiod för att i förekommande fall beviljas rätt till avgiftsbaserad ålderspension, vars belopp har minskats i proportion till arbetstiden.
En sådan bestämmelse missgynnar nämligen deltidsarbetande, som enligt statistiken till övervägande delen utgörs av kvinnor, vilka under en längre period har utfört ett reducerat deltidsarbete. Bestämmelsen innebär nämligen, på grund av den metod som tillämpas för att beräkna den för ålderspensionen erforderliga avgiftsperioden, att dessa arbetstagare i princip är uteslutna från varje möjlighet att beviljas sådan pension.
Bestämmelsen motiveras inte heller av nödvändigheten av att garantera systemets ekonomiska jämvikt, om de deltidsarbetande som berörs har betalat avgifter som särskilt är avsedda för finansiering av pensionssystemet och om det också är utrett att, i den mån de erhållit pension, dess belopp har minskats i proportion till arbetstiden och de avgifter som erlagts.
(se punkterna 30–34 och 38 samt domslutet)