3.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 225/10

Domstolens dom (första avdelningen) av den 30 maj 2013 (begäran om förhandsavgörande från Gerechtshof te Amsterdam — Nederländerna) — Dirk Frederik Asbeek Brusse, Katarina de Man Garabito mot Jahani BV

(Mål C-488/11) (1)

(Direktiv 93/13/EEG - Oskäliga villkor i konsumentavtal - Avtal om hyra av bostadslägenhet som ingåtts mellan en hyresvärd inom ramen för sin näring eller yrkesverksamhet och en hyresgäst som agerar för privata ändamål - Nationell domstols prövning ex officio av frågan om ett avtalsvillkor är oskäligt - Vitesklausul - Ogiltigförklaring av villkoret)

2013/C 225/15

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Gerechtshof te Amsterdam

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Dirk Frederik Asbeek Brusse, Katarina de Man Garabito

Motpart: Jahani BV

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Gerechtshof te Amsterdam — Tolkning av artikel 6 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169) — Hyresavtal som ingås mellan en hyresvärd inom ramen för sin näring eller yrkesverksamhet och en hyresgäst som agerar för privata ändamål — Kvalificering av hyresvärden som säljare av varor eller tillhandahållare av tjänster — Tvingande bestämmelser

Domslut

1.

Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal ska tolkas så, att direktivet — med förbehåll för avtalsvillkor som avspeglar bindande författningsföreskrifter i nationell rätt, vilket det ankommer på den nationella domstolen att pröva — är tillämpligt på ett hyresavtal avseende en bostadslägenhet som ingåtts mellan å ena sidan en hyresvärd inom ramen för sin näring eller yrkesverksamhet och å andra sidan en hyresgäst som inte agerar inom ramen för näring eller yrkesverksamhet.

2.

Direktiv 93/13 ska tolkas så, att

—

när den nationella domstolen — i ett mål som anhängiggjorts av en näringsidkare mot en konsument angående fullgörelse av ett avtal — enligt nationell processrätt är behörig att ex officio pröva om det avtalsvillkor som utgör den rättsliga grunden för talan är förenligt med tvingande nationella bestämmelser, så ska denna domstol på samma sätt, om den finner att detta avtalsvillkor omfattas av direktivet, ex officio pröva om avtalsvillkoret är oskäligt utifrån de rekvisit som anges i direktivet;

—

när den nationella domstolen enligt nationell processrätt är behörig att ex officio ogiltigförklara ett avtalsvillkor som strider mot ordre public eller mot en tvingande lagbestämmelse, då sistnämnda bestämmelse har en sådan innebörd att detta är motiverat, så ska den nationella domstolen i princip — efter att ha berett parterna tillfälle att i ett kontradiktoriskt förfarande yttra sig däröver — ex officio ogiltigförklara ett avtalsvillkor som den funnit vara oskäligt utifrån de rekvisit som anges i direktivet.

3.

Artikel 6.1 i direktiv 93/13 ska tolkas så, att den nationella domstolen — efter att ha funnit att en vitesklausul i ett avtal mellan en näringsidkare och en konsument är oskälig — inte får begränsa sig till att (vilket är tillåtet enligt nationell rätt) jämka det vitesbelopp som ålagts konsumenten. Enligt artikel 6.1 i direktivet ska den nationella domstolen i stället helt enkelt underlåta att tillämpa vitesklausulen gentemot konsumenten.

(1)  EUT C 13, 14.1.2012.