5.3.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/16

Talan väckt den 21 december 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Frankrike

(Mål C-624/10)

2011/C 72/28

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: M. Afonso)

Svarande: Republiken Frankrike

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Republiken Frankrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt mervärdesskattedirektivet, särskilt artiklarna 168, 171, 193, 194, 204 och 214 i detta direktiv, genom att i avsnitt IV i administrativa föreskrifter nr 105 av den 23 juni 2006 (3 A-9-06) föreskriva ett administrativt tillstånd som avviker från systemet med omvänd betalningsskyldighet av mervärdesskatt och som bland annat innebär att säljaren eller den som tillhandahåller tjänster utser en betalningsansvarig med hemvist utanför Frankrike, och

—	förplikta Republiken Frankrike att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Kommissionen har gjort gällande att de franska bestämmelserna som avviker från systemet med omvänd betalningsskyldighet av mervärdesskatt på flera sätt strider mot unionsrätten.

De skattskyldiga som önskar dra förmån av bestämmelsen i avsnitt IV i administrativa föreskrifter nr 105 av den 23 juni 2006 (3 A-9-06) måste för det första utse en skatterepresentant vilket inte är förenligt med artikel 204 i mervärdesskattedirektivet. Denna artikel innebär att medlemstaterna endast har rätt att ålägga en sådan skyldighet ifall det i det land där den skattskyldige har sin hemvist inte finns någon mekanism om ömsesidigt stöd vad beträffar indirekta skatter liknande den som föreskrivs inom unionen.

Det administrativa tillståndet underställs för det andra säljarens skyldighet att registrera sig för mervärdesskatt i Frankrike vilket inte är förenligt med artikel 214.1 i mervärdesskattedirektivet. Av denna bestämmelse följer att registrering för mervärdesskatt inte berör skattskyldiga som i en annan medlemsstat än den där de har sitt hemvist levererar varor eller tillhandahåller tjänster som omfattas av systemet med omvänd betalningsskyldighet för kunden, till exempel genom tillämpning av artikel 194 i mervärdesskattedirektivet.

I bestämmelsen föreskrivs för det tredje att den mervärdesskatt som köparen eller den som tillhandahåller tjänster är skyldig att erlägga ska dras av från den mervärdeskatt som erlagts av en eller flera kunder. Detta förfarande är inte förenligt med artiklarna 168 och 171 i mervärdesskattedirektivet enligt vilka kompenseringen mellan den avdragsgilla och den erlagda mervärdesskatten ska beräknas avseende varje enskild skattskyldig. En sådan avvikande bestämmelse kan inte ha någon grund i artikel 11 i samma direktiv.