15.1.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 13/22


Överklagande ingett den 19 november 2010 av Deltafina SpA av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 8 september 2010 i mål T-29/05, Deltafina mot kommissionen

(Mål C-537/10 P)

()

2011/C 13/41

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Deltafina SpA (ombud: J.-F. Bellis, avocat, och F. Di Gianni, avvocato)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

ändra den överklagade domen i den del den slår fast de böter som ålagts Deltafina och upphäva, eller i andra hand sätta ned, Deltafinas böter,

upphäva det överklagade avgörandet i den del Deltafina åläggs böter eller, i andra hand, sätta ned Deltafinas böter, och

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna, inbegripet kostnaderna avseende förfarandet vid tribunalen.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden två grunder:

1.

Det första grunden, som anförs i första hand, är att tribunalen inte har iakttagit likabehandlingsprincipen, då den inte i tillbörlig mån beaktat klagandens grund om åsidosättande av likabehandlingsprincipen vid beräkningen av storleken på de ålagda böterna.

Till stöd för denna grund hävdar klaganden att kommissionen fastställt utgångsbeloppet för Deltafinas böter till den högsta nivån, till följd av att företaget var den viktigaste köparen av tobak bearbetad i Spanien. Böterna för de övriga företag som deltog i överträdelsen (inklusive Deltafinas systerbolag Taes) bestämdes däremot uteslutande på grundval av deras ställning på marknaden för råtobak i Spanien, det vill säga den marknad som överträdelsen avsåg. De böter som ålades Deltafina strider mot likabehandlingsprincipen, såtillvida som Cetarsa och företagen Dimon/Agroexpansión och Standard/WWTE även de var vertikalt integrerade företag och hade betydande positioner på den spanska marknaden för bearbetad tobak. Detta beaktades dock inte när deras bötesbelopp fastställdes. Följaktligen vägde kommissionen in en faktor när den bestämde Deltafinas böter som inte beaktade beträffande de andra företagen.

2.

Den andra grunden, som anförs i andra hand, är att tribunalen tillämpat begreppet företag i den mening som avses i artikel 81 EG felaktigt, då den med en motstridig och rättsstridig motivering tillbakavisat klagandens grund angående att Deltafina inte beviljats samma nedsättning av böterna som systerbolaget Taes med anledning av deras gemensamma ansökan om tillämpning av förmånlig behandling, framställd i regi av moderbolaget Universal.

Till stöd för denna grund hävdar klaganden att tribunalen har tillämpat begreppet företag i den mening som avses i artikel 81 EG felaktigt och därvid avvikit från unionsdomstolarnas praxis i fråga, särskilt dom av den 10 september 2009 i mål C-97/08, Akzo (REG 2009, s. I-8237). Kommissionens meddelande om befrielse från eller nedsättning av böter i kartellärenden (EGT C 207, 1996, s. 4) borde ha tillämpats på företaget Taes/Deltafina som en enhet, inte på två separata företag, då detta meddelande gäller för ”företag”, inte för enskilda juridiska personer. Slutligen hävdar klaganden att kommissionens argument för att inte bevilja Deltafina samma nedsättning av böterna som Taes saknar grund. Klaganden anser att Deltafina och Taes utgjorde ett enda företag och att Deltafina därför borde ha fått samma nedsättning av böterna som Taes.