11.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 246/16


Överklagande ingett den 21 maj 2010 av Centre de coordination Carrefour SNC av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 18 mars 2010 i mål T-94/08, Centre de coordination Carrefour mot kommissionen

(Mål C-254/10 P)

()

2010/C 246/28

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Centre de coordination Carrefour SNC (ombud: X. Clarebout, C. Docclo och M. Pittie, avocats)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

förklara att talan kan tas upp till sakprövning och att den är välgrundad,

följaktligen upphäva den överklagade domen,

följaktligen

antingen återförvisa målet till tribunalen för ny prövning,

eller själv slutligen avgöra målet, genom att bifalla de yrkanden som klaganden har framställt i första instans och ogiltigförklara det omtvistade beslutet, (1) och

förplikta kommissionen att ersätta samtliga rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden fem grunder.

Klaganden gör för det första gällande att tribunalen har åsidosatt sin motiveringsskyldighet, eftersom den fann dels att klaganden inte kunde anses ha ett berättigat intresse av att väcka talan mot det omtvistade beslutet på grund av att klaganden inte hade någon koncession som var giltig enligt belgisk rätt, dels att frågan huruvida talan kunde tas upp till sakprövning inte i sig var beroende av huruvida det fanns en giltig koncession. En sådan motivering är följaktligen motsägelsefull. Tribunalen kan således inte finna att ett berättigat intresse att väcka talan saknas på grund av att det inte finns en giltig koncession samtidigt som den gör bedömningen att förekomsten av en sådan koncession är irrelevant vid bedömningen av om talan kan tas upp till sakprövning.

Klaganden gör för det andra gällande att tribunalen på följande sätt har förvanskat de faktiska omständigheter som har framkommit: Tribunalen missförstod systematiken i den belgiska lagstiftningen för samordningscentren. Tribunalen tolkade den kungliga kungörelsen nr 187 av den 30 december 1982 om bildande av samordningscenter (2) på ett felaktigt sätt. Tribunalen förvanskade kungörelsens räckvidd och missförstod rättskällehierarkin i belgisk rätt. Den kungliga kungörelsen är nämligen i belgisk rätt en förordning med särskilda befogenheter, vilken har samma rättsliga värde som en lag. Den är alltjämt tillämplig på klaganden, som således innehar en koncession för en tioårsperiod.

Klaganden gör för det tredje gällande att tribunalen har åsidosatt rättskraften hos domstolens dom av den 22 juni 2006 i de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 mot kommissionen, eftersom tribunalen fann att ogiltigförklaringen av det omtvistade beslutet genom denna dom får till verkan att förlängning av koncessioner för samordningscentren omöjliggörs från och med dagen för delgivningen av det omtvistade beslutet. I domstolens dom ogiltigförklarades emellertid det omtvistade beslutet just på grund av att det saknades lämpliga övergångsperioder för de samordningscenter vars ansökningar om förlängda koncessioner var föremål för handläggning vid tidpunkten för delgivningen eller vars koncessioner löpte ut samtidigt som delgivningen av det omtvistade beslutet, eller kort tid därefter.

Klaganden gör för det fjärde gällande att tribunalen har missförstått begreppet berättigat intresse av att få saken prövad, eftersom tribunalen fann att klagandens talan inte kunde medföra någon fördel för klaganden, på grund av att tribunalen inte var säker på om de belgiska myndigheterna skulle tillåta att klagandens ställning som samordningscenter skulle förlängas efter den 31 december 2005 för det fall det omtvistade beslutet ogiltigförklarades. Emellertid har de belgiska myndigheterna för det första ingen befogenhet att företa någon skönsmässig bedömning, eftersom koncessionen blir beviljad för tio år om kriterierna i den kungliga kungörelsen nr 187 uppfylls. För det andra har tribunalen i den överklagade domen själv konstaterat att de belgiska myndigheterna inte hade uteslutit att klaganden kunde komma att omfattas av den ifrågavarande stödordningen även efter den 31 december 2005 och att de nämnda myndigheterna hade beslutat att inte ålägga klaganden några sanktioner så länge klagandens talan inte hade lett till ett avgörande.

Som femte och sista grund gör klaganden gällande att tribunalen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den slog fast att en övergångsbestämmelse inte kan få retroaktiv verkan. I själva verket är det inte ovanligt att en övergångsperiod börjar löpa redan vid ett tidigare datum, särskilt inom skatteområdet.


(1)  Kommissionens beslut 2008/283/EG av den 13 november 2007 om den stödordning som Belgien har genomfört till förmån för samordningscentren som är etablerade i Belgien och om ändring av beslut 2003/757/EG (EUT L 90, 2008, s. 7).

(2)  Moniteur belge av den 13 januari 1983, s. 502.