Mål C-619/10
Trade Agency Ltd
mot
Seramico Investments Ltd
(begäran om förhandsavgörande från Augstākās tiesas Senāts)
”Civilrättsligt samarbete — Förordning (EG) nr 44/2001 — Verkställighet — Avslagsgrunder — Stämningsansökan har inte delgetts — Prövning av domstolen i den stat där domen görs gällande — Omfattning — Värdet av uppgifterna i intyget — Åsidosättande av grunderna för rättsordningen (ordre public) — Domstolsavgörande som inte innehåller någon motivering”
Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 6 september 2012
Civilrättsligt samarbete – Domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område – Förordning nr 44/2001 – Erkännande och verkställighet av domar – Skäl för avslag – Den uteblivna svaranden har inte delgetts stämningsansökan i tillräcklig tid – Prövning av domstolen i den stat där domen görs gällande – Omfattning – Prövning av riktigheten av uppgifterna i ett intyg enligt artikel 54 i förordningen – Omfattas
(Rådets förordning nr 44/2001, skälen 16 och 17, artiklarna 34 punkt 2, 36, 45 och 54)
Civilrättsligt samarbete – Domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område – Förordning nr 44/2001 – Erkännande och verkställighet av domar – Skäl för avslag – Åsidosättande av grunderna för rättsordningen (ordre public) i den stat där domen görs gällande – Bedömning av domstolen i den stat där domen görs gällande – Gränser – Domstolens prövning
(Rådets förordning nr 44/2001, artiklarna 34 punkt 1, 36 och 45.2)
Civilrättsligt samarbete – Domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område – Förordning nr 44/2001 – Erkännande och verkställighet av domar – Skäl för avslag – Åsidosättande av grunderna för rättsordningen (ordre public) i den stat där domen görs gällande – Bedömning av domstolen i den stat där domen görs gällande – En i ursprungsmedlemsstaten meddelad tredskodom som inte innehåller någon motivering – Prövning av huruvida svarandens rätt till en rättvis rättegång har kränkts på ett uppenbart sätt som inte står i proportion till det eftersträvade målet – Omständigheter som ska beaktas
(Rådets förordning nr 44/2001, artiklarna 34 punkt 1 och 45.1; Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 47 andra stycket)
Artikel 34 punkt 2 i förordning nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, som artikel 45.1 i förordningen hänvisar till, jämförd med skälen 16 och 17 i förordningen, ska tolkas på så sätt att när svaranden, med hänvisning till att denne inte delgetts stämningsansökan, ansöker om ändring av verkställighetsförklaringen av en i ursprungsmedlemsstaten meddelad tredskodom som åtföljs av ett intyg enligt artikel 54 i förordningen, är den domstol, i den medlemsstat där nämnda dom görs gällande, som har att pröva ansökan om ändring behörig att pröva huruvida de uppgifter som finns i intyget överensstämmer med bevisningen.
I förordning nr 44/2001 har det nämligen inrättats ett system med dubbelkontrol som syftar till att säkerställa bland annat att den uteblivna svarandens rättigheter iakttas inte bara under förfarandet i ursprungsmedlemsstaten, utan även under verkställighetsförfarandet i den medlemsstat där domen görs gällande. Systemet med dubbelkontroll innebär att domstolen i den medlemsstat där domen görs gällande är skyldig att avslå en ansökan om verkställighetsförklaring av en utländsk tredskodom eller – vid ansökan om ändring – upphäva verkställighetsförklaringen, om den uteblivna svaranden inte har delgetts stämningsansökan eller motsvarande handling i tillräcklig tid och på ett lämpligt sätt för att kunna förbereda sitt svaromål. I detta sammanhang är frågan huruvida den uteblivna svaranden har delgetts stämningsansökan en relevant sakfråga vid den helhetsbedömning som ska göras av domstolen i den medlemsstat där domen görs gällande, för att avgöra huruvida svaranden har haft tillräckligt med tid för att förbereda sitt svaromål eller för att vidta de åtgärder som krävs för att undvika en tredskodom.
Det förhållandet att den utländska domen åtföljs av ett intyg enligt artikel 54 i förordning nr 44/2001 kan i det avseendet inte begränsa omfattningen av den bedömning som enligt systemet med dubbelkontroll ska göras av domstolen i den medlemsstat där domen görs gällande. Det finns inte någon bestämmelse i förordning nr 44/2001 som uttryckligen förbjuder domstolen i den medlemsstat där en dom görs gällande att pröva riktigheten av sakuppgifterna i ett intyg enligt artikel 54. Förbudet mot omprövning i sak gäller enligt artiklarna 36 och 45.2 i förordningen nämligen endast det i ursprungsmedlemsstaten meddelade domstolsavgörandet. Vidare gäller att den domstol eller den myndighet som är behörig att utfärda ett intyg enligt artikel 54 inte alltid är den som har meddelat det avgörande som det begärs verkställighet av, varför nämnda sakuppgifter endast kan vara vägledande och ha ett upplysningsvärde. Härtill kommer att upplysningarna i ett intyg enligt artikel 54 endast består i datum för delgivning av stämningsansökan, vid tredskodom. Här nämns inga andra uppgifter med hjälp av vilka det kan kontrolleras huruvida svaranden har getts möjlighet att förbereda sitt svaromål, som till exempel det sätt på vilket delgivning har skett eller svarandens adress.
Ett intyg enligt artikel 54 har till syfte att göra det lätt att i ett första skede av förfarandet utfärda en förklaring om verkställighet av det i ursprungsmedlemsstaten meddelade avgörandet. Detta mål får emellertid inte uppnås på bekostnad av att rätten till försvar på något sätt försvagas.
(se punkterna 32–38, 41, 42, 44, 46 och punkt 1 i domslutet)
Se domen.
(se punkterna 49 och 50)
Artikel 34 punkt 1 i förordning nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, som artikel 45.1 i förordningen hänvisar till, ska tolkas på så sätt att domstolen i den medlemsstat där en dom görs gällande inte, med stöd av bestämmelsen om ordre public, får avslå en ansökan om verkställighetsförklaring av en tredskodom, varigenom domstolen i ursprungsstaten har avgjort ett mål i sak utan att pröva vare sig föremålet eller grunden för talan och vilken inte innehåller någon bedömning av huruvida käranden har fog för sin talan, såvida den förstnämnda domstolen inte efter en helhetsbedömning av det aktuella förfarandet och mot bakgrund av samtliga relevanta omständigheter finner att tredskodomen på ett uppenbart och oproportionerligt sätt kränker svarandens rätt till en rättvis rättegång enligt artikel 47 andra stycket i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, på grund av att det är omöjligt att på ett ändamålsenligt och effektivt sätt föra talan mot domen.
Motiveringsskyldigheten kan nämligen vara olika omfattande beroende på vilken typ av domstolsavgörande det är fråga om, och skyldighetens omfattning måste därför prövas mot bakgrund av det aktuella förfarandet i sin helhet och samtliga relevanta omständigheter samt med beaktande av de processrättsliga skyddsregler som gäller för det aktuella avgörandet.
(se punkterna 60 och 62 samt punkt 2 i domslutet)
Mål C-619/10
Trade Agency Ltd
mot
Seramico Investments Ltd
(begäran om förhandsavgörande från Augstākās tiesas Senāts)
”Civilrättsligt samarbete — Förordning (EG) nr 44/2001 — Verkställighet — Avslagsgrunder — Stämningsansökan har inte delgetts — Prövning av domstolen i den stat där domen görs gällande — Omfattning — Värdet av uppgifterna i intyget — Åsidosättande av grunderna för rättsordningen (ordre public) — Domstolsavgörande som inte innehåller någon motivering”
Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 6 september 2012
Civilrättsligt samarbete — Domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område — Förordning nr 44/2001 — Erkännande och verkställighet av domar — Skäl för avslag — Den uteblivna svaranden har inte delgetts stämningsansökan i tillräcklig tid — Prövning av domstolen i den stat där domen görs gällande — Omfattning — Prövning av riktigheten av uppgifterna i ett intyg enligt artikel 54 i förordningen — Omfattas
(Rådets förordning nr 44/2001, skälen 16 och 17, artiklarna 34 punkt 2, 36, 45 och 54)
Civilrättsligt samarbete — Domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område — Förordning nr 44/2001 — Erkännande och verkställighet av domar — Skäl för avslag — Åsidosättande av grunderna för rättsordningen (ordre public) i den stat där domen görs gällande — Bedömning av domstolen i den stat där domen görs gällande — Gränser — Domstolens prövning
(Rådets förordning nr 44/2001, artiklarna 34 punkt 1, 36 och 45.2)
Civilrättsligt samarbete — Domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område — Förordning nr 44/2001 — Erkännande och verkställighet av domar — Skäl för avslag — Åsidosättande av grunderna för rättsordningen (ordre public) i den stat där domen görs gällande — Bedömning av domstolen i den stat där domen görs gällande — En i ursprungsmedlemsstaten meddelad tredskodom som inte innehåller någon motivering — Prövning av huruvida svarandens rätt till en rättvis rättegång har kränkts på ett uppenbart sätt som inte står i proportion till det eftersträvade målet — Omständigheter som ska beaktas
(Rådets förordning nr 44/2001, artiklarna 34 punkt 1 och 45.1; Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 47 andra stycket)
Artikel 34 punkt 2 i förordning nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, som artikel 45.1 i förordningen hänvisar till, jämförd med skälen 16 och 17 i förordningen, ska tolkas på så sätt att när svaranden, med hänvisning till att denne inte delgetts stämningsansökan, ansöker om ändring av verkställighetsförklaringen av en i ursprungsmedlemsstaten meddelad tredskodom som åtföljs av ett intyg enligt artikel 54 i förordningen, är den domstol, i den medlemsstat där nämnda dom görs gällande, som har att pröva ansökan om ändring behörig att pröva huruvida de uppgifter som finns i intyget överensstämmer med bevisningen.
I förordning nr 44/2001 har det nämligen inrättats ett system med dubbelkontrol som syftar till att säkerställa bland annat att den uteblivna svarandens rättigheter iakttas inte bara under förfarandet i ursprungsmedlemsstaten, utan även under verkställighetsförfarandet i den medlemsstat där domen görs gällande. Systemet med dubbelkontroll innebär att domstolen i den medlemsstat där domen görs gällande är skyldig att avslå en ansökan om verkställighetsförklaring av en utländsk tredskodom eller – vid ansökan om ändring – upphäva verkställighetsförklaringen, om den uteblivna svaranden inte har delgetts stämningsansökan eller motsvarande handling i tillräcklig tid och på ett lämpligt sätt för att kunna förbereda sitt svaromål. I detta sammanhang är frågan huruvida den uteblivna svaranden har delgetts stämningsansökan en relevant sakfråga vid den helhetsbedömning som ska göras av domstolen i den medlemsstat där domen görs gällande, för att avgöra huruvida svaranden har haft tillräckligt med tid för att förbereda sitt svaromål eller för att vidta de åtgärder som krävs för att undvika en tredskodom.
Det förhållandet att den utländska domen åtföljs av ett intyg enligt artikel 54 i förordning nr 44/2001 kan i det avseendet inte begränsa omfattningen av den bedömning som enligt systemet med dubbelkontroll ska göras av domstolen i den medlemsstat där domen görs gällande. Det finns inte någon bestämmelse i förordning nr 44/2001 som uttryckligen förbjuder domstolen i den medlemsstat där en dom görs gällande att pröva riktigheten av sakuppgifterna i ett intyg enligt artikel 54. Förbudet mot omprövning i sak gäller enligt artiklarna 36 och 45.2 i förordningen nämligen endast det i ursprungsmedlemsstaten meddelade domstolsavgörandet. Vidare gäller att den domstol eller den myndighet som är behörig att utfärda ett intyg enligt artikel 54 inte alltid är den som har meddelat det avgörande som det begärs verkställighet av, varför nämnda sakuppgifter endast kan vara vägledande och ha ett upplysningsvärde. Härtill kommer att upplysningarna i ett intyg enligt artikel 54 endast består i datum för delgivning av stämningsansökan, vid tredskodom. Här nämns inga andra uppgifter med hjälp av vilka det kan kontrolleras huruvida svaranden har getts möjlighet att förbereda sitt svaromål, som till exempel det sätt på vilket delgivning har skett eller svarandens adress.
Ett intyg enligt artikel 54 har till syfte att göra det lätt att i ett första skede av förfarandet utfärda en förklaring om verkställighet av det i ursprungsmedlemsstaten meddelade avgörandet. Detta mål får emellertid inte uppnås på bekostnad av att rätten till försvar på något sätt försvagas.
(se punkterna 32–38, 41, 42, 44, 46 och punkt 1 i domslutet)
Se domen.
(se punkterna 49 och 50)
Artikel 34 punkt 1 i förordning nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, som artikel 45.1 i förordningen hänvisar till, ska tolkas på så sätt att domstolen i den medlemsstat där en dom görs gällande inte, med stöd av bestämmelsen om ordre public, får avslå en ansökan om verkställighetsförklaring av en tredskodom, varigenom domstolen i ursprungsstaten har avgjort ett mål i sak utan att pröva vare sig föremålet eller grunden för talan och vilken inte innehåller någon bedömning av huruvida käranden har fog för sin talan, såvida den förstnämnda domstolen inte efter en helhetsbedömning av det aktuella förfarandet och mot bakgrund av samtliga relevanta omständigheter finner att tredskodomen på ett uppenbart och oproportionerligt sätt kränker svarandens rätt till en rättvis rättegång enligt artikel 47 andra stycket i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, på grund av att det är omöjligt att på ett ändamålsenligt och effektivt sätt föra talan mot domen.
Motiveringsskyldigheten kan nämligen vara olika omfattande beroende på vilken typ av domstolsavgörande det är fråga om, och skyldighetens omfattning måste därför prövas mot bakgrund av det aktuella förfarandet i sin helhet och samtliga relevanta omständigheter samt med beaktande av de processrättsliga skyddsregler som gäller för det aktuella avgörandet.
(se punkterna 60 och 62 samt punkt 2 i domslutet)