Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 17 mars 2011 – Kommissionen mot Portugal

(mål C‑23/10)

”Fördragsbrott – Utsläppande av färska bananer i fri omsättning – Deklarerad vikt överensstämmer inte med den verkliga vikten – Skyldighet för tullmyndigheterna att kontrollera den deklarerade vikten – Gemenskapens tullkodex – Förordning (EEG) nr 2913/92 – Artiklarna 68 och följande artiklar – Förordning (EEG) nr 2454/93 – Artikel 290a – Bilaga 38 B – Systemet för egna medel – Uteblivna intäkter – Förordning (EEG, Euratom) nr 1552/89 – Förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 – Artiklarna 2, 6, 9, 10 och 11)”

1.                     Europeiska unionens egna medel – Varor hänförliga till en av de godkända tullbehandlingarna – Övergång till fri omsättning – Särskilda bestämmelser angående bananer (Rådets förordning nr 2913/92, artiklarna 13, 68 och 71; kommissionens förordning nr 2454/93, artikel 290a) (se punkterna 47–54)

2.                     Europeiska unionens egna medel – Medlemsstaternas fastställande och tillhandahållande – Systematiskt godtagande utan kontroll av tulldeklarationer som innehöll uppgift om standardvikt, och således en fiktiv vikt, avseende importerade färska bananer (Rådets förordningar nr 1552/89, artiklarna 2, 6 och 9–11, nr 2913/92, artiklarna 13, 68 och 71, och nr 1150/2000, artiklarna 2, 6 och 9–11; kommissionens förordning nr 2454/93, artikel 290a) (se punkterna 55 och 71)

3.                     Europeiska unionens egna medel – Medlemsstaternas fastställande och tillhandahållande – Kreditering av kommissionens konto – För sen kreditering (Rådets förordningar nr 1552/89, artiklarna 2, 9, 11 och 17, och nr 1150/2000, artiklarna 2, 9, 11 och 17) (se punkterna 57–66)

Saken

Fördragsbrott – Åsidosättande av artikel 68 och följande artiklar i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1), av artikel 290a i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, s. 1) och bilaga 38 B till denna förordning, samt av artiklarna 2, 6, 9, 10 och 11 i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1552/89 av den 29 maj 1989 om genomförande av beslut 88/376/EEG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (EGT L 155, s. 1) och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (EGT L 130, s. 1) – Utsläppande av färska bananer i fri omsättning – Deklarerad vikt överensstämmer inte med den verkliga vikten – Egna medel – Uteblivna intäkter.

Domslut

1)

Republiken Portugal har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 13, 68 och 71 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen, i förening med artikel 290a i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen, i ändrad lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 89/97 av den 20 januari 1997, samt enligt artiklarna 2, 6 och 9–11 i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1552/89 av den 29 maj 1989 om genomförande av beslut 88/376/EEG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel, i ändrad lydelse enligt rådets förordning (Euratom, EG) nr 1355/96 av den 8 juli 1996, och samma artiklar i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel, genom att tullmyndigheterna systematiskt, under åren 1998–2002, godtog tulldeklarationer om utsläppande av färska bananer i fri omsättning, trots att myndigheterna visste eller rimligen borde ha vetat att bananernas deklarerade vikt inte överensstämde med den verkliga vikten, samt genom de portugisiska myndigheternas vägran att betala ut egna medel motsvarande de uteblivna intäkterna och förfallen dröjsmålsränta.

2)

Talan ogillas i övrigt.

3)

Europeiska kommissionen och Republiken Portugal ska bära sina respektive rättegångskostnader.