Mål C‑21/10
Károly Nagy
mot
Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal
(begäran om förhandsavgörande från Fővárosi Bíróság)
”Gemensam jordbrukspolitik – Finansiering genom EUGFJ – Förordningarna (EG) nr 1257/1999 och nr 817/2004 – Gemenskapsstöd för utveckling av landsbygden – Stöd för produktionsmetoder för miljövänligt jordbruk – Stöd för miljövänligt jordbruk som inte är djurbidrag, vars beviljande förutsätter viss djurtäthet – Tillämpning av det integrerade administrations- och kontrollsystemet – System för identifiering och registrering av nötkreatur – De nationella myndigheternas skyldighet att informera om villkoren för beviljande av stöd”
Sammanfattning av domen
1. Jordbruk – Gemensam jordbrukspolitik – Finansiering genom EUGFJ – Stöd för utveckling av landsbygden – Stöd för produktionsmetoder för miljövänligt jordbruk
(Rådets förordning nr 1257/1999, i dess lydelse enligt rådets förordning nr 1783/2003, artiklarna 22 och 37.4)
2. Jordbruk – Gemensam jordbrukspolitik – Finansiering genom EUGFJ – Stöd för utveckling av landsbygden – Stöd för produktionsmetoder för miljövänligt jordbruk
(Rådets förordning nr 1257/1999, i dess lydelse enligt rådets förordning nr 1783/2003, artikel 22; kommissionens förordning nr 817/2004, artikel 68)
3. Jordbruk – Gemensam jordbrukspolitik – Finansiering genom EUGFJ – Stöd för utveckling av landsbygden – Stöd för produktionsmetoder för miljövänligt jordbruk
(Rådets förordning nr 1257/1999, i dess lydelse enligt rådets förordning nr 1783/2003, artikel 22; kommissionens förordning nr 817/2004, artikel 68)
4. Jordbruk – Gemensam jordbrukspolitik – Finansiering genom EUGFJ – Stöd för utveckling av landsbygden – Stöd för produktionsmetoder för miljövänligt jordbruk
(Rådets förordning nr 1257/1999, i dess lydelse enligt rådets förordning nr 1783/2003, artikel 22; kommissionens förordningar nr 796/2004, artikel 16, och nr 817/2004, artikel 68)
1. I artikel 37.4 i förordning nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden, i dess lydelse enligt förordning nr 1783/2003, föreskrivs att medlemsstaterna får införa ytterligare eller strängare krav för att bevilja stöd från gemenskapen till landsbygdens utveckling, under förutsättning att sådana villkor står i överensstämmelse med målen och kraven i förordningen. I artikel 22 i förordningen föreskrivs bland annat att stöd beviljas för produktionsmetoder inom jordbruket som är utformade för att bevara landskapet och att detta stöd ska bidra till miljömässigt gynnsamma metoder för extensifiering av jordbruk och skötsel av lågintensiva betessystem. Ett villkor avseende djurtäthet som uppställs i en nationell lagstiftning för beviljande av stöd för användning av betesmark i ett känsligt naturområde, vilket syftar till att bevara betesmarkens rika flora och fauna och är tillämpligt vid beviljande av stöd enligt artikel 22 i förordning nr 1257/1999, står följaktligen i överensstämmelse med målen och kraven i denna förordning. Ett sådant villkor utgör ett villkor för beviljande av stöd som överensstämmer med artikel 37.4 i förordningen.
(se punkterna 31 och 32)
2. Vad avser stöd som beviljas enligt artikel 22 i förordning nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden, i dess lydelse enligt förordning nr 1783/2003, vilket är underkastat ett villkor avseende djurtäthet, är det enligt denna bestämmelse och artikel 68 i kommissionens förordning nr 817/2004 om tillämpningsföreskrifter för förordning nr 1257/1999 tillåtet för de behöriga myndigheterna att genomföra dubbelkontroller, med uppgifterna i det integrerade administrations- och kontrollsystemet, och särskilt att grunda sig på uppgifter i en databas för ett nationellt system för individuell identifiering och registrering av nötkreatur.
(se punkt 37 samt punkt 1 i domslutet)
3. Det är enligt artikel 22 i förordning nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden, i dess lydelse enligt förordning nr 1783/2003, och artikel 68 i förordning nr 817/2004 om tillämpningsföreskrifter för förordning nr 1257/1999 tillåtet för de behöriga myndigheterna att, vid sin kontroll av huruvida villkoren för beviljande av stöd för miljövänligt jordbruk enligt artikel 22 är uppfyllda, endast kontrollera uppgifterna i ett nationellt system för individuell identifiering och registrering av nötkreatur när de beslutar att inte bevilja stödet, utan att nödvändigtvis genomföra ytterligare kontroller.
Databasen till systemet för identifiering och registrering av djur syftar till att säkerställa att djuren kan spåras effektivt i realtid, vilket är av grundläggande betydelse med hänsyn till folkhälsan. Databasen kan således anses som fullständigt tillförlitlig. Det är följaktligen möjligt att endast utifrån uppgifterna i databasen fastställa huruvida villkoren för beviljande av det aktuella stödet är uppfyllda, och till exempel villkoret avseende djurtätheten.
(se punkterna 42 och 43 samt punkt 2 i domslutet)
4. Vid kontrollen av huruvida villkoren för beviljande av stöd för miljövänligt jordbruk enligt artikel 22 i förordning nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden, i dess lydelse enligt förordning nr 1783/2003, är uppfyllda, vilket stöd är underkastat ett villkor avseende djurtäthet, har nationella myndigheter – när dessa myndigheter endast kontrollerar uppgifterna i ett nationellt system för individuell identifiering och registrering av nötkreatur – enligt nämnda artikel 22 i förordning nr 1257/1999 och artikel 68 i förordning nr 817/2004, tolkade mot bakgrund av artikel 16 i förordning nr 796/2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i förordning nr 1782/2003, en skyldighet att informera om villkoren för beviljande av stöd, vilket innebär att de ska informera den jordbrukare som ansökt om stödet om att djur som inte identifierats eller registrerats på korrekt sätt i ovannämnda nationella system ska räknas som djur för vilka oegentligheter har upptäckts, vilket kan få sådana rättsverkningar som att det aktuella stödet sätts ned eller inte beviljas.
(se punkt 51 samt punkt 3 i domslutet)
DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen)
den 21 juli 2011 (*)
”Gemensam jordbrukspolitik – Finansiering genom EUGFJ – Förordningarna (EG) nr 1257/1999 och nr 817/2004 – Gemenskapsstöd för utveckling av landsbygden – Stöd för produktionsmetoder för miljövänligt jordbruk – Stöd för miljövänligt jordbruk som inte är djurbidrag, vars beviljande förutsätter viss djurtäthet – Tillämpning av det integrerade administrations- och kontrollsystemet – System för identifiering och registrering av nötkreatur – De nationella myndigheternas skyldighet att informera om villkoren för beviljande av stöd”
I mål C‑21/10,
angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, som framställts av Fővárosi Bíróság (Ungern), genom beslut av den 28 september 2009 som inkom till domstolen den 13 januari 2010, i målet
Károly Nagy
mot
Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal,
meddelar
DOMSTOLEN (tredje avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden K. Lenaerts samt domarna D. Šváby, R. Silva de Lapuerta, G. Arestis (referent) och J. Malenovský,
generaladvokat: J. Mazák,
justitiesekreterare: A. Calot Escobar,
efter det skriftliga förfarandet,
med beaktande av de yttranden som avgetts av:
– Károly Nagy, som för sin egen talan,
– Ungerns regering, genom Z. Fehér, Z. Tóth och K. Szíjjártó, samtliga i egenskap av ombud,
– Europeiska kommissionen, genom G. von Rintelen och A. Sipos, båda i egenskap av ombud,
och efter att den 24 mars 2011 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,
följande
Dom
1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 22 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar (EGT L 160, s. 80), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 1783/2003 av den 29 september 2003 (EUT L 270, s. 70) (nedan kallad förordning nr 1257/1999), samt av artikel 68 i kommissionens förordning (EG) nr 817/2004 av den 29 april 2004 om tillämpningsföreskrifter för förordning nr 1257/1999 (EUT L 153, s. 30).
2 Begäran har framställts i ett mål mellan Károly Nagy, som är jordbrukare, och Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal (Byrån för jordbruk och landsbygdsutveckling, nedan kallad MVH), angående ett beslut att inte bevilja Károly Nagy stöd för miljövänligt jordbruk efter en kontroll av de uppgifter han lämnade när han gav in sin ansökan om stöd.
Tillämpliga bestämmelser
Unionsrätten
3 I artikel 22 i kapitel VI, med rubriken ”Miljövänligt jordbruk och djurens välbefinnande”, i förordning nr 1257/1999 föreskrivs följande:
”Stöd för produktionsmetoder inom jordbruket som är utformade för att skydda miljön, bevara landskapet (miljövänligt jordbruk) eller förbättra djurens välbefinnande skall bidra till att målen för gemenskapens politik avseende jordbruket, miljön och djurens välbefinnande uppnås.
Detta stöd skall bidra till
...
b) miljömässigt gynnsamma metoder för extensifiering av jordbruk och skötsel av lågintensiva betessystem,
c) bevarandet av hotade höga naturvärden i jordbruksmiljöer,
...”
4 Artikel 37.4 i förordningen har följande lydelse:
”Medlemsstaterna får införa ytterligare eller strängare krav för att bevilja stöd från gemenskapen till landsbygdens utveckling, under förutsättning att sådana villkor står i överensstämmelse med målen och kraven i denna förordning.”
5 I artikel 58.4 i kommissionens förordning (EG) nr 445/2002 av den 26 februari 2002 om tillämpningsföreskrifter för förordning nr 1257/1999 (EGT L 74, s. 1) föreskrivs att arealer och djur ska identifieras i enlighet med artiklarna 4 och 5 i rådets förordning (EEG) nr 3508/92 av den 27 november 1992 om ett integrerat system för administration och kontroll av vissa stödsystem inom gemenskapen (EGT L 355, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 46, s. 78).
6 I artikel 5 i förordning nr 3508/92, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 820/97 av den 21 april 1997 (EGT L 117, s. 1) (nedan kallad förordning nr 3508/92), föreskrivs följande:
”Det system för identifiering och registrering av djur som skall beaktas när bidrag beviljas enligt denna förordning, skall upprättas i enlighet med artiklarna 4, 5, 6 och 8 i [rådets] direktiv 92/102/EEG [av den 27 november 1992 om identifikation och registrering av djur (EGT L 355, s. 32; svensk specialutgåva, område 3, volym 46, s. 90)] och förordning (EG) nr 820/97.”
7 I skäl 38 i förordning nr 817/2004 anges följande:
”De administrativa bestämmelserna bör göra det möjligt att förbättra förvaltningen, övervakningen och kontrollerna av stödet för utveckling av landsbygden. För att reglerna skall bli klara och enkla är det lämpligt att i möjligaste mån tillämpa det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i avdelning II kapitel IV i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare [och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (EUT L 270, s. 1) (nedan kallat det integrerade administrations- och kontrollsystemet)], vars tillämpningsföreskrifter fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2419/2001 [av den 11 december 2001 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystem för vissa av gemenskapens stödordningar som infördes genom rådets förordning (EEG) nr 3508/92 (EGT L 327, s. 11)].”
8 I artikel 66.1 och 66.4 i förordning nr 817/2004 föreskrivs följande:
”1. De ansökningar om stöd för utveckling av landsbygden som avser arealer eller djur och som lämnas in separat från ansökningar enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 2419/2001, skall innehålla uppgifter om jordbruksföretagets alla arealer och djur som berörs av kontroller av hur åtgärden tillämpas, inklusive arealer och djur som inte omfattas av någon ansökan om stöd.
...
4. Arealer och djur skall identifieras i enlighet med artiklarna 18 och 20 i förordning (EG) nr 1782/2003.”
9 I artikel 67 i förordning nr 817/2004 föreskrivs följande:
”1. Kontrollerna av de ursprungliga ansökningarna om anslutning till en stödordning och de efterföljande ansökningarna om utbetalning skall genomföras på ett sätt som säkerställer en effektiv kontroll av att villkoren för beviljande av stöd efterlevs.
Beroende på vilken typ av stöd det rör sig om skall medlemsstaterna fatta beslut om metoder och förfaranden för kontrollerna och om vilka personer som skall kontrolleras.
I alla tillämpliga fall skall medlemsstaterna använda det integrerade systemet för administration och kontroll …
...”
10 I artikel 68 i förordning nr 817/2004 föreskrivs följande:
”De administrativa kontrollerna skall vara omfattande och vid behov innehålla dubbelkontroller med bl.a. uppgifterna i det integrerade systemet för administration och kontroll. Kontrollerna skall avse skiften och djur som omfattas av stöd, i syfte att undvika felaktiga utbetalningar. Efterlevnaden av långvariga åtaganden skall också kontrolleras.”
11 I enlighet med artikel 17 i förordning nr 1782/2003 ska varje medlemsstat inrätta ett integrerat administrations- och kontrollsystem.
12 Artikel 18 i förordning nr 1782/2003 har följande lydelse:
”1. Det integrerade [administrations- och kontroll]systemet skall omfatta
a) en databas,
b) ett identifieringssystem för jordbruksskiften,
c) ett system för identifiering och registrering av stödrättigheter i enlighet med artikel 21,
d) stödansökningar,
e) ett integrerat kontrollsystem,
f) ett enda system för att registrera identiteten på varje jordbrukare som lämnar in en stödansökan.
2. Om artiklarna 67, 68, 69, 70 och 71 tillämpas skall det integrerade [administrations- och kontroll]systemet innefatta ett system för identifiering och registrering av djur vilket inrättats i enlighet med direktiv 92/102/EEG … och [Europaparlamentets och rådets] förordning (EG) nr 1760/2000 [av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 (EGT L 204, s. 1)].”
13 I artikel 20 i förordning nr 1782/2003 definieras identifieringssystemet för jordbruksskiften.
14 I artikel 16.3 andra stycket i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i förordning nr 1782/2003 (EUT L 141, s. 18), föreskrivs följande:
”Medlemsstaterna får särskilt införa förfaranden enligt vilka uppgifter i databasen för nötkreatur kan användas för stödansökan, förutsatt att databasen för nötkreatur ger den säkerhet och fungerar på ett sätt som krävs för en korrekt förvaltning av de berörda stödsystemen. Dessa förfaranden kan bestå i ett system där jordbrukaren får ansöka om stöd för alla djur som, vid ett datum som fastställs av medlemsstaten, berättigar till stöd på grundval av de uppgifter som finns i databasen för nötkreatur. I detta fall skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att
a) i enlighet med de bestämmelser som gäller för stödsystemet i fråga, de datum då de aktuella djurhållningsperioderna börjar och slutar är klart fastställda och kända av jordbrukaren,
b) jordbrukaren är medveten om att ett djur som befinns vara felaktigt identifierat eller registrerat i systemet för identifiering och registrering av nötkreatur skall räknas som ett djur för vilket oegentligheter har upptäckts enligt artikel 59.
...”
15 Enligt artikel 5 i förordning nr 1760/2000 ska medlemsstaternas behöriga myndighet upprätta en databas om nötkreatur i enlighet med artiklarna 14 och 18 i rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen (EGT 1964, 121, s. 1977; svensk specialutgåva, område 3, volym 1, s. 65).
Den nationella lagstiftningen
16 I artikel 5 i jordbruks- och landsbygdsutvecklingsministeriets förordning nr 150/2004 med särskilda bestämmelser om stöd för miljövänligt jordbruk som redovisas i statens budget, samfinansieras av garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket och är föremål för den nationella utvecklingsplanen för landsbygden (Magyar Közlöny 2004/116) (nedan kallad ministerförordning nr 150/2004) föreskrivs att stöd kan beviljas för användning av betesmark inom ramen för program för miljövänligt jordbruk.
17 I artikel 32.2 i ministerförordningen uppställs villkoren för beviljande av det aktuella stödet. I artikeln föreskrivs att den berörda jordbrukaren ska förfoga över åtminstone 1 hektar betesmark inom vissa känsliga naturområden som anges i bestämmelsen och åtminstone 0,2 djurenheter per hektar för att stöd ska beviljas för användning av betesmark.
18 I artikel 16 i jordbruks- och landsbygdsutvecklingsministeriets förordning nr 131/2004 med allmänna bestämmelser om stöd som redovisas i statens budget, samfinansieras av garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket och är föremål för den nationella utvecklingsplanen för landsbygden (Magyar Közlöny 2004/127) föreskrivs följande:
”De uppgifter som lämnats i ansökan ska kontrolleras i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 66–70 i förordning [nr 817/2004].”
19 Det ungerska systemet för individuell identifiering och registrering av nötkreatur (Egységes Nyilvántartási és Azonosítási Rendszer, nedan kallat ENAR) definieras i artikel 2 i jordbruks- och landsbygdsutvecklingsministeriets förordning nr 99/2002 om individuell identifiering av antalet nötkreatur och i systemet för individuell identifiering och registrering av nötkreatur (Magyar Közlöny 2002/135), som det system för individuell identifiering och registrering av nötkreatur som tillämpas för registrering av djurbesättningar och säkerställer övervakning av djuren. Detta system utgör dessutom grunden för systemet för registrering av berörda specialområden (till exempel djurhälsa, villkor för uppfödning och reglering av marknaden).
20 I artikel 3 i förordningen föreskrivs att nötkreatur ska registreras i den nationella databasen så att de kan identifieras och registreras individuellt.
21 I artikel 19 i förordningen föreskrivs att djurhållaren ska medverka till att hjordar och hållna djur registreras på ett exakt och professionellt sätt.
Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna
22 Den 26 november 2004 gav Károly Nagy in en ansökan till MVH om stöd för miljövänligt jordbruk för en period om fem år.
23 Eftersom stödet infördes genom det operativa programmet för betesmarker uppställs det i artikel 32.2 i ministerförordning nr 150/2004 krav på djurhållning om åtminstone 0,2 djurenheter per hektar för att stöd ska beviljas för användning av betesmark.
24 I sin stödansökan uppgav Károly Nagy att han hade tolv nötkreatur, och den 10 augusti 2005 och den 6 oktober 2006 erhöll han stöd för regleringsåren 2004/2005 och 2005/2006.
25 Av de kontroller på plats som genomfördes den 18 oktober 2006 och av de dubbelkontroller som genomfördes via ENAR avseende den situation som förelåg då ansökan om stöd lämnades in, framgick att de tolv nötkreatur som det hänvisas till i ansökan inte var registrerade vid tidpunkten för ingivandet av densamma.
26 MVH konstaterade genom beslut av den 15 december 2006 att Károly Nagy inte uppfyllde villkoren i artikel 32.2 i ministerförordning nr 150/2004 för beviljande av det omtvistade stödet, eftersom de kontroller som genomförts inte bekräftade att det antal djur som hade uppgetts vid tidpunkten för ingivandet av ansökan var korrekt. MVH beviljade följaktligen inte Károly Nagy stöd för miljövänligt jordbruk för en period om fem år och ålade honom att återbetala det belopp som redan hade betalats ut, nämligen 5 230 euro.
27 Károly Nagy överklagade beslutet till jordbruks- och landsbygdsutvecklingsministeriet, som dock avslog överklagandet den 10 augusti 2007 med stöd av artikel 32.2 i ministerförordning nr 150/2004.
28 Károly Nagy överklagade ministeriets beslut till Fővárosi Bíróság och anförde att han vid tidpunkten för ingivandet av ansökan om stöd hade det antal djur som krävs enligt bestämmelsen, men att han var ovetande om ENAR och det krav som uppställs för beviljande av det omtvistade stödet på att de berörda djuren ska registreras i systemet, eftersom han inte hade informerats om detta.
29 Fővárosi Bíróság fann att det var nödvändigt att få svar på frågan huruvida det när det gäller arealersättning endast är uppgifterna i ENAR som är giltiga eller om den behöriga myndigheten i detta fall kan, eller ska, stödja sig på annan bevisning, och har därför beslutat att vilandeförklara målet och ställa följande frågor till domstolen:
”1) Ska artikel 22 i … förordning [nr 1257/1999] och artikel 68 i … förordning [nr 817/2004] tolkas så, att – med avseende på de särskilda programmen för betesmark som omfattas av det stöd för miljövänligt jordbruk som avses i den förstnämnda artikeln – kontrollen av de uppgifter som ingår i den databas som tillhör ENAR …, vilken införts i enlighet med artikel 68 i förordning [nr 817/2004], ska omfatta arealersättning som är underkastad ett villkor avseende djurtäthet?
2) Ska de ovannämnda bestämmelserna tolkas så, att det ska göras dubbelkontroller med det integrerade administrations- och kontrollsystemet även då utbetalningen av stöd är underkastad ett villkor om djurtäthet, men det inte är fråga om djurbidrag?
3) Ska de ovannämnda bestämmelserna tolkas så, att den behöriga myndigheten – vid beviljandet av arealersättning – får eller ska kontrollera huruvida förutsättningarna för stöd faktiskt föreligger, oberoende av ENAR?
4) Vilken kontrollskyldighet har de behöriga myndigheterna, mot bakgrund av tolkningen av de nämnda bestämmelserna, med hänsyn till kravet på dubbelkontroll i de gemenskapsbestämmelserna? Kan kontrollen begränsas till en undersökning av de uppgifter som finns i ENAR?
5) Innebär de nämnda bestämmelserna att den nationella myndigheten har en skyldighet att informera om villkoren för att erhålla ersättning (såsom till exempel registrering i ENAR)? Om så är fallet, vilken information ska lämnas och på vilket sätt?”
Prövning av tolkningsfrågorna
Den första och den andra frågan
30 Den nationella domstolen har ställt sin första och sin andra fråga, vilka ska prövas tillsammans, för att få klarhet i huruvida det – vad avser stöd enligt artikel 22 i förordning nr 1257/1999, vilket är underkastat ett krav på djurtäthet – är tillåtet enligt denna bestämmelse och artikel 68 i förordning nr 817/2004 för de behöriga myndigheterna att genomföra dubbelkontroller med uppgifterna i det integrerade administrations- och kontrollsystemet och särskilt att grunda sig på uppgifter i en databas för ett sådant nationellt system för individuell identifiering och registrering av nötkreatur som ENAR.
31 I artikel 37.4 i förordning nr 1257/1999 föreskrivs att medlemsstaterna får införa ytterligare eller strängare krav för att bevilja stöd från gemenskapen till landsbygdens utveckling, under förutsättning att sådana villkor står i överensstämmelse med målen och kraven i förordningen. I artikel 22 i förordningen föreskrivs bland annat att stöd beviljas för produktionsmetoder inom jordbruket som är utformade för att bevara landskapet och att detta stöd ska bidra till miljömässigt gynnsamma metoder för extensifiering av jordbruk och skötsel av lågintensiva betessystem.
32 Ett villkor avseende djurtäthet som uppställs i en nationell lagstiftning för beviljande av stöd för användning av betesmark i ett känsligt naturområde, vilket syftar till att bevara betesmarkens rika flora och fauna och är tillämpligt vid beviljande av stöd enligt artikel 22 i förordning nr 1257/1999, står följaktligen i överensstämmelse med målen och kraven i denna förordning. Ett sådant villkor utgör ett villkor för beviljande av stöd som överensstämmer med artikel 37.4 i förordningen.
33 Enligt artikel 68 i förordning nr 817/2004 ska de administrativa kontrollerna vara omfattande. I bestämmelsen föreskrivs vidare att kontrollerna vid behov ska innehålla dubbelkontroller med bland annat uppgifterna i det integrerade systemet för administration och kontroll och att de ska avse skiften och djur som omfattas av stöd, i syfte att undvika felaktiga utbetalningar. Det framgår dessutom av skäl 38 i förordningen att de administrativa bestämmelserna bör göra det möjligt att förbättra förvaltningen, övervakningen och kontrollerna av stödet för utveckling av landsbygden, samt att det är lämpligt att i möjligaste mån tillämpa det integrerade administrations- och kontrollsystemet för att reglerna ska bli klara och enkla.
34 Av detta följer att medlemsstaterna kan tillämpa artikel 68 på stöd enligt artikel 22 i förordning nr 1257/1999 med avseende på vilket utbetalningen är underkastad ett villkor avseende djurtäthet, eftersom villkoret utgör ett villkor för beviljande av stöd som överensstämmer med förordningen. Det ska följaktligen vid behov göras dubbelkontroller av de djur som är föremål för stödet med bland annat uppgifterna i det integrerade administrations- och kontrollsystemet, som medlemsstaterna ska tillämpa i enlighet med artikel 67.1 tredje stycket i förordning nr 817/2004.
35 I artikel 66.4 i förordning nr 817/2004 föreskrivs i detta hänseende att arealer och djur ska identifieras i enlighet med artiklarna 18 och 20 i förordning nr 1782/2003. I artikel 18.2 i den senare förordningen föreskrivs särskilt att det integrerade administrations- och kontrollsystemet innefattar ett system för identifiering och registrering av djur vilket inrättats i enlighet med direktiv 92/102 och förordning nr 1760/2000.
36 Enligt artikel 156.2 a i förordning nr 1782/2003 är emellertid artikel 18.2 i densamma tillämplig på ansökningar om stöd som görs med avseende på kalenderåret 2005 och framåt. Ansökningar som lämnats in tidigare omfattas av artikel 58.4 i förordning nr 445/2002, vars lydelse liknar den i artikel 66.4 i förordning nr 817/2004. Artikel 58.4 i förordning nr 445/2002 hänvisar till artikel 5 i förordning nr 3508/92, som även den hänvisar till ett sådant system för identifiering och registrering av djur som inrättats i enlighet med direktiv 92/102 och förordning nr 820/97.
37 Mot bakgrund av det ovan anförda ska den första och den andra frågan besvaras enligt följande. Vad avser stöd som beviljas enligt artikel 22 i förordning nr 1257/1999, vilket är underkastat ett villkor avseende djurtäthet, är det enligt denna bestämmelse och artikel 68 i förordning nr 817/2004 tillåtet för de behöriga myndigheterna att genomföra dubbelkontroller med uppgifterna i det integrerade administrations- och kontrollsystemet och särskilt att grunda sig på uppgifter i en databas för ett sådant nationellt system för individuell identifiering och registrering av nötkreatur som ENAR.
Den tredje och den fjärde frågan
38 Den nationella domstolen har ställt sin tredje och sin fjärde fråga, vilka ska prövas tillsammans, för att få klarhet i huruvida det enligt artikel 22 i förordning nr 1257/1999 och artikel 68 i förordning nr 817/2004 är tillåtet för den behöriga myndigheten att, vid sin kontroll av huruvida villkoren för beviljande av stöd för miljövänligt jordbruk enligt artikel 22 är uppfyllda, endast kontrollera uppgifterna i ett sådant nationellt system för individuell identifiering och registrering av nötkreatur som ENAR när den beslutar att inte bevilja stödet, eller huruvida dessa bestämmelser tvärtom innebär en skyldighet för myndigheten att genomföra ytterligare kontroller och, i förekommande fall, fastställa kontrollernas art.
39 Det ska först erinras om att när det gäller kontrollen av villkoren för beviljande av stöd för miljövänligt jordbruk enligt artikel 22 i förordning nr 1257/1999, föreskriver artikel 68 i förordning nr 817/2004 att de administrativa kontrollerna ska vara omfattande och vid behov innehålla dubbelkontroller med bland annat uppgifterna i det integrerade administrations- och kontrollsystemet.
40 Betydelsen av det integrerade administrations- och kontrollsystemet framhålls dessutom i skäl 38 i förordning nr 817/2004, vari anges att det är lämpligt att i möjligaste mån tillämpa det integrerade administrations- och kontrollsystemet. I artikel 66.1 och 66.4 samt artikel 67.1 tredje stycket i förordningen hänvisas på samma sätt till det integrerade systemet, som bland annat syftar till att identifiera de djur som hålls i jordbruksföretaget. Såsom framgår av punkterna 35 och 36 ovan innefattar samma integrerade system bland annat ett system för identifiering och registrering av djur.
41 Systemet för identifiering och registrering av djur ska alltid vara effektivt och tillförlitligt för att, bland annat, ge de behöriga myndigheterna möjlighet att i fall av epizooti snabbt lokalisera ett djurs härkomst och att omedelbart vidta nödvändiga åtgärder för att undvika risker för folkhälsan (se dom av den 24 maj 2007 i mål C‑45/05, Maatschap Schonewille-Prins, REG 2007, s. I‑3997, punkt 41). Det ankommer på djurhållarna att registrera sina nötkreatur i systemets databas så att systemet blir effektivt och tillförlitligt.
42 Av detta följer slutligen att databasen till systemet för identifiering och registrering av djur syftar till att säkerställa att djuren kan spåras effektivt i realtid, vilket är av grundläggande betydelse med hänsyn till folkhälsan (se domen i det ovannämnda målet Maatschap Schonewille-Prins, punkt 50). Databasen kan således anses som fullständigt tillförlitlig. Det är följaktligen möjligt att endast utifrån uppgifterna i databasen fastställa huruvida villkoren för beviljande av det aktuella stödet är uppfyllda, och till exempel villkoret avseende djurtätheten.
43 Mot bakgrund av det ovan anförda ska den tredje och den fjärde frågan besvaras enligt följande. Det är enligt artikel 22 i förordning nr 1257/1999 och artikel 68 i förordning nr 817/2004 tillåtet för de behöriga myndigheterna att, vid sin kontroll av huruvida villkoren för beviljande av stöd för miljövänligt jordbruk enligt artikel 22 är uppfyllda, endast kontrollera uppgifterna i ett sådant nationellt system för individuell identifiering och registrering av nötkreatur som ENAR när de beslutar att inte bevilja stödet, utan att nödvändigtvis genomföra ytterligare kontroller.
Den femte frågan
44 Den nationella domstolen har ställt sin femte fråga för att få klarhet i huruvida artikel 22 i förordning nr 1257/1999 och artikel 68 i förordning nr 817/2004 föreskriver en skyldighet för de nationella myndigheterna att informera om villkoren för beviljande av stöd för miljövänligt jordbruk enligt nämnda artikel 22, med avseende på vilket utbetalningen är underkastad ett villkor avseende djurtäthet och, i förekommande fall, fastställa arten och omfattningen av en sådan skyldighet.
45 Det ska erinras om att det inte föreskrivs någon sådan skyldighet för de nationella myndigheterna vare sig i artikel 22 i förordning nr 1257/1999 eller i artikel 68 i förordning nr 817/2004, och inte heller i någon annan bestämmelse i nämnda förordningar.
46 Det följer emellertid av artikel 16.3 andra stycket i förordning nr 796/2004 att vad beträffar de villkor som är tillämpliga på ansökningar om djurbidrag får medlemsstaterna införa ett system enligt vilket jordbrukarna kan ansöka om stöd för samtliga djur som kan omfattas av det aktuella stödet på grundval av uppgifterna i en sådan databas för nötkreatur som ENAR. I bestämmelsen föreskrivs att medlemsstaterna i detta fall ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att jordbrukaren är medveten om att ett djur som befinns vara felaktigt identifierat eller registrerat i systemet för identifiering och registrering av nötkreatur ska räknas som ett djur för vilket oegentligheter har upptäckts, vilket kan få sådana rättsverkningar som att det aktuella stödet sätts ned eller inte beviljas.
47 Enligt fast rättspraxis innebär emellertid principen om likabehandling och icke-diskrimineringsprincipen, vilken stadfästs i artikel 20 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, att jämförbara situationer inte får behandlas olika och att olika situationer inte får behandlas lika, såvida det inte finns sakliga skäl för en sådan behandling (se, bland annat, dom av den 17 juli 1997 i mål C‑354/95, National Farmers’ Union m.fl., REG 1997, s. I‑4559, punkt 61, av den 11 november 2010 i mål C‑152/09, Grootes, REU 2010, s. I‑0000, punkt 66, och av den 1 mars 2011 i mål C‑236/09, Association belge des Consommateurs Test-Achats m.fl., REU 2011, s. I‑0000, punkt 28).
48 De jordbrukare som i förevarande fall lämnat in ansökningar om stöd enligt artikel 22 i förordning nr 1257/1999, med avseende på vilket utbetalningen är underkastad ett villkor avseende djurtäthet, och de som lämnat in ansökningar om djurbidrag befinner sig i jämförbara situationer med avseende på de eventuella rättsverkningarna av felaktig identifiering eller registrering i ett sådant system för identifiering och registrering av nötkreatur som ENAR.
49 De jordbrukare som lämnat in ansökningar om stöd enligt artikel 22 i förordning nr 1257/1999, med avseende på vilket utbetalningen är underkastad ett villkor avseende djurtäthet, och som inte iakttar bestämmelserna om identifiering och registrering av nötkreatur, riskerar nämligen samma rättsverkningar som de jordbrukare som lämnat in ansökningar om djurbidrag. Såsom framgår av punkt 43 ovan får nämligen de nationella myndigheterna vid sin kontroll av huruvida villkoren för beviljande av stödet är uppfyllda, bland annat villkoret avseende djurtätheten, grunda sig endast på uppgifterna i ett sådant nationellt system för individuell identifiering och registrering av nötkreatur som ENAR, när den beslutar att inte bevilja stödet.
50 Det skulle under dessa omständigheter strida mot principen om likabehandling att behandla situationen för jordbrukare som lämnat in ansökningar om stöd enligt artikel 22 i förordning nr 1257/1999, med avseende på vilket utbetalningen är underkastad ett villkor avseende djurtäthet, annorlunda än situationen för de jordbrukare som lämnat in ansökningar om djurbidrag. Det skulle i så fall endast vara de sistnämnda jordbrukarna som hade rätt att få information från de nationella myndigheterna om att djur som inte identifierats eller registrerats på korrekt sätt i system för identifiering och registrering av nötkreatur ska räknas som djur för vilka oegentligheter har upptäckts, vilket kan få sådana rättsverkningar som att det aktuella stödet sätts ned eller inte beviljas. Det finns inte heller sakliga skäl för en sådan särbehandling.
51 Mot bakgrund av det ovan anförda ska den femte frågan besvaras enligt följande. Vid kontrollen av huruvida villkoren för beviljande av stöd för miljövänligt jordbruk enligt artikel 22 förordning nr 1257/1999 är uppfyllda, vilket stöd är underkastat ett villkor avseende djurtäthet, har nationella myndigheter – när dessa myndigheter endast kontrollerar uppgifterna i ett sådant nationellt system för individuell identifiering och registrering av nötkreatur som ENAR – enligt nämnda artikel 22 i förordning nr 1257/1999 och artikel 68 i förordning nr 817/2004, tolkade mot bakgrund av artikel 16 i förordning nr 796/2004, en skyldighet att informera om villkoren för beviljande av stöd, vilket innebär att de ska informera den jordbrukare som ansökt om stödet om att djur som inte identifierats eller registrerats på korrekt sätt i ovannämnda nationella system ska räknas som djur för vilka oegentligheter har upptäckts, vilket kan få sådana rättsverkningar som att det aktuella stödet sätts ned eller inte beviljas.
Rättegångskostnader
52 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (tredje avdelningen) följande:
1) Vad avser stöd som beviljas enligt artikel 22 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 1783/2003 av den 29 september 2003, vilket är underkastat ett villkor avseende djurtäthet, är det enligt denna bestämmelse och artikel 68 i kommissionens förordning (EG) nr 817/2004 av den 29 april 2004 om tillämpningsföreskrifter för förordning nr 1257/1999 tillåtet för de behöriga myndigheterna att genomföra dubbelkontroller med uppgifterna i det integrerade administrations- och kontrollsystemet och särskilt att grunda sig på uppgifter i en databas för ett sådant nationellt system för individuell identifiering och registrering av nötkreatur som det ungerska systemet för individuell identifiering och registrering av nötkreatur (Egységes Nyilvántartási és Azonosítási Rendszer).
2) Det är enligt artikel 22 i förordning nr 1257/1999, i dess ändrade lydelse, och artikel 68 i förordning nr 817/2004 tillåtet för de behöriga myndigheterna att, vid sin kontroll av huruvida villkoren för beviljande av stöd för miljövänligt jordbruk enligt artikel 22 är uppfyllda, endast kontrollera uppgifterna i ett sådant nationellt system för individuell identifiering och registrering av nötkreatur som det ungerska systemet för individuell identifiering och registrering av nötkreatur när de beslutar att inte bevilja stödet, utan att nödvändigtvis genomföra ytterligare kontroller.
3) Vid kontrollen av huruvida villkoren för beviljande av stöd för miljövänligt jordbruk enligt artikel 22 förordning nr 1257/1999, i dess ändrade lydelse, är uppfyllda, vilket stöd är underkastat ett villkor avseende djurtäthet, har nationella myndigheter – när dessa myndigheter endast kontrollerar uppgifterna i ett sådant nationellt system för individuell identifiering och registrering av nötkreatur som det ungerska systemet för individuell identifiering och registrering av nötkreatur – enligt nämnda artikel 22 i förordning nr 1257/1999 och artikel 68 i förordning nr 817/2004, tolkade mot bakgrund av artikel 16 i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i förordning nr 1782/2003, en skyldighet att informera om villkoren för beviljande av stöd, vilket innebär att de ska informera den jordbrukare som ansökt om stödet om att djur som inte identifierats eller registrerats på korrekt sätt i ovannämnda nationella system ska räknas som djur för vilka oegentligheter har upptäckts, vilket kan få sådana rättsverkningar som att det aktuella stödet sätts ned eller inte beviljas.
Underskrifter
* Rättegångsspråk: ungerska.