Talan väckt den 31 mars 2009 — Meridiana och Eurofly mot kommissionen

(Mål T-128/09)

2009/C 141/97

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Meridiana SpA (Olbia, Italien) och Eurofly Spa (Milano, Italien) (ombud: N. Green, QC, K. Bacon, barrister samt advokaterna C. Osti och A. Prastaro)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandenas yrkanden

Sökandena yrkar att förstainstansrätten ska

Grunder och huvudargument

Sökandena yrkar ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2008) 6745 slutlig av den 12 november 2008 i vilket förfarandet för att sälja ut tillgångarna i flygbolaget Alitalia, i den form som anmälts av de italienska myndigheterna, förklarades inte utgöra beviljande av statligt stöd till köparen (N 510/2008) (1). Sökandena är konkurrenter på flygtransportmarknaden och inkom med klagomål till kommissionen angående de åtgärder som anmälts av de italienska myndigheterna.

Sökandena har åberopat följande grunder.

För det första anför sökandena att kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning, felaktiga bedömningar av omständigheterna och bristfällig motivering när den funnit att försäljningen av Alitalias tillgångar skulle ske till marknadspriser. Sökanden påpekar särskilt att det under det förfarande kommissionen valt att tillämpa inte har visats att det förelegat någon oberoende expertbedömning av värdet av Alitalias tillgångar före förhandlingarna om försäljning av dessa tillgångar. Enligt sökandenas mening gjorde kommissionen sig också skyldig till en felaktig rättstillämpning genom att inte lägga tillräcklig vikt vid att det saknats ett öppen och transparent förfarande för att sälja Alitalias tillgångar.

För det andra hävdar sökandena att kommissionens slutsats att utformningen av tillgångsöverföringen inte hade gjorts i syfte att kringgå kravet på återbetalning av statligt stöd bygger på felaktig rättstillämpning och felaktiga bedömningar av omständigheterna samt är bristfälligt motiverad.

För det tredje hävdar sökandena att kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning och har brutit mot motiveringsskyldigheten när den underlåtit att pröva huruvida 2008 års lagstiftning i Italien avseende det särskilda insolvensförfarandet inte i sig själv utgjorde statligt stöd till Alitalia och köparen, vilket sökandena hade anfört i sitt klagomål, eftersom denna lagstiftning enligt sökandenas åsikt hade till syfte att möjliggöra överföringen av Alitalias tillgångar.

För det fjärde har enligt sökandena kommissionen gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning och åsidosatt motiveringsskyldigheten när den underlåtit att beakta huruvida vissa av de omständigheter sökandena åberopat visade att det förekommit statligt stöd. Dessa var omständigheter var att uppdelningen av Alitalias tillgångar gjorts under förhållanden då en normal privat investerare inte skulle ha gjort så, att icke-diskrimineringsprincipen åsidosatts, att ett annat företags tillgångar tagits med i försäljningen samt att ett annat företag förvärvades av köparen av Alitalias tillgångar.

Slutligen hävdar sökandena att kommissionen gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning då den inte inledde ett formellt undersökningsförfarande enligt artikel 88.2 EG utan istället beslutade i ärendet efter en preliminär undersökning.

(1)  EUT 2008, C 46, s. 6.