3.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 225/78


Tribunalens beslut av den 15 maj 2013 — Al-Faqih och MIRA mot rådet och kommissionen

(Mål T-322/09) (1)

(Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter - Frysning av penningmedel - Avförande av personen ifråga från förteckningen över berörda personer och enheter - Anledning saknas att döma i saken)

2013/C 225/174

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Saad Al-Faqih (London, Förenade kungariket); och Movement for Islamic Reform in Arabia (MIRA) (London, Förenade kungariket) (ombud: J. Jones, barrister, och A. Raja, solicitor)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: inledningsvis R. Szostak och E. Finnegan, därefter E. Finnegan och J.-P. Hix); Europeiska kommissionen (ombud: T. Scharf och M. Konstantinidis)

Saken

Talan med yrkande om ogiltigförklaring av rådets förordning (EG) nr 881/2002 av den 27 maj 2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 467/2001 om förbud mot export av vissa varor och tjänster till Afghanistan, skärpning av flygförbudet och förlängning av spärrandet av tillgångar och andra finansiella medel beträffande talibanerna i Afghanistan (EGT L 139, s. 9), i dess ändrade lydelse för fyrtioandra gången genom kommissionens förordning (EG) nr 14/2005 av den 5 januari 2005 (EUT L 5, s. 10), för sjuttiofemte gången genom kommissionens förordning (EG) nr 492/2007 av den 3 maj 2007 (EUT L 116, s. 5) och för etthundra sextonde gången genom kommissionens förordning (EG) nr 1102/2009 av den 16 november 2009 (EUT L 303, s. 39), och med yrkande om ogiltigförklaring av förordningarna nr 14/2005, 1190/2005, 492/2007 och 1102/2009 i den mån dessa rättsakter berör sökandena.

Avgörande

1.

Det finns inte längre anledning att döma i saken.

2.

Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen ska solidariskt ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 113, 1.5.2010.