12.9.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 220/28 |
Talan väckt den 15 juli 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Spanien
(Mål C-269/09)
2009/C 220/54
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: R. Lyal och F. Jimeno Fernández)
Svarande: Konungariket Spanien
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
— |
fastställa att Konungariket Spanien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 19 EG, 38 EG och 43 EG samt av artiklarna 28 och 31 i EES-avtalet, genom att anta och bibehålla artikel 14 i lag 35/2006 av den 28 november om inkomstskatt för fysiska personer och om delvis ändring av lagen om inkomstskatt för juridiska personer, lagen om inkomstskatt för i utlandet bosatta personer och lagen om förmögenhetsskatt, enligt vilken bestämmelse skattskyldiga som bosätter sig i utlandet är skyldiga att räkna in alla obeskattade inkomster i beskattningsunderlaget för det senaste beskattningsår som de ansågs vara bosatta i Spanien, och |
— |
förplikta Konungariket Spanien att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
1. |
Enligt artikel 14 i den spanska lagen om skatt för fysiska personer och om delvis ändring av lagen om inkomstskatt för juridiska personer, lagen om inkomstskatt för i utlandet bosatta personer och lagen om förmögenhetsskatt, ska inkomster beskattas det år de uppbärs. I andra stycket i nämnda artikel finns emellertid särskilda regler som gör det möjligt att beskatta vissa typer av inkomster under olika beskattningsperioder. I de fall då den skattskyldige flyttas utomlands föreskrivs emellertid i tredje stycket i nämnda artikel att alla obeskattade inkomster ska räknas in i beskattningsunderlaget det sista beskattningsår som nämnda person ansågs bosatt i Spanien. |
2. |
Kommissionen anser att den spanska lagstiftningen är diskriminerande i fall då en fysisk person flyttar från Spanien och att samma bestämmelser borde tillämpas oavsett om den fysiska personen flyttar från Spanien eller ej. |
3. |
Nämnda lagstiftning strider mot principen om fri rörlighet för personer enligt artiklarna 18, 39 och 43 i EG-fördraget och artiklarna 28 och 31 i EES-avtalet. |