6.6.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 129/7


Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesverwaltungsgericht (Tyskland) den 13 mars 2009 — Bundesrepublik Deutschland mot D, ytterligare deltagare i rättegången: Der Vertreter des Bundesinteresses beim Bundesverwaltungsgericht, Der Bundesbeauftragte für Asylangelegenheiten beim Bundesamt für Migration und Flüchtlinge

(Mål C-101/09)

2009/C 129/11

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesverwaltungsgericht

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Bundesrepublik Deutschland

Motpart: D

Ytterligare deltagare i rättegången: Der Vertreter des Bundesinteresses beim Bundesverwaltungsgericht, Der Bundesbeauftragte für Asylangelegenheiten beim Bundesamt für Migration und Flüchtlinge

Tolkningsfrågor

1)

Föreligger ett grovt icke-politiskt brott eller sådana gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser i den mening som avses i artikel 12.2 b och 12.2 c i rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (1) när en utlänning under flera år i egenskap av soldat och funktionär — emellanåt även som medlem i ledningen — har tillhört en organisation (här PKK) som i dess väpnade kamp mot staten (här Turkiet) vid upprepade tillfällen även har använt sig av terrormetoder, och som förts upp i förteckningen över personer, grupper och enheter i bilagan till rådets gemensamma ståndpunkt om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism, och utlänningen därmed aktivt har stött dess väpnade kamp i ledande position?

2)

Om den första frågan besvaras jakande: Förutsätter en tillämpning av undantagen enligt artikel 12.2 b och 12.2 c i direktiv 2004/83 från huvudregeln om tillerkännande av flyktingstatus att utlänningen fortfarande utgör en säkerhetsrisk?

3)

Om den andra frågan besvaras nekande: Förutsätter en tillämpning av undantagen enligt artikel 12.2 b och 12.2 c i direktiv 2004/83 från huvudregeln om tillerkännande av flyktingstatus att det görs en proportionalitetsprövning i det enskilda fallet?

4)

Om den tredje frågan besvaras jakande:

a)

Ska man vid proportionalitetsprövningen beakta att utlänningen åtnjuter ett skydd mot utvisning i enlighet med artikel 3 i Europeiska konventionen av den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna eller i enlighet med nationell lagstiftning?

b)

Ska undantagen endast anses vara oproportionerliga i exceptionella fall?

5)

Är det förenligt med direktiv 2004/83, i den mening som avses i artikel 3 i detta direktiv, att en utlänning behåller sin flyktigstatus med stöd av en nationell grundlagsbestämmelse trots att det föreligger ett skäl till undantag enligt artikel 12.2 i direktivet och status som flykting frånkänts enligt artikel 14.3 i direktivet?


(1)  EUT L 304, s. 12.