9.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 204/8


Domstolens dom (första avdelningen) av den 19 maj 2011 (begäran om förhandsavgörande från Corte di Appello di Firenze — Italien) — Tonina Enza Iaia, Andrea Moggio, Ugo Vassale mot Ministero dell’Istruzione, dell’Università e della Ricerca, Ministero dell’Economia e delle Finanze, Università degli studi di Pisa

(Mål C-452/09) (1)

(Direktiv 82/76/EEG - Etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster - Läkare - Erhållande av specialistkompetens - Ersättning under utbildningen - Rätten till betalning av periodiska ersättningar preskriberas efter fem år)

2011/C 204/15

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Corte di Appello di Firenze

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Tonina Enza Iaia, Andrea Moggio, Ugo Vassale

Svarande: Ministero dell’Istruzione, dell’Università e della Ricerca, Ministero dell’Economia e delle Finanze, Università degli studi di Pisa

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Corte di Appello di Firenze — Tolkning av rådets direktiv 82/76/EEG av den 26 januari 1982 om ändring av direktiv 75/362/EEG om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för läkare inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster samt av direktiv 75/363/EEG om samordning av bestämmelserna i lagar och andra författningar om verksamhet som läkare (EGT L 43, s. 21; svensk specialutgåva, område 6, volym 2 s. 78) — Utbildning av specialistläkare — Rätt till lämplig ersättning under utbildningstiden — Direkt effekt när direktivet inte införlivats — Möjlighet för staten att göra gällande en femårig eller tioårig preskription för rättigheter enligt direktivet med avseende på tiden före den första lagen om införlivande

Domslut

Unionsrätten ska tolkas på så sätt att den inte utgör hinder för att en medlemsstat åberopar att en rimlig preskriptionsfrist har löpt ut mot en talan som en enskild har väckt för att ta till vara sina rättigheter enligt ett direktiv, även om direktivet inte har införlivats på ett korrekt sätt, förutsatt att medlemsstaten inte genom sitt handlande har orsakat att talan väckts för sent. Den omständigheten att domstolen har slagit fast att unionsrätten har åsidosatts saknar betydelse för när preskriptionsfristen börjar löpa, när det är uppenbart att det skett ett åsidosättande.


(1)  EUT C 24, 30.1.2010.