11.10.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/13


Överklagande ingett den 8 juli 2008 av Stanislava Boudova m.fl. av det beslut som personaldomstolen meddelade den 21 april 2008 i mål F-78/07, Boudova m.fl. mot kommissionen

(Mål T-271/08 P)

(2008/C 260/24)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Stanislava Boudova (Howald, Luxemburg), Adovica (Luxemburg, Luxemburg), Kuba (Konz, Tyskland), Puciriuss (Luxemburg, Luxemburg), Strzelecka (Arlon, Belgien), Szyprowska (Berbourg, Luxemburg), Tibai (Luxemburg, Luxemburg), Vaituleviciene (Luxemburg, Luxemburg) (ombud: advokaten Marc-Albert Lucas)

Övrig part i målet: Europeiska gemenskapernas kommission

Klagandenas yrkanden

Klagandena yrkar att förstainstansrätten ska

upphäva det beslut som Europeiska unionens personaldomstol meddelade den 21 april 2008 i mål F-78/07,

bifalla de yrkanden som klagandena framfört i första instans, och

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i båda instanserna.

Grunder och huvudargument

Klagandena yrkar genom detta överklagande upphävande av personaldomstolens beslut av den 21 april 2008 i mål F-78/07, Boudova m.fl. mot kommissionen, där personaldomstolen fann det uppenbart att klagandenas talan om ogiltigförklaring av beslutet om avslag på klagandenas ansökningar om omprövning av deras placering i lönegrad genom tillsättningsbesluten skulle avvisas.

Till stöd för överklagandet gör klagandena för det första gällande att personaldomstolen i punkt 38 i det överklagade beslutet har åsidosatt sin motiveringsskyldighet. Eftersom klagandena anställdes tillfälligt på fasta tjänster som ingår i tjänsteförteckningen och inte för att ersätta tjänstemän eller tillfälligt anställda som tillfälligt förhindrats att utföra sina arbetsuppgifter har de i själva verket rekryterats, eller borde ha rekryterats, som tillfälligt anställda eller åtminstone under likvärdiga förhållanden som tillfälligt anställda.

För det andra hävdar klagandena, vad gäller punkterna 39–41 i det överklagade beslutet, att personaldomstolen har gått emot den rättspraxis som omnämns i punkt 37 i beslutet, eftersom den inte har uteslutit att Europaparlamentet hade en skyldighet enligt tjänsteföreskrifterna att, såsom skedde i beslut av den 13 februari 2006, åta sig att ändra placeringen i lönegrad för de anställda som rekryterats som tillfälligt anställda före den 1 maj 2004 efter det att de godkänts i ett internt eller allmänt uttagningsprov som offentliggjorts före den 1 maj 2004 och till följd härav utnämnts till tjänstemän i samma kategori men i en lägre lönegrad än vad som skulle ha varit fallet vid utnämning före den 1 maj 2004.

Klagandena påstår vidare att frågan huruvida det finns en skyldighet enligt tjänsteföreskrifterna inte rör sådana faktiska omständigheter som ska bevisas av klagandena, utan utgör en rättsfråga som personaldomstolen är skyldig att pröva och att det faktum att tjänstemän i samma eller liknande faktiska och rättsliga situation placeras i olika lönegrader på grund av ett senare ställningstagande av en annan institution än den som klagandena tillhör, är en ny och väsentlig omständighet som utgör grund för omprövning av klagandenas placering i lönegrad.

Klagandena gör för det tredje gällande att personaldomstolen har missbrukat begreppet ursäktligt misstag, eftersom meddelandet i Informations administratives nr 59-2005, som offentliggjordes av kommissionen den 20 juli 2005, var ägnat att vilseleda klagandena avseende möjligheten att anföra klagomål mot beslutet om placering i lönegrad inom den frist som anges i tjänsteföreskrifterna.

Klagandena hävdar slutligen att personaldomstolens resonemang strider mot rättegångsreglernas bestämmelser om upptagande av talan till sakprövning.