Talan väckt den 19 februari 2008 – Denki Kagaku Kogyo och Denka Chemicals mot kommissionen

(Mål T-83/08)

(2008/C 107/60)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Denki Kagaku Kogyo K.K. (Tokyo, Japan) och Denka Chemicals GmbH (Düsseldorf, Tyskland) (ombud: juristerna G. Van Gerven, T. Franchoo och D. Fessenko)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandenas yrkanden

Sökandena yrkar att förstainstansrätten ska

Grunder och huvudargument

Genom sin ansökan yrkar sökandena ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2007) 5910 slutlig av den 5 december 2007 (ärende COMP/F/38.629 – Kloroprengummi) om ett förfarande enligt artikel 53 EES-avtalet, i den del kommissionen ansåg att sökandena hade åsidosatt artikel 81 EG, ålade dem böter och förelade dem att omedelbart få den påstådda överträdelsen att upphöra.

Till stöd för sina yrkanden har sökandena anfört sex rättsliga grunder.

För det första hävdar sökandena, genom deras första och andra grunder, att kommissionen gjorde sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning när den ansåg att sökanden deltog i en överträdelse av artikel 81 EG, eftersom den varken har visat att sökandena hade en gemensam målsättning med övriga kloroprenproducenter i syfte att skapa konkurrensbegränsande verkan eller att sökandena deltog i ett samordnat förfarande.

Sökandena hävdar för det andra att kommissionen åsidosatte deras rätt till förvar, artikel 253 EG och principen om god förvaltningssed, eftersom den inte medgav tillträde till Bayers framställning som ägde rum inom lyckta dörrar.

Till stöd för sin tredje, fjärde femte och sjätte grund begär sökandena att domstolen väsentligt ska sätta ned de böter som kommissionen ålagt på grundval av artikel 2 i det angripna beslutet.

Genom deras tredje grund gör sökandena nämligen gällande att kommissionen åsidosatte rättssäkerhetsprincipen och förbudet mot retroaktivitet genom att beräkna böterna på grundval av 2006 års riktlinjer för böter i stället för på grundval av 1998 års riktlinjer om böter.

Sökandena anför genom deras fjärde grund att kommissionen gjorde sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning vid beräkningen av försäljningsvärdet för att fastställa böternas grundbelopp. Enligt sökandena åsidosatte kommissionen även proportionalitetsprincipen, eftersom det vidtogs sanktionsåtgärder mot sökandena två gånger.

Genom deras femte grund hävdar sökandena att kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning med avseende på hur länge det samordnade förfarandet pågick.

Slutligen anförs genom den sjätte grunden att kommissionen gjorde sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning och åsidosatte artikel 253 EG samt principerna om proportionalitet och likabehandling, eftersom den underlät att sätta ned de böter som sökandena ålades med beaktande av förmildrande omständigheter.