24.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 19/15


Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale Amministrativo Regionale per la Sicilia (Italien) den 6 november 2008 – Dow Italia Divisione Commerciale srl mot Ministero Ambiente e Tutela del Territorio e del Mare m.fl.

(Mål C-479/08)

(2009/C 19/25)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale Amministrativo Regionale per la Sicilia

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Dow Italia Divisione Commerciale srl

Motparter: Ministero Ambiente e Tutela del Territorio e del Mare m.fl.

Tolkningsfrågor

1)

Utgör principen om att förorenaren ska betala hinder mot nationella bestämmelser, såsom artikel 2050 i [den italienska] civillagen, enligt vilken den offentliga förvaltningen kan ålägga ett antal industriföretag som är verksamma inom ett förorenat området en skyldighet att sanera området, utan att deras respektive individuella ansvar för föroreningen först har fastställts, eller i varje fall på enbart den grunden att de hålls ansvariga till följd av att de äger produktionsmedel och därmed är strikt ansvariga för de skador de orsakar miljön eller under alla omständigheter kan vara skyldiga att återställa miljön runt utsläppen, även om det inte föreligger något materiellt orsakssamband med föroreningen eller proportionerligt förhållande till denna?

2)

Får myndigheten vid tillämpningen av principen att förorenaren ska betala ålägga personer som är verksamma inom det förorenade området kostnaderna för säkerhetsåtgärder, sanering och miljömässigt återställande utan att det först har konstaterats föreligga ett orsakssamband mellan deras handlande och föroreningarna?

3)

Kan, vid tillämpningen av principen att förorenaren ska betala och av proportionalitetsprincipen, personer som är verksamma inom det förorenade området åläggas att vidta åtgärder som saknar direkt samband med respektive persons individuella bidrag och inte är proportionellt mot detta bidrag?

4)

Kan, vid tillämpningen av principen att förorenaren ska betala och av proportionalitetsprincipen, personer som inte har bidragit till utsläpp av förorenande ämnen i miljön åläggas skyldigheter rörande säkerhetsåtgärder, sanering och återställande av miljön, då detta innebär kostnader och åtgärder som motsvarar om än inte är direkt identiska med vad som åläggs personer som faktiskt har bidragit till utsläpp av förorenande ämnen i miljön?

5)

Kan myndigheten, vid tillämpningen av principen att förorenaren ska betala och av proportionalitetsprincipen, vidta åtgärder utan att göra en utvärdering av huruvida valda lösningar är proportionerliga i förhållande till den uppoffring som åläggs den enskilde, och därvid föreskriva åtgärder som är mer omfattande än vad som är strikt nödvändigt för att uppnå det mål som myndigheten har att förverkliga?