5.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 171/12

—

upphäva förstainstansrättens (femte avdelningen) dom av den 27 november 2007 i mål T-434/05,

—

bifalla klagandens invändning mot det sökta varumärket i dess helhet, och

—

förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

a)

Begreppen ”media gateway” och ”gateway” har en mycket speciell mening inom IT-marknaden för särskilda former av anordningar som konverterar ett protokoll eller format till ett annat. Förstainstansrätten fann emellertid felaktigt att när ”gateway” införlivades som en beståndsdel i det sökta varumärket tjänade det till att ge beskrivande kännetecken avseende alla de varor och tjänster som omfattas av den ifrågasatta specificeringen, medan i själva verket ingen av de varor eller tjänster som omfattas av det ifrågasatta varumärket är upptagna som ”media gateways” eller ”gateways”.

b)

Förstainstansrätten definierade felaktigt omsättningskretsen såsom bestående av konsumenter som endast köper datorartiklar och datortjänster, istället för konsumenter av alla de slags varor och tjänster som omfattas av den ifrågasatta specificeringen.

c)

Förstainstansrätten fann felaktigt att de motstående varumärkena inte har visuell, fonetisk eller begreppsmässig likhet.

d)

Förstainstansrätten förklarade felaktigt att ett villkor för att likhet ska föreligga mellan två motstående ordmärken är att den dominerande beståndsdelen i det visuella, fonetiska eller begreppsmässiga helhetsintryck som det sammansatta ordmärket ger är den beståndsdel som återfinns i det äldre varumärket.

e)

När förstainstansrätten bedömde de motstående varumärkenas likhet försummade den att ge tillräcklig vikt åt den särskiljningsförmåga begreppet ”gateway” har inom den relevanta omsättningskretsen såsom äldre varumärke, tillhörande klaganden, avseende datorartiklar och datortjänster.

f)

Förstainstansrätten försummade att ge tillräcklig vikt åt den omständigheten att varumärken med mycket hög särskiljningsförmåga, antingen i sig själva eller på grund av deras anseende, åtnjuter ett högre skydd än varumärken med en lägre grad av särskiljningsförmåga.

g)

Förstainstansrätten fann felaktigt att ”gateway” inte har en oberoende särskiljningsförmåga inom det sökta varumärket.

h)

Förstainstansrätten förklarade felaktigt att risken för förväxling ska underställas villkoret att det helhetsintryck som det sammansatta varumärket ger ska domineras av den beståndsdel som återfinns i det äldre varumärket.

i)

Förstainstansrätten gjorde en oriktig bedömning av det visuella, fonetiska och begreppsmässiga helhetsintryck som den genomsnittlige konsumenten av de aktuella varorna och tjänsterna troligen får av ordet ”gateway” när det införlivas som en beståndsdel i det sökta varumärket.