1. Tillnärmning av lagstiftning – Varumärken – Direktiv 89/104 – Rätten för innehavaren av ett varumärke att motsätta sig att tredje man använder ett identiskt eller liknande kännetecken för identiska varor – Annonsering inom ramen för en söktjänst på Internet – Villkor för innehavarens rättighet
(Rådets direktiv 89/104, artikel 5.1)
2. Tillnärmning av lagstiftning – Varumärken – Direktiv 89/104 – Rätten för innehavaren av ett varumärke att motsätta sig att tredje man använder ett identiskt eller liknande kännetecken för identiska varor eller tjänster – Annonsering inom ramen för en söktjänst på Internet – Begränsning av varumärkets verkningar –Villkor
(Rådets direktiv 89/104, artiklarna 5.1 och 6.1)
3. Tillnärmning av lagstiftning – Varumärken – Direktiv 89/104 – Vara som av innehavaren eller med hans samtycke har förts ut på marknaden inom gemenskapen eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet – Annonsering för återförsäljning av varan inom ramen för en söktjänst på Internet – Innehavarens invändning – Tillåtlighet enligt de undantag från konsumtionsprincipen som föreskrivs i artikel 7.2 i direktivet – Villkor
(Rådets direktiv 89/104, artikel 7)
1. Artikel 5.1 i direktiv 89/104 om varumärken ska tolkas så, att innehavaren av ett varumärke har rätt att förhindra att en annonsör, utifrån ett sökord som är identiskt med eller liknar detta varumärke och som annonsören utan varumärkesinnehavarens medgivande har valt ut i en söktjänst på Internet, gör reklam för varor och tjänster som är identiska med dem för vilka nämnda varumärke har registrerats, när denna reklam inte möjliggör eller endast med svårighet möjliggör för en genomsnittlig Internetanvändare att få reda på om de varor och tjänster som avses i annonsen härrör från varumärkesinnehavaren eller från ett företag med ekonomiska band till varumärkesinnehavaren eller, tvärtom, från tredje man.
Det ska anses föreligga skada på ursprungsangivelsefunktionen när en tredje mans annons antyder att det föreligger ett ekonomiskt band mellan denna tredje man och varumärkesinnehavaren. Skada på nämnda funktion hos varumärket ska även anses föreligga när annonsen visserligen inte antyder att det föreligger något ekonomiskt band men är så vag i fråga om ursprunget för de aktuella varorna och tjänsterna att en normalt informerad och skäligen uppmärksam Internetanvändare inte utifrån reklamlänken och det reklammeddelande som bifogas denna kan veta om annonsören utgör tredje man i förhållande till varumärkesinnehavaren eller om han, tvärtom, har ett ekonomiskt band till varumärkesinnehavaren.
(se punkterna 34, 35, 52–54, samt punkt 1 i domslutet)
2. Artikel 6 i direktiv 89/104 om varumärken ska tolkas så, att när en annonsörs användning av kännetecken som är identiska med eller liknar varumärken såsom sökord i en söktjänst på Internet kan förhindras med tillämpning av artikel 5 i nämnda direktiv, kan annonsören i fråga i regel inte göra gällande undantaget i artikel 6.1 i syfte att undgå ett sådant förbud. Det ankommer dock på den nationella domstolen att mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet bedöma huruvida det inte föreligger användning i den mening som avses i artikel 6.1 i nämnda direktiv, som kan anses förenlig med god affärssed.
(se punkt 72 och punkt 2 i domslutet)
3. Artikel 7 i direktiv 89/104 om varumärken ska tolkas så, att innehavaren av ett varumärke inte har rätt att förhindra en annonsör att, utifrån ett kännetecken som är identiskt med eller liknar nämnda varumärke och som annonsören utan varumärkesinnehavarens samtycke har valt såsom sökord i en söktjänst på Internet, göra reklam för återförsäljning av varor som tillverkats av varumärkesinnehavaren och som har förts ut på marknaden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av innehavaren av detta varumärke eller med hans samtycke, såvida inte innehavaren har skälig grund, i den mening som avses i artikel 7.2 i nämnda direktiv, att motsätta sig detta, till exempel om användningen av kännetecknet ger intryck av att det föreligger ekonomiska band mellan återförsäljaren och varumärkesinnehavaren eller om användningen allvarligt skadar varumärkets renommé.
Den nationella domstolen, på vilken det ankommer att bedöma huruvida det föreligger någon sådan skälig grund i det mål som anhängiggjorts vid den,
– kan inte, redan av det skälet att en annonsör använder en annans varumärke med tillägg av ord som upplyser om att den aktuella varan är föremål för återförsäljning, såsom ”begagnad” eller ”andrahand”, slå fast att annonsen ger intryck av att det föreligger ekonomiska band mellan återförsäljaren och varumärkesinnehavaren eller att den allvarligt skadar varumärkets renommé,
– är skyldig att konstatera att det föreligger en sådan skälig grund när återförsäljaren, utan att innehavaren av det varumärke som används för att göra reklam för återförsäljarverksamheten har gett sitt samtycke därtill, avlägsnar varumärket från de varor som nämnda innehavare har tillverkat och fört ut på marknaden, och ersätter det med en etikett med återförsäljarens namn, på så sätt att nämnda varumärke överskyls, och
– är skyldig att beakta att en återförsäljare som är specialiserad på försäljning av begagnade varor av en annans varumärke inte kan förhindras att använda detta varumärke för att marknadsföra sin återförsäljningsverksamhet som, förutom begagnade varor under nämnda varumärke, inbegriper försäljning av andra begagnade varor, såvida inte återförsäljningen av dessa andra varor, med hänsyn till mängd, presentation eller dålig kvalitet, riskerar att gravt förringa den bild av märket som innehavaren av detta har lyckats skapa.
(se punkt 93 och punkt 3 i domslutet)