Mål C-473/08

Ingenieurbüro Eulitz GbR Thomas und Marion Eulitz

mot

Finanzamt Dresden I

(begäran om förhandsavgörande från Sächsisches Finanzgericht)

”Sjätte mervärdesskattedirektivet — Artikel 13 A.1 j — Undantag från skatteplikt — Undervisning som ges privat av lärare och omfattar skolundervisning eller universitetsutbildning — Tjänster som tillhandahållits av en lärare som är egenföretagare inom ramen för fortbildningskurser som anordnats av ett fristående institut”

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 28 januari 2010   I ‐ 910

Sammanfattning av domen

  1. Bestämmelser om skatter och avgifter – Harmonisering av lagstiftning – Omsättningsskatt – Gemensamt system för mervärdesskatt – Undantag som anges i sjätte direktivet – Undantag för undervisning som ges privat av lärare och omfattar skolundervisning eller universitetsutbildning

    (Rådets direktiv 77/388, artikel 13 A.1 j)

  2. Bestämmelser om skatter och avgifter – Harmonisering av lagstiftning – Omsättningsskatt – Gemensamt system för mervärdesskatt – Undantag som anges i sjätte direktivet – Undantag för undervisning som ges privat av lärare och omfattar skolundervisning eller universitetsutbildning

    (Rådets direktiv 77/388, artiklarna 4 och 13 A.1 j)

  1.  Artikel 13 A.1 j i sjätte direktivet 77/388 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter ska tolkas så, att tjänster bestående i undervisning som en civilingenjör tillhandahåller vid ett utbildningsinstitut, som är en privaträttslig förening, inom ramen för fortbildningskurser vilka avslutas med en examen, där deltagarna åtminstone har universitetsexamen eller högskoleexamen som arkitekt eller ingenjör eller en motsvarande utbildning, kan utgöra ”undervisning som … omfattar skolundervisning eller universitetsutbildning” i den mening som avses i denna bestämmelse. Även annan verksamhet än undervisning i egentlig mening kan utgöra sådan undervisning, om den utövas inom ramen för en lärares förmedling av kunskaper och färdigheter till elever eller studenter och omfattar skolundervisning eller universitetsutbildning. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att om nödvändigt kontrollera huruvida all verksamhet som är i fråga i målet vid den nationella domstolen utgör ”undervisning” som omfattar ”skolundervisning eller universitetsutbildning” i den mening som avses i nämnda bestämmelse.

    (se punkt 38 samt punkt 1 i domslutet)

  2.  Artikel 13 A.1 j i sjätte direktivet 77/388 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter ska tolkas så, att en egenföretagare som är delägare i ett civilrättsligt bolag, som tillhandahåller tjänster i egenskap av lärare inom ramen för fortbildningskurser som erbjuds av ett fristående organ, inte kan anses ha gett undervisning ”privat” i den mening som avses i nämnda bestämmelse, eftersom det är detta organ, och inte den berörda läraren, som ansvarar för det utbildningsinstitut inom ramen för vilket läraren har undervisat och som har tillhandahållit tjänster i form av undervisning till kursdeltagarna. Denna omständighet är i sig sådan att den utesluter möjligheten att läraren – och således det bolag i vilket vederbörande är delägare – kan anses ha gett undervisning ”privat”, i den mening som avses i artikel 13 A.1 j i sjätte direktivet.

    Den omständigheten att en ekonomisk verksamhet bedrivs ”självständigt” och att de andra villkoren som föreskrivs i artikel 4 i sjätte direktivet för att en person ska anses vara skattskyldig till mervärdesskatt är uppfyllda kan inte i sig föranleda slutsatsen att en lärare, som inte är bunden av ett anställningsavtal eller ett anställningsförhållande som kan jämställas med ett sådant som uppkommer till följd av ett anställningsavtal, utövar sin ekonomiska verksamhet ”privat” i den mening som avses i artikel 13 A.1 j i detta direktiv.

    (se punkterna 48, 52, 53 och 55 samt punkt 2 i domslutet)