1. Europeiska gemenskaperna – Institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001
(Artikel 6 EU; Europaparlamentets och rådets förordningar nr 45/2001 och nr 1049/2001, artikel 4.1 b)
2. Tillnärmning av lagstiftning – Skydd för enskilda med avseende på behandling av personuppgifter – Gemenskapsinstitutionernas och gemenskapsorganens behandling av dessa uppgifter – Förordning nr 45/2001
(Europaparlamentets och rådets förordningar nr 45/2001, artiklarna 2 a och 8 b, och nr 1049/2001)
1. I artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, i vilken det föreskrivs ett undantag från rätten till tillgång till handlingar om ett utlämnande skulle undergräva skyddet för den enskildes privatliv och integritet, särskilt i enlighet med unionslagstiftningen om skydd av personuppgifter, föreskrivs en särreglering som stärker skyddet för personer vars personuppgifter i förekommande fall kan komma att lämnas ut till allmänheten. Denna bestämmelse är odelbar och innebär ett krav på att åtgärder som kan undergräva skyddet för den enskildes privatliv och integritet alltid ska prövas och bedömas utifrån nämnda lagstiftning, särskilt förordning nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter.
Enligt artikel 1.1 i förordning nr 45/2001 är syftet med denna förordning att skydda fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter, särskilt deras rätt till privatliv, i samband med behandling av personuppgifter. Bestämmelsen lämnar inte utrymme för att dela upp behandling av personuppgifter i två kategorier, varav den ena kategorin består av fall där behandlingen av personuppgifter endast bedöms med utgångspunkt i artikel 8 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (nedan kallad Europakonventionen) och Europadomstolens praxis rörande den artikeln och den andra kategorin består av fall där behandlingen av personuppgifter bedöms med utgångspunkt i bestämmelserna i förordning nr 45/2001. Det framgår härvid visserligen av den första meningen i skäl 15 i denna förordning att unionslagstiftaren har tagit upp behovet att tillämpa artikel 6 EU, och därigenom artikel 8 i Europakonventionen, när denna behandling utförs av gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen för att utföra uppgifter som inte omfattas av denna förordnings tillämpningsområde, särskilt sådana uppgifter som avses i avdelningarna V och VI i EU-fördraget, i dess lydelse före Lissabonfördraget. En sådan hänvisning var däremot inte nödvändig vad avser behandlingen av personuppgifter som utförs i samband med uppgifter som omfattas av tillämpningsområdet för nämnda förordning, eftersom det i sådana fall står klart att det är förordning nr 45/2001 själv som ska tillämpas.
Av detta följer att när syftet med en ansökan som grundar sig på förordning nr 1049/2001 är att få tillgång till handlingar som innehåller personuppgifter, är bestämmelserna i förordning nr 45/2001 tillämpliga fullt ut, och detta gäller även artiklarna 8 och 18 i den förordningen, vilka är bestämmelser av grundläggande betydelse för de skyddsregler som har införts genom denna förordning.
(se punkterna 57 och 59−64)
2. En förteckning över de personer som hade närvarat vid ett sammanträde som hållits i samband med ett fördragsbrottsförfarande, och som ingår i protokollet från detta sammanträde, innehåller personuppgifter, i den mening som avses i artikel 2 a i förordning nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter, eftersom de personer som var närvarande vid sammanträdet kan identifieras.
Kommissionen har inte åsidosatt bestämmelserna i artikel 8 b i nämnda förordning genom att, vad avser personer som inte har lämnat sitt uttryckliga samtycke till att personuppgifter i protokollet som rör dem lämnas ut, kräva att det fastställs att det är nödvändigt att lämna ut dessa personuppgifter.
När det ansöks om tillgång till nämnda protokoll enligt förordning nr 1049/2001 utan att någon uttrycklig och legitim motivering anförs som visar att dessa personuppgifter måste lämnas ut, kan kommissionen nämligen inte göra en avvägning mellan de berörda parternas respektive intressen. Kommissionen kan inte heller kontrollera huruvida det finns skäl att anta att en överföring skulle kunna skada de berörda personernas legitima intressen enligt artikel 8 b i förordning nr 45/2001.
(se punkterna 70, 77 och 78)