8.3.2008

Europeiska unionens officiella tidning

C 64/21

Talan väckt den 18 december 2007 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Italien

(Mål C-561/07)

(2008/C 64/32)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: J. Enegren och L. Pignataro)

Svarande: Republiken Italien

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen skall

—

fastställa att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktiv 2001/23/EG genom att bibehålla bestämmelserna i artikel 47.5 och 47.6 i lag nr 428 av den 29 december 1990 vid företagskriser enligt artikel 2 femte stycket c i lag nr 675 av den 12 augusti 1977, så att arbetstagarnas rättigheter enligt artiklarna 3 och 4 i direktivet inte garanteras vid övergång av företag då det konstaterats föreligga en ”krissituation”, och

—	förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Kommissionen hävdar att bestämmelserna i lag nr 428/1990 (artikel 47.5 och 47.6) strider mot direktiv 2001/23/EG (1) av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter, genom att de arbetstagare i företaget som omfattas av Cassa integrazione guadagni straordinaria (lönekompensationsfond) och som övertas av förvärvaren förlorar de rättigheter som föreskrivs i artikel 2112 i den italienska civillagen, utom vad gäller eventuella garantier som föreskrivs i det fackliga avtalet (den ”förmånligare behandling” som nämns i artikel 47.5).

Det medför att de arbetstagare i företaget som omfattas Cassa integrazione guadagni (nedan kallad CIGS) i en krissituation inte åtnjuter, vid övergång av företaget, de garantier som föreskrivs i artiklarna 3 och 4 i direktivet.

I artikel 47.6 föreskrivs att de arbetstagare som inte anställs av förvärvaren, arrendatorn eller det nya företaget har företräde vid de anställningar som dessa vidtar inom ett år efter övergången eller under en längre tid som fastställs i kollektivavtal. Artikel 2112 i den italienska civillagen skall inte tillämpas på ovannämnda arbetstagare om de anställs av förvärvaren, arrendatorn eller det nya företaget efter att övergången har ägt rum.

Den italienska regeringen har inte ifrågasatt kommissionens bedömning att de arbetstagare i företaget som omfattas av CIG i en krissituation inte åtnjuter, vid övergång av företaget, de garantier som föreskrivs i artiklarna 3 och 4 i direktivet. Den har emellertid hävdat att i detta fall skall artikel 5.3 i direktivet tillämpas.

Kommissionen har i ansökan påpekat att enligt denna bestämmelse är det tillåtet vid övergång av företag, för det fall överlåtaren befinner sig i en allvarlig ekonomisk krissituation, att göra ändringar i arbetstagarnas anställningsvillkor för att skydda arbetstillfällen genom att säkerställa överlevnaden för företaget eller verksamheten eller en del av företaget eller verksamheten. Enligt denna bestämmelse har emellertid medlemsstaten endast rätt att tillåta att förvärvaren och arbetstagarrepresentanterna kommer överens om ändringar i anställningsvillkoren under vissa omständigheter, och inte att utesluta en tillämpning av artiklarna 3 och 4 i direktivet, såsom sker genom artikel 47.5 och 47.6 i lag nr 428/90.

(1) EGT L 82, s. 16.