PERSONALDOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen)

den 14 februari 2007

Mål F-1/06

Juan Miguel Fernández Ortiz

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Tjänstemän – Rekrytering – Provanställning – Uppsägning efter provanställningens slut”

Saken: Talan väckt enligt artikel 236 EG och artikel 152 EA, genom vilken Juan Miguel Fernández Ortiz har yrkat ogiltigförklaring av kommissionens beslut att säga upp honom efter hans provanställning.

Avgörande: Talan ogillas. Vardera parten skall stå för sina egna rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Rekrytering – Provanställning

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 34.3 och 34.4)

2.      Tjänstemän – Rekrytering – Provanställning

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 34.3 och 34.4)

3.      Tjänstemän – Rekrytering – Provanställning

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 34.3)

4.      Tjänstemän – Rekrytering – Provanställning

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 34.3 och 34.5)

1.      Tillsättningsmyndigheten har enligt artikel 34.3 i tjänsteföreskrifterna möjlighet att säga upp en provanställd som inte fullgjort sitt arbete på tillfredsställande sätt, och bestämmelsens regler om tidsfrister skall inte tolkas så, att denna myndighet i vilket fall som helst är skyldig att fatta ett beslut innan denna provanställningsperiod har avslutats och inte med laglig verkan kan säga upp en provanställd tjänsteman före periodens utgång.

Omständigheten att det inte föreskrivs tvingande regler om hur snart tillsättningsmyndigheten måste agera innebär emellertid inte att denna inte är skyldig att fatta ett beslut inom rimlig tid, eftersom den måste se till att undanröja alla oklarheter vad gäller en tjänstemans situation enligt tjänsteföreskrifterna.

Den tid som ligger till utgångspunkt för bedömningen huruvida ett beslut har fattats inom rimlig tid börjar löpa när rapporten om provanställningen har upprättats och delgetts den provanställde. Det är nämligen på detta sätt och från och med detta datum som den provanställde blir medveten om att han kan komma att sägas upp.

(se punkterna 41, 44 och 45)

Hänvisning till

Domstolen: 1 juni 1978, D’Auria mot kommissionen, 99/77, REG 1978, s. 1267, punkterna 18 och 19, 12 juli 1973, Di Pillo mot kommissionen, 10/72 och 47/72, REG 1973, s. 763, punkt 9, 26 februari 1976, Van de Roy mot kommissionen, 92/75, REG 1976, s. 343, punkt 12

2.      Det finns ingen bestämmelse i tjänsteföreskrifterna som föreskriver att en provanställd tjänsteman som ges negativa vitsord i en rapport om provanställning kan anses ha fått fast anställning genom ett tyst beslut endast av det skälet att provanställningen har gått ut. Institutet provanställning i sig, möjligheten att förlänga provanställningen och möjligheten att säga upp en provanställd enligt artikel 34.3 i tjänsteföreskrifterna visar på att den provanställde inte har en ovillkorlig rätt att få en fast anställning efter sin provanställning, utan endast en sådan möjlighet, under förutsättning att den provanställde har visat tillräcklig skicklighet i arbetet.

(se punkterna 53 och 55)

Hänvisning till

Domstolen: Di Pillo mot kommissionen, ovan nämnd, punkt 9

3.      Om tidsfristerna i artikel 34.3 i tjänsteföreskrifterna har åsidosatts när en rapport om provanställningen upprättats, utgör detta ett fel som, hur beklagligt det än må vara, inte påverkar denna rapports giltighet, förutsatt att den berörde har beretts tillfälle att yttra sig inom en rimlig tidsfrist, vilket ger tillsättningsmyndigheten möjlighet att göra en informerad bedömning.

På samma sätt påverkar dröjsmål med att delge ett beslut om att förlänga provanställningen inte beslutets lagenlighet, om administration i rätt tid underrättat den berörde om att hans provanställning förlängts och denne således inte hållits i osäkerhet och än mindre ett ”juridiskt vakuum”.

(se punkterna 59–62)

Hänvisning till

Domstolen: 25 mars 1982, Munk mot kommissionen, 98/81, REG 1982, s. 1155, punkterna 8 och 9

Förstainstansrätten: 5 mars 1997, Rozand–Lambiotte mot kommissionen, T‑96/95, REGP 1997, s. I‑A‑35 och s. II‑97, punkt 72

4.      Tillsättningsmyndighetens möjlighet att i enlighet med artikel 34 i tjänsteföreskrifterna säga upp en provanställd tjänsteman och inte ge honom fast anställning enligt tjänsteföreskrifterna strider inte mot någon allmän princip i gemenskapens arbetsrätt.

Möjligheten att säga upp en provanställd kan inte anses strida mot principen om god förvaltning eller någon annan allmän princip eller mot den berördes grundläggande rättigheter när den provanställde får fortsätta att arbeta till dess att tillsättningsmyndigheten fattar sitt beslut, erhåller lön under denna period, inom rimlig tid erhåller ett slutgiltigt beslut om sin situation och dessutom kan begära den ersättning som föreskrivs i artikel 34.5 i tjänsteföreskrifterna.

(se punkterna 69 och 70)