Civilrättsligt samarbete – Domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område – Förordning nr 44/2001 – Behörighet vid försäkringstvister
(Rådets förordning nr 44/2001, artiklarna 9.1 b och 11.2)
Hänvisningen i artikel 11.2 i förordning nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område till artikel 9.1 b häri ska förstås så, att den skadelidande kan väcka talan direkt mot försäkringsgivaren vid domstolen i den ort i en medlemsstat där den skadelidande har sin hemvist, om sådan direkt talan är tillåten och om försäkringsgivaren har sin hemvist i en medlemsstat. Nämnda hänvisning innebär nämligen att tillämpningsområdet för denna regel om behörighet för domstolen i den ort där käranden har hemvist, vilken föreskrivs i artikel 9.1 b i nämnda förordning, vidgas till att inkludera andra kategorier av käranden, som väckt talan mot försäkringstagaren, än försäkringstagarna, de försäkrade och förmånstagarna, varvid naturen av den skadelidandes direkta talan mot försäkringsgivaren enligt nationell rätt för övrigt saknar betydelse för tillämpningen. Denna tolkning grundar sig också på syftet med förordningen, vilket är att ge den svagare parten ett förmånligare skydd än vad som är möjligt med de allmänna behörighetsbestämmelserna i förordning nr 44/2001.
(se punkterna 26, 28, 30 och 31 samt domslutet)