Mål C-157/06

Europeiska gemenskapernas kommission

mot

Republiken Italien

”Fördragsbrott — Offentlig upphandling av varor — Direktiv 93/36/EEG — Tilldelning av offentliga kontrakt utan att meddelande först publiceras — Lätta helikoptrar till polisen och den nationella brandkåren”

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 2 oktober 2008   I ‐ 7315

Sammanfattning av domen

Tillnärmning av lagstiftning – Förfarandet vid offentlig upphandling av varor – Direktiv 93/36 – Undantag från gemenskapsbestämmelserna – Restriktiv tolkning – Skydd av en medlemsstats väsentliga säkerhetsintressen

(Artikel 296.1 b EG; rådets direktiv 93/36, artiklarna 2.1 b, 3, 6 och 9)

En medlemsstat som har antagit nationella bestämmelser som medger undantag från gemenskapsbestämmelserna om offentlig upphandling av varor för inköp av lätta helikoptrar till polismyndigheten och den nationella brandkåren, utan att något av de villkor som kan motivera ett sådant undantag är uppfyllt, har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktiv 93/36 om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av varor, och särskilt artiklarna 2.1 b, 6 och 9 i detta direktiv.

Vad avser berättigade krav av nationellt intresse enligt artikel 296.1 b EG får varje medlemsstat nämligen vidta åtgärder som den anser nödvändiga för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen i fråga om tillverkning av eller handel med vapen, ammunition och krigsmateriel. Sådana åtgärder får emellertid inte försämra konkurrensvillkoren på den gemensamma marknaden vad gäller varor som inte är avsedda speciellt för militärändamål.

Det framgår av nämnda bestämmelses ordalydelse att varorna ska vara avsedda speciellt för militärändamål. Härav följer att inköp av utrustning vars användning för militära ändamål är osäker med nödvändighet ska följa bestämmelserna om offentlig upphandling. Eftersom det är klarlagt att de nationella bestämmelserna avser helikoptrar som med säkerhet ska användas för civila ändamål, men som endast såsom en eventualitet kan komma att användas för militära ändamål, kan den berörda medlemsstaten inte med framgång åberopa artikel 296.1 b EG, som det hänvisas till i artikel 3 i direktiv 93/36, för att motivera nationella bestämmelser som medger att nämnda helikoptrar köps in genom ett förhandlat förfarande.

Att åberopa artikel 2.1 b i direktiv 93/36 vid inköp av de aktuella helikoptrarna är dessutom oproportionerligt med hänsyn till syftet att hindra spridning av känsliga uppgifter angående tillverkningen av dessa helikoptrar, eftersom den berörda medlemsstaten inte har visat att ett sådant syfte inte skulle ha kunnat uppnås inom ramen för en inbjudan till anbudsgivning i enlighet med direktivet. Det räcker således inte att enbart ange att den aktuella upphandlingen är sekretessbelagd, att den måste förenas med särskilda säkerhetsåtgärder eller att det är nödvändigt att den undantas från gemenskapsbestämmelserna av hänsyn till statens grundläggande säkerhet, för att det ska anses utrett att de särskilda omständigheter som motiverar undantagen i artikel 2.1 b i direktiv 93/36 faktiskt föreligger.

(se punkterna 25–28 och 31–34 samt punkt 1 i domslutet)