Sammanfattning
1. Tjänstemän – Kontraktsanställda – Klassificering
(Anställningsvillkoren för övriga anställda, artiklarna 53 tredje stycket och 80.2)
2. Tjänstemän – Anställningsvillkoren för övriga anställda – Tillämpligheten av avdelning IV om kontraktsanställda är inte underkastad kravet att det dessförinnan ska ha fastställts befogenheter för varje typ av arbetsuppgifter för de olika tjänstegrupperna bland kontraktsanställda
(Anställningsvillkoren för övriga anställda, artiklarna 52 och 80.3, och avdelning IV; rådets förordning nr 723/2004)
3. Tjänstemän – Anställningsvillkoren för övriga anställda – Likabehandling – Skillnader mellan löneförmånerna för tillfälligt anställda och för kontraktsanställda – Diskriminering föreligger inte
4. Tjänstemän – Likabehandling – Skillnader i behandling mellan kategorierna av anställda i fråga om garantier enligt tjänsteföreskrifterna och socialförsäkring – Diskriminering föreligger inte
1. Administrationen gör sig inte skyldig till någon uppenbart oriktig bedömning genom placeringen i tjänstegrupp I av en kontraktsanställd som getts arbetsuppgifter, vilka innefattade förflyttning av skiljeväggar och dörrar, organiseringen av flyttningar, utförandet av beställningar av nya möbler eller av reparationer, den logistiska hanteringen av arkiv, kontakter med fastighetsförvaltare i frågor rörande bevakning, parkeringar, underhåll och städning, anordnandet av en regelbunden och tillräcklig tillförsel av kontorsmaterial, uppföljning av hur anslag utnyttjas, organiseringen av sammanträden och bokning av lokaler samt uppföljning av beställningar av dryck och lättare förtäring. Sådana arbetsuppgifter omfattar manuellt arbete och kontorsarbete, vars omfattning inte överstiger administrativt servicearbete i den mening som avses i artikel 80.2 i anställningsvillkoren för övriga anställda med avseende på tjänstegrupp I. Det utrymme för initiativ och självständigt arbete som den kontraktsanställde tillerkänns för att kunna utföra de ovannämnda arbetsuppgifterna ordentligt är inte av sådan beskaffenhet att deras kvalificering som ”manuellt och administrativt servicearbete” i den mening som avses i den ovannämnda bestämmelsen är ifrågasatt. Utrymmet för initiativ och självständigt arbete innebär inte hinder mot att en kontroll utövas av tjänstemän och tillfälligt anställda.
Även om det antas att den kontraktsanställde tidigare utförde samma arbetsuppgifter i egenskap av extraanställd i tjänstegrupp VII, kategori C, motsvarar grundtjänsterna i den tjänstegruppen, såsom sekreterare, kontorsassistent, telefonist eller kontorist, såsom anges i artikel 53 tredje stycket i anställningsvillkoren för övriga anställda, de som beskrivs i artikel 80.2 i nämnda anställningsvillkor avseende tjänstegrupp I.
(se punkterna 52–54, 56 och 57)
2. Det följer inte av någon bestämmelse i anställningsvillkoren för övriga anställda eller i rådets förordning nr 723/2004 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda att tillämpligheten av avdelning IV i anställningsvillkoren, som rör kontraktsanställda, särskilt dess bestämmelser om deras rekrytering, är beroende av att det fastställts befogenheter för varje typ av arbetsuppgifter som kännetecknar var och en av de tjänstegrupper som de kontraktsanställda kan höra till. Artikel 52 i anställningsvillkoren för övriga anställda – i vilken det föreskrivs att den faktiska anställningstiden för extraanställda, vilka, såsom framgår av skäl 36 i förordning nr 723/2004, på lång sikt är avsedda att ersättas av kontraktsanställda, inte får löpa efter den 31 december 2007 och att inga nya extraanställda får anställas efter den 31 december 2006 – är tvärtom en bekräftelse på att nämnda artikel IV är omedelbart tillämplig, eftersom det däri inte hänvisas till ett föregående genomförande av artikel 80.3 i anställningsvillkoren för övriga anställda.
(se punkt 59)
Hänvisning till:
Förstainstansrätten 9 juli 2007, De Smedt mot kommissionen, T‑415/06 P, REGP 2007, s. I‑A‑1‑109 och II‑A‑1‑409, punkt 40
Personaldomstolen 19 oktober 2006, De Smedt mot kommissionen, F‑59/05, REGP 2006, s. I‑A-0000 och s. II‑A-0000, punkt 52
3. Gemenskapslagstiftaren får vid varje tillfälle ändra tjänsteföreskrifterna på det sätt som han anser överensstämmer med tjänstens intresse och för framtiden införa bestämmelser i tjänsteföreskrifterna som är mindre gynnsamma för de tjänstemän eller övriga anställda som berörs. Detta förutsätter emellertid att de rättigheter som tjänstemännen eller de övriga anställda regelmässigt har förvärvat bevaras och att de personer som särskilt berörs av de nya bestämmelserna behandlas på samma sätt. Gemenskapslagstiftaren kan följaktligen inte klandras för att ha infört en ny kategori av anställda, de kontraktsanställda, som omfattas av annat ekonomiskt system än det som gäller för extraanställda, som på lång sikt är avsett att ersätta de kategorier som avser extraanställda och tjänstemän i kategori D, om rättigheter som har förvärvats av de tjänstemän eller övriga anställda som har rekryterats enligt de äldre tjänsteföreskrifterna inte i enstaka fall har satts i fråga och om de anställda som omfattas av den nya kategorin har behandlats på samma sätt. Uppgifter om att lönerna skulle minskas som en följd av att avtalen för extraanställda ändrades till avtal för kontraktsanställda, som spritts via kommissionens intranät, kan inte ge upphov till berättigade förväntningar om rätten till en viss bestämd minskning hos den berörda personen, eftersom det är fråga om en genomsnittlig minskning som ska tillämpas på olika enskilda fall.
(se punkterna 78, 79 och 81)
Hänvisning till:
Domstolen 19 mars 1975, Gillet mot kommissionen, 28/74, REG 1975, s. 463, punkterna 5 och 6
Förstainstansrätten 30 september 1998, Ryan mot revisionsrätten, T‑121/97, REG 1998, s. II‑3885, punkterna 98 och 104 ; 29 november 2006, Campoli mot kommissionen, T‑135/05, REGP 2006, s. II‑A‑2‑1527, punkt 85
Personaldomstolen ovannämnda målet De Smedt mot kommissionen, punkt 71
4. De skillnader som finns i tjänsteföreskrifterna mellan de olika kategorierna av anställda i gemenskaperna kan inte ifrågasättas, vare sig med avseende på tjänstemän i egentlig mening eller med avseende på de olika kategorier av anställda som omfattas av anställningsvillkoren för övriga anställda. Definitionen av var och en av dessa kategorier motsvarar nämligen de legitima behov som gemenskapsadministrationen har och arten av de arbetsuppgifter, permanenta eller tillfälliga, som den har till uppgift att fullgöra. Den omständigheten att vissa kategorier av de anställda i gemenskaperna, i fråga om garantier enligt tjänsteföreskrifterna och sociala trygghetsförmåner, kan åtnjuta garantier och förmåner som inte beviljas för andra kategorier kan följaktligen inte anses utgöra diskriminering. I synnerhet kännetecknas situationen för anställda som omfattas av anställningsvillkoren för övriga anställda av anställningsförhållandets kontraktsmässiga karaktär, medan det rättsliga förhållandet mellan en tjänsteman och administrationen följer av tjänsteföreskrifterna. Det finns objektiva rättsliga skillnader mellan olika kategorier av personer som är anställda av gemenskaperna, vilket medför att likabehandlingsprincipen inte är tillämplig i detta hänseende.
(se punkt 82)
Hänvisning till:
Domstolen den 6 oktober 1983, Celant m.fl. mot kommissionen, 118/82 och 123/82, REG 1983, s. 2995, punkt 22
Förstainstansrätten ovannämnda målet De Smedt mot kommissionen, punkterna 54 och 55
Personaldomstolen ovannämnda målet De Smedt mot kommissionen, punkt 76