Generaladvokatens förslag till avgörande
1. Genom förevarande begäran om förhandsavgörande har Bács-Kiskun Megyei Bíróság (domstol i provinsen Bács-Kiskun), Ungern, frågat om en nationell pålaga vid registrering av motorfordon (nedan kallad registreringsavgift) strider mot a) artiklarna 23 EG och 25 EG, som förbjuder importtullar samt avgifter med motsvarande verkan mellan medlemsstaterna, b) artikel 90 EG, som förbjuder nationella skatter som diskriminerar produkter från andra medlemsstater, eller c) artikel 33.1 i sjätte mervärdesskattedirektivet, (2) enligt vilken medlemsstater får bibehålla eller införa skatter, tullar eller avgifter som inte kan karakteriseras som omsättningsskatter, under förutsättning att de inte leder till gränsformaliteter i handeln medlemsstater emellan. Avgiften i fråga tas ut avseende varje fordon när det tas i trafik för första gången i medlemsstaten, och beloppet fastställs med utgångspunkt från fordonets tekniska prestanda och miljöklassning, oberoende av dess värde.
2. Frågor angående samma registreringsavgift har också ställts till domstolen i mål C-290/05, Nádasdi, i vilket jag även kommer att föredra mitt förslag till avgörande i dag. Frågorna i det målet begränsar sig dock uttryckligen till avgiftens effekt på begagnade fordon och dess förenlighet med artikel 90 EG.
Tillämpliga gemenskapsrättsliga bestämmelser
Fördragsbestämmelser och lagstiftning
3. Artikel 23 EG(3) har följande lydelse:
”1. Gemenskapen skall grunda sig på en tullunion, som skall omfatta all handel med varor och som skall innebära att tullar på import och export samt alla avgifter med motsvarande verkan skall vara förbjudna mellan medlemsstaterna …
2. Bestämmelserna i … artikel 25 … skall tillämpas på varor med ursprung i medlemsstaterna samt på varor som kommer från tredjeland och som är i fri omsättning i medlemsstaterna.”
4. Artikel 25 EG har följande lydelse:
”Tullar på import och export samt avgifter med motsvarande verkan skall vara förbjudna mellan medlemsstaterna. Detta förbud skall tillämpas även på tullar av fiskal karaktär.”
5. Artikel 90 EG har följande lydelse:
”Ingen medlemsstat skall, direkt eller indirekt, på varor från andra medlemsstater lägga interna skatter eller avgifter, av vilket slag de än är, som är högre än de skatter eller avgifter som direkt eller indirekt läggs på liknande inhemska varor.
Vidare skall ingen medlemsstat på varor från andra medlemsstater lägga sådana interna skatter eller avgifter som är av sådan art att de indirekt skyddar andra varor.”
6. Artikel 33.1 i sjätte direktivet har följande lydelse:
”Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser, särskilt dem som fastställs i gällande allmänna gemenskapsbestämmelser om innehav, flyttning och övervakning av punktskattepliktiga varor, får detta direktiv inte hindra en medlemsstat från att behålla eller införa skatter på försäkringsavtal, skatter på vadslagning och spel, punktskatter, stämpelskatter och, mer generellt, alla skatter, tullar eller avgifter som inte kan karakteriseras som omsättningsskatter, under förutsättning att dessa skatter, tullar eller avgifter inte leder till gränsformaliteter i handeln medlemsstater emellan.”
Rättspraxis
7. Dessa bestämmelser har vid flera tillfällen prövats av domstolen med särskilt avseende på nationella skatter och avgifter som tas ut på motorfordon som importeras från andra medlemsstater.
8. Av fast rättspraxis följer för det första att artikel 25 EG om avgifter med motsvarande verkan, och artikel 90 EG om diskriminerande interna skatter eller avgifter, inte kan tillämpas tillsammans, vilket innebär att en och samma skatt eller avgift inte samtidigt kan tillhöra båda dessa kategorier.(4)
9. I det avseendet skall en avgift av fiskal karaktär för registrering av motorfordon, som inte tas ut i samband med att gränsen till en medlemsstat passeras, utan vid den första registreringen av fordonet i denna medlemsstat, anses ingå i ett allmänt system för interna skatter och avgifter på varor och således bedömas mot bakgrund av artikel 90 EG.(5)
10. Jag har sammanfattat de viktigaste besluten från EG-domstolen(6) beträffande beskattning av begagnade fordon, bedömd med utgångspunkt från artikel 90 EG, i punkterna 4–22 i mitt förslag till avgörande i målet Nádasdi, till vilket jag hänvisar.
11. Av denna rättspraxis kan man dra slutsatsen att för att en nationell skatt eller avgift som endast tas ut en gång per fordon, när den registreras första gången i en medlemsstat, skall vara förenlig med artikel 90 andra stycket EG, skall den, om den tas ut på begagnade fordon, beräknas på ett sådant sätt att fordon från andra medlemsstater inte diskrimineras. En sådan skatt eller avgift får således inte belasta importerade begagnade fordon i högre grad än vad som motsvarar den skatt eller avgift som ingår i värdet på en liknande begagnad bil som först registrerats i samma medlemsstat i ett tidigare skede av sin livscykel.
12. I dessa domar har domstolen, bland annat, även slagit fast att hänsyn skall tas till de närmare reglerna om uttaget av skatten eller avgiften vid bedömningen av om den är förenlig med artikel 90 EG, nämligen att önskan att uppnå miljömål inte befriar en medlemsstat från ansvaret för att undvika diskriminering, att värdeminskningen inte måste bedömas individuellt i det enskilda fallet, utan kan grunda sig på tariffer eller tabeller som baserar sig på relevanta kriterier för att ge en tillfredsställande ungefärlig nivå på värdeminskningen och att det måste vara möjligt för ägaren att ifrågasätta tillämpningen av dessa tariffer eller tabeller i fall där hänsyn inte tagits till det enskilda fordonets verkliga egenskaper.
13. Beskattning eller avgiftsuttag avseende nya fordon omfattas bara av artikel 90 första stycket EG när det finns inhemsk produktion. Om denna beskattning eller detta avgiftsuttag inte innebär en öppen diskriminering av fordon som importerats från andra medlemsstater, vilket naturligtvis skulle strida mot bestämmelsen, kan det ändå bli aktuellt att utreda om den är utformad på ett sådant sätt att dess effekt är indirekt diskriminerande eller skyddande. I det avseendet har domstolen slagit fast att beskattnings- och avgiftssystem inte kan anses som diskriminerande enbart därför att endast importerade varor, särskilt sådana från andra medlemsstater, hör till de hårdast beskattade kategorierna, förutsatt att skillnaden i skattesats inte får till effekt att försäljningen av fordon som tillverkats i landet gynnas i förhållande till försäljningen av fordon som importerats från andra medlemsstater.(7)
14. I artikel 90 andra stycket EG förbjuds nationell beskattning eller avgiftsuttag som medför ”indirekt skattemässig protektionism av varor som – utan att enligt första stycket [i artikel 90 EG] vara liknande produkter i förhållande till de inhemska produkterna – icke desto mindre delvis, indirekt eller potentiellt konkurrerar med vissa sådana produkter”.(8) Det tycks inte i några fall ha konstaterats, eller för den delen påståtts, att beskattning eller avgiftsuttag avseende importerade motorfordon erbjuder ett indirekt skydd för andra varor än motorfordon.
15. Slutligen följer av domstolens fasta rättspraxis att klassificeringen av en pålaga som mervärdesskatt med avseende på artikel 33.1 i sjätte direktivet är beroende av om den har de grundläggande kännetecknen för en mervärdesskatt i det direktivets mening. Till dessa grundläggande kännetecken hör följande: skatten tas generellt ut på transaktioner avseende varor eller tjänster, den är proportionell i förhållande till det pris som den skattskyldige har erhållit för dessa varor och tjänster, den tas ut i varje led i produktions- och distributionskedjan, inklusive detaljhandeln, oavsett antalet föregående transaktioner, och den skatt som skall erläggas vid en transaktion beräknas efter avdrag för den skatt som betalades vid den föregående transaktionen, vilket innebär att skatten i ett bestämt led endast beräknas på det mervärde som tillförts i detta led, samt att skatten i sista hand bärs av konsumenten.(9)
16. I domen i målet Tulliasiamies(10) fann domstolen att en finsk ”mervärdesskatt på bilskatten” – där det belopp som skulle erläggas utgjorde en procentandel av bilskatten, som i sin tur beräknades med utgångspunkt från fordonets skattepliktiga värde – inte hade mervärdesskattens grundläggande egenskaper. För det första var den inte en allmän skatt eftersom det inte var meningen att den skulle omfatta alla ekonomiska transaktioner i den ifrågavarande medlemsstaten, utan endast en begränsad kategori varor, nämligen vissa fordon. För det andra stod skatten till sitt belopp inte i proportion till priset på varorna, utan påverkades bara indirekt av fordonets pris. För det tredje erlades den inte i varje led i produktions- och distributionskedjan, utan bara när bilskatten påfördes, och den medförde inte att mervärdet beskattades i ett visst led i produktions- och distributionskedjan, utan det totala värdet.
Tillämpliga nationella bestämmelser
17. En förutsättning för att registrera en personbil eller husvagn(11) för att tas i trafik i Ungern är att registreringsavgiften ( regisztrációs adó ) har betalats.
18. Före den 1 februari 2004 togs en konsumtionsskatt ( fogyasztási adó ) ut på sådana fordon. Det var ett engångsbelopp som beräknades som en andel av det deklarerade värdet. Andelen beräknades på grundval av vissa konsumtionsegenskaper för fordon.
19. Från den dagen ersattes konsumtionsskatten av en registreringsavgift enligt lag nr CX av år 2003 (lag om registreringsavgift). Registreringsavgiften tas ut i form av ett fast belopp för varje fordonskategori. Fordonen delas i huvudsak in i kategorier med utgångspunkt från motortyp(12) och kapacitet och miljöklass.(13) Det finns också kategorier för ”veteranbilar” och ”övriga” fordon. Avgiftsbeloppet har inget samband med fordonets värde. Det tillämpas utan åtskillnad på importerade fordon (oberoende av om de är nya eller begagnade) och fordon som tillverkats i Ungern.
20. Andra skatter och avgifter (inklusive en årlig skatt) tas också ut på motorfordon, men de berörs inte i förevarande mål. Till skillnad från vissa av dessa skatter återbetalas registreringsavgiften dock normalt inte om fordonet tas ur trafik igen.
Målet vid den nationella domstolen och begäran om förhandsavgörande
21. Den 28 december 2004 vidtog Illona Németh, sökande i målet vid den nationella domstolen, åtgärder för att betala registreringsavgiften för en i Tyskland inköpt bil(14) av märket Ford Mondeo, med en dieselmotor med cylindervolymen 1 998 cm³, tillhörande miljöklass 7. Skattemyndigheten fastställde med utgångspunkt från detta registreringsavgiften till 390 000 HUF (omkring 1 550 EUR).
22. Illona Németh ifrågasatte beslutet och förklarade att uttaget av avgiften stred mot gemenskapsrätten. Hon gjorde gällande att registreringsavgiften i princip var en importtull och som sådan förbjuden inom gemenskapen enligt artiklarna 23 EG och 25 EG. Hon ansåg i andra hand att den kunde betraktas som en intern skatt eller avgift av den typ som är förbjuden enligt artikel 90 EG, eller som en omsättningsskatt som är förbjuden enligt artikel 33 i sjätte mervärdesskattedirektivet.
23. Skattemyndigheten vidhöll sitt beslut med hänvisning till att dess uppgift var att tillämpa den nationella lagstiftningen såsom den antagits och inte att avgöra om denna stred mot gemenskapsrätten.
24. Illona Németh har nu begärt rättslig prövning av det beslutet. Hon har förklarat att hon anser att bestämmelserna i den lag om registreringsavgift som skattemyndigheten har att tillämpa strider mot gemenskapsrätten. Skattemyndigheten har gjort gällande att bestämmelserna i lagstiftningen är bindande och inte ger den något utrymme för skönsmässig bedömning.
25. Mot bakgrund av ovanstående överväganden har den nationella domstolen, som uppger att den agerar som första och sista instans i förfaranden av denna typ, beslutat att hänskjuta följande frågor för förhandsavgörande:
”1) Kan en sådan avgift i en medlemsstat som den ungerska registreringsavgiften anses utgöra en tull eller en avgift med motsvarande verkan?
2. Om den första frågan besvaras nekande, kan då en avgift i en medlemsstat som den ungerska registreringsavgiften – när betalningen av avgiften är en förutsättning för registrering och tagande i trafik av en personbil – anses utgöra ett slags importavgift?
3. Om den andra frågan besvaras nekande, kan då en avgift i en medlemsstat som den ungerska registreringsavgiften vara förenlig med de krav som anges i artikel 90 EG eller med artikel 33 i direktiv 77/388/EEG, eller strider den ungerska registreringsavgiften mot det gemensamma systemet för mervärdesskatt?
4. Kan en sådan avgift i en medlemsstat som den ungerska registreringsavgiften, på gemenskapsrättens nuvarande stadium, bringas att överensstämma med bestämmelserna i gemenskapsrätten om det belopp för registreringsavgiften som påförs nya och begagnade personbilar – bortsett från bilarnas miljöklassning – är identiskt och inte på något sätt speglar den faktiska värdeminskningen på begagnade bilar, och är helt oberoende av det datum när bilen togs i trafik och den tid som fordonet [lagligen] varit i trafik?”
26. Någon ansökan med angivande av skälen för att en part önskar höras har inte inkommit. Enligt artikel 44a i rättegångsreglerna för domstolen hölls inte någon förhandling.
Bedömning
Tolkningsfrågorna
27. Den ungerska regeringen har uttryckt viss tveksamhet angående möjligheten att ta upp tolkningsfrågorna till prövning i sak. Den hänskjutande domstolen har enligt sin uppfattning inte tillräckligt klart angivit skälen för beslutet att begära ett förhandsavgörande, särskilt avseende fråga 3 (förenligheten med artikel 90 EG och artikel 33 i sjätte mervärdesskattedirektivet) och fråga 4 (angående om en skatt som inte tar hänsyn till värdeminskningen är förenlig med gemenskapsrätten i allmänhet).
28. Den har hänvisat till rättspraxis enligt vilken en nationell domstol måste ge en viss förklaring till att den begär tolkning av just dessa gemenskapsrättsliga bestämmelser samt uppge vilket samband som den anser finns mellan dessa bestämmelser och de nationella bestämmelser som är tillämpliga i tvisten. Utan denna information har domstolen inte tillgång till de uppgifter om de faktiska eller rättsliga förhållanden som är nödvändiga för att kunna ge ett användbart svar på de frågor som ställts. De uppgifter som lämnas skall också vara sådana att det är möjligt för medlemsstaternas regeringar och andra berörda parter att yttra sig.(15)
29. Även om jag har förståelse för den ungerska regeringens tvekan, anser jag inte att den är tillräcklig för att motivera ett avslag på begäran om förhandsavgörande. Inte bara den ungerska regeringen, utan även den polska regeringen och kommissionen har ansett det möjligt att yttra sig över samtliga fyra frågor, även om de i viss mån tolkat och omformulerat dessa. Jag anser att domstolen kan tillämpa en liknande metod.
30. Frågorna 1 och 2 gäller förenligheten mellan beskattning eller avgiftsuttag vid import och artiklarna 23 EG och 25 EG. Jag avser att behandla dem tillsammans.
31. Fråga 3 gäller, å ena sidan, registreringsavgiftens förenlighet med artikel 90 EG och, å andra sidan, med artikel 33 i sjätte mervärdesskattedirektivet. Dessa två aspekter kommer jag att pröva separat.
32. Fråga 4, slutligen, gäller registreringsavgiftens förenlighet med ”gemenskapsrätten på sitt nuvarande utvecklingsstadium”. Här anges ingen aspekt av gemenskapsrätten som skall ligga till grund för bedömningen av förenligheten, och frågan skall därför som jag ser det begränsas till de bestämmelser som nämns i begäran om förhandsavgörande, nämligen de som ligger till grund för de första tre frågorna. Den tar emellertid upp den särskilda frågan att värdeminskningen för begagnade fordon inte avspeglas. Den frågan är i själva verket bara relevant beträffande diskriminerande nationell beskattning eller avgiftsuttag och således registreringsavgiftens förenlighet med artikel 90 EG och hör således till den tredje frågans första del.
Beskattning och avgiftsuttag vid import (frågorna 1 och 2)
33. Illona Németh har i sitt yttrande särskilt framhållit(16) att registreringsavgiften faktiskt är en avgift av fiskal karaktär med motsvarande verkan som en tull. Hennes huvudargument i det avseendet kan sammanfattas på följande sätt.
34. Registreringsavgiften är inte en skatt på nyttjandet av ett fordon. Den funktionen fullgörs av en separat skatt(17) och återbetalas, eftersom det är en skatt på nyttjandet, när fordonet, om så bara tillfälligt, tas ur trafik. Registreringsavgiften å andra sidan återbetalas – i likhet med importtullar, som den alltså kan jämföras med – om fordonet re-exporteras. Det är vidare konstlat att påstå att den utlösande händelsen för uttaget av registreringsavgiften är att fordonet tas i trafik och inte att det importeras, eftersom enda syftet med att importera fordon, med mycket få undantag av marginell betydelse, är att ta dem i trafik. När det gäller kontinuiteten i statens intäkter infördes först en konsumtionsskatt för att kompensera för bortfallet av importtullar,(18) vilken senare ersattes av registreringsavgiften. Registreringen av ett fordon i Ungern inbegriper andra förfaranden och andra avgifter, så registreringsavgiften är faktiskt inte knuten till registreringskraven. Det belopp som tas ut är bara löst och indirekt knutet till de faktiska negativa miljöeffekter som förorsakas av ett fordon: det är genom motorkapaciteten lika nära knutet till värdet och kan därför betraktas som en avgift som är relaterad till det avgiftsbelagda föremålets värde, i likhet med en tull. Sedan registreringsavgiften infördes har importen av begagnade fordon till Ungern enligt Illona Némeths uppgifter minskat med 74,3 procent, vilket visar att avgiften verkar begränsande på handeln, på samma sätt som en tull.
35. Den ungerska och den polska regeringen samt kommissionen är däremot samtliga av uppfattningen att den ungerska registreringsavgiften inte är en importtull eller en avgift med motsvarande verkan, som är förbjuden enligt artiklarna 23 EG och 25 EG, och inte heller någon typ av beskattning eller avgiftsuttag vid importen som sådan. Jag delar den uppfattningen och finner ingenting i Illona Némeths yttranden som påverkar detta.
36. Först och främst framgår det av domarna i målen De Danske Bilimportører och Weigel (19) att en avgift av fiskal karaktär som tas ut vid registreringen av ett motorfordon i princip inte tas ut på grund av att fordonet passerar gränsen till den medlemsstat som tar ut avgiften, utan på grund av registreringen av fordonet i den medlemsstaten. En sådan avgift skall anses ingå i ett allmänt system för interna skatter och avgifter på varor och således bedömas mot bakgrund av artikel 90 EG.
37. Registreringsavgiften tycks inteheller bara tas ut på fordon som importeras till Ungern utan även på fordon som tillverkas där, med samma avgiftsbelopp och utifrån samma kriterier.(20) Den omständigheten visar tydligt att den utlösande händelsen är en helt annan än importen eller korsandet av en gräns.
38. Illona Németh har naturligtvis rätt i att registreringsavgiften faktiskt tas ut på praktiskt taget alla importerade fordon mycket kort efter importen. Dock förhåller det sig likväl så, i likhet med vad hon själv medgivit, att vissa fordon undgår avgiften. Några fordon är endast avsedda för bruk utanför allmän väg, vissa endast för att ställas ut på ett museum eller att ingå i en samling och vissa kanske bara är tänkta som reservdelskälla. Ingen av dessa kategorier behöver registreras för vägtrafik och således kommer ingen av dem att utlösa registreringsavgiften efter importen.
39. De övriga särdrag hos registreringsavgiften som Illona Németh har hänvisat till, och som enligt henne visar att den är besläktad med en tull, påverkar inte min uppfattning.
40. Det faktum att registreringsavgiften kan återbetalas under omständigheter som är jämförbara med dem under vilka även en tull kan återbetalas,(21) visar för det första på intet sätt att dessa två tas ut på grund av samma händelse. Illona Németh har i alla händelser medgivit att registreringsavgiften även kan återbetalas i händelse av stöld eller om fordonet förstörs – omständigheter som sannolikt inte föranleder en återbetalning av tullar i något system.
41. För det andra saknar det betydelse att registreringsavgiften kanske införts för att åtminstone delvis kompensera för ett bortfall av inkomster från tullar som avskaffats i handeln med medlemsstater i gemenskapen. Huvudsyftet med alla skatter och avgifter är att skapa intäkter. Karaktären hos en skatt eller avgift är inte avgörande för karaktären hos en annan skatt eller avgift som införts för att ersätta den i det avseendet.
42. Även om registreringsavgiftens belopp i viss mån sammanhänger med fordonets värde, och även om detta skulle innebära att det var en skatt som är relaterad till det beskattade föremålets värde på samma sätt som en tull, kvarstår, för det tredje, det faktum att många andra pålagor – exempelvis punktskatter och mervärdesskatt – är värderelaterade skatter eller har en stark värderelaterad komponent och ändå ingår i ett rent internt skattesystem.
43. Även om slutligen registreringsavgiftens införande har lett till en minskad import av begagnade fordon till Ungern, och således har inverkat begränsande på handeln, är detta inte i sig relevant för bedömningen enligt artiklarna 23 EG och 25 EG. Dessa artiklar innehåller inte förbud mot alla handelsbegränsande åtgärder, utan mot ”varje pålaga, oavsett dess beteckning och utformning, som ensidigt läggs på varor på grund av att de passerar gränsen”.(22) Förbudet mot ”kvantitativa importrestriktioner samt åtgärder med motsvarande verkan” återfinns i artikel 28 EG. Bortsett från att domstolen inte har anmodats att bedöma den ungerska registreringsavgiften mot bakgrund av artikel 28 EG, följer dock av fast rättspraxis att tillämpningsområdet för den artikeln ”inte omfattar de hinder som avses i andra särskilda bestämmelser och att sådana hinder av fiskal karaktär eller med motsvarande verkan som tullar som avses i artiklarna 23 EG, 25 EG och 90 EG inte omfattas av förbudet i artikel 28 EG”.(23)
44. Eftersom den ungerska registreringsavgiften utan tvekan är en avgift av fiskal karaktär och inte tas ut på grund av att fordonet korsar en gräns måste den således bedömas enligt artikel 90 EG.
Diskriminerande nationella skatter och avgifter (fråga 3 första delen och fråga 4)
45. I mitt förslag till avgörande i målet Nádasdi analyserade jag kännetecknen hos en sådan pålaga som den ungerska registreringsavgiften, till den del den tillämpas på begagnade fordon, mot bakgrund av artikel 90 första stycket EG. Jag kom till följande slutsatser:
”1) För att fastställa huruvida en skatt eller avgift som påförs motorfordon när de för första gången använts i trafik i en medlemsstat är förenlig med artikel 90 första stycket EG till den del skatten eller avgiften är tillämplig på begagnade fordon, skall skattens eller avgiftens effekt på kostnaden för begagnade fordon som nyligen importerats från en annan medlemsstat jämföras med effekten av det återstående skatte- eller avgiftsbeloppet på kostnaden för liknande begagnade fordon som redan har använts i trafik i den förstnämnda medlemsstaten och som redan har påförts samma skatt eller avgift i ett tidigare skede. Det är inte relevant att göra en jämförelse med begagnade fordon som redan har använts i trafik i medlemsstaten innan skatten eller avgiften infördes.
2) En skatt eller avgift som påförs begagnade motorfordon när de för första gången används i trafik i en medlemsstat, och som beräknas utan beaktande av fordonets faktiska värdeminskning, med följden att den vid tillämpning på begagnade fordon som importerats från andra medlemsstater är högre än beloppet av den återstående skatt eller avgift som ingår i värdet på liknande begagnade fordon som redan är registrerade i landet, är oförenlig med artikel 90 första stycket EG såvitt avser den alltför höga skatt eller avgift som tagits ut.
3) Skattens eller avgiftens oförenlighet påverkas inte av det förhållandet att skatten eller avgiften i fråga är avsedd att främja mål som avser miljöskydd eller att den endast tas ut på grundval av objektiva kriterier som är av betydelse för ett sådant miljöskydd.”
46. Angående grunderna för dessa slutsatser hänvisar jag till mitt förslag till avgörande i det målet. Jag har inte funnit något i yttrandena vid domstolen i förevarande mål som påverkar den ståndpunkt jag kom fram till där.
47. Eftersom den hänskjutande domstolen i sin tredje fråga har begärt vägledning angående registreringsavgiftens förenlighet med artikel 90 EG i sin helhet, och eftersom endast den fjärde frågan uttryckligen gäller begagnade fordon, är det dock nödvändigt att komplettera bedömningen med en översiktlig granskning av situationen när skatten eller avgiften tillämpas på nya fordon och även med utgångspunkt från artikel 90 andra stycket EG.
48. I fråga om nya fordon framgår det av handlingarna i målet att registreringsavgiften tillämpas på exakt samma sätt på fordon som tillverkats i Ungern och sådana som tillverkats utomlands. Det har inte heller påståtts att avgiften har den effekten att försäljningen av fordon som tillverkats i landet gynnas i förhållande till försäljningen av fordon som importerats från andra medlemsstater.(24) Följaktligen beläggs inte de senare med högre avgift än liknande nationella varor genom den nationella avgiften, och denna förefaller, när den tillämpas på nya fordon, överensstämma med artikel 90 första stycket EG.
49. Artikel 90 andra stycket EG innehåller ett förbud mot interna skatter eller avgifter som är av sådan art att de indirekt skyddar inhemska varor som även om de inte är liknande varor i den mening som avses i artikel 90 första stycket EG ändå konkurrerar med dessa.
50. I förevarande mål är de berörda importerade varorna såväl nya som begagnade personbilar och husvagnar, och liknande inhemska varor finns i Ungern. Det har inte gjorts gällande att det finns andra inhemska varor som inte är liknande varor, men som ”inte desto mindre delvis, indirekt eller potentiellt konkurrerar med vissa [av de importerade varorna]”.(25) Det är i själva verket svårt att tänka sig vilka produkter det skulle kunna vara. Följaktligen saknas enligt min uppfattning anledning att göra en bedömning med utgångspunkt från artikel 90 andra stycket EG.
Artikel 33 i sjätte direktivet (fråga 3 andra delen)
51. Av begäran om förhandsavgörande och Illona Némeths korta uttalande i hennes yttrande framgår att hon anser att den ungerska registreringsavgiften kan strida mot artikel 33.1 i sjätte direktivet, därför att den kan anses vara en omsättningsskatt.
52. Bestämmelsen är dock inte utformad som ett direkt förbud mot sådana skatter. Den ger medlemsstaterna rätt att bibehålla eller införa skatter ”som inte kan karaktäriseras som omsättningsskatter”, under förutsättning att de ”inte leder till gränsformaliteter i handeln medlemsstater emellan”. Den nationella domstolen har genom sin tredje tolkningsfråga begärt att få svar på huruvida en sådan avgift som den berörda är förenlig med den bestämmelsen. Jag kommer därför att behandla båda dessa aspekter, men någon mera omfattande granskning är inte nödvändig.
53. Det är för det första helt uppenbart att den ungerska registreringsavgiften inte har mervärdesskattens fyra grundläggande särdrag, som enligt domstolens fasta rättspraxis samtliga skall föreligga för att en skatt skall betecknas som en omsättningsskatt som är förbjuden enligt sjätte direktivet. Dessa särdrag för mervärdesskatten är att
– den tas ut generellt på transaktioner avseende varor eller tjänster,
– skatten är proportionell i förhållande till det pris som den skattskyldige har erhållit för dessa varor och tjänster,
– skatten tas ut i varje led i produktions- och distributionskedjan, inklusive detaljhandeln, oavsett antalet föregående transaktioner, och
– den skatt som skall erläggas vid en transaktion beräknas efter avdrag för den skatt som betalades vid den föregående transaktionen. Detta innebär att skatten i ett bestämt led endast beräknas på det mervärde som tillförts i detta led och att skatten i sista hand bärs av konsumenten.
54. Registreringsavgiften har, såsom den har beskrivits, inget av dessa särdrag. Den tillämpas endast på en begränsad varukategori, nämligen personbilar och husvagnar. Den står inte i förhållande till priset på dessa varor, utan tas ut med fasta belopp som fastställs med utgångspunkt från tekniska prestanda och dessa kan vara gemensamma för dyra, nya bilar och begagnade bilar som minskat kraftigt i värde. Den tas bara ut i ett led i fordonets livscykel, nämligen när det först tas i trafik i Ungern. Slutligen saknas föreskrifter om avdrag för en jämförbar skatt eller avgift som betalats i ett tidigare led.
55. För det andra leder, som jag förklarat ovan, uttaget av registreringsavgiften inte till gränsformaliteter. Den utlösande händelsen är att fordonet för första gången tas i trafik i Ungern. Fordon kan importeras för andra ändamål än att användas på allmän väg och omfattas då inte av avgiften. Vidare tillämpas avgiften även på fordon som tillverkas i Ungern, vilka inte passerar en gräns.
Förslag till avgörande
56. Mot bakgrund av ovanstående överväganden anser jag att de tolkningsfrågor som har ställts av Bács-Kiskun Megyei Bíróság skall besvaras på följande sätt:
Fråga 1 och fråga 2
– En avgift som tas ut på motorfordon när de först tas i trafik i en medlemsstat, oberoende av var de tillverkats och med undantag för importerade fordon som inte är avsedda för vägtrafik, är inte en importtull eller en avgift med motsvarande verkan i den mening som avses i artiklarna 23 EG och 25 EG, och leder inte heller till gränsformaliteter i den mening som avses i artikel 33.1 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG.
Fråga 3 första delen och fråga 4
– I den mån en sådan skatt eller avgift tillämpas utan åtskillnad på nya fordon som tillverkas i den medlemsstat som påför denna och nya fordon som tillverkas i en annan medlemsstat, och under förutsättning att den inte har effekten att gynna försäljningen av de förstnämnda i förhållande till de senare, är den förenlig med artikel 90 första stycket EG.
– En skatt eller avgift som tas ut på begagnade motorfordon när de först tas i trafik i en medlemsstat, vars belopp beräknas utan hänsyn till fordonets faktiska värdeminskning, så att den när den tillämpas på sådana fordon som importeras från andra länder överstiger den skatt eller avgift som ingår i värdet på ett liknande begagnat fordon som redan registrerats i landet, strider till den del som överstiger sistnämnda skatt eller avgift mot artikel 90 första stycket EG.
– I avsaknad av andra inhemska varor som inte liknar nya eller begagnade motorfordon men som icke desto mindre delvis, indirekt eller potentiellt konkurrerar med dessa, saknas det anledning att bedöma en sådan avgift med utgångspunkt från artikel 90 andra stycket EG.
Fråga 3 andra delen
– En avgift som endast tillämpas på personbilar och husvagnar, som tas ut med en fast procentsats som grundar sig på fordonens tekniska prestanda och som endast tas ut när ett fordon först tas i trafik i en medlemsstat, och i fråga om vilken möjlighet saknas att göra avdrag för en jämförbar skatt eller avgift som betalats i ett tidigare led, kan inte betecknas som en omsättningskatt i den mening som avses i artikel 33.1 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG.
(1) .
(2) – Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT 1977 L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28) (ändrat vid ett flertal tillfällen) (nedan kallat sjätte direktivet).
(3) – De förbud som nu anges i artiklarna 23, 25 och 90 EG återfanns tidigare i artiklarna 9, 12 och 95 i EG-fördraget, till vilka det hänvisas i äldre rättspraxis. För konsekvensens skull kommer jag ändå i det följande att använda den nuvarande numreringen.
(4) – Se, exempelvis, dom av den 29 april 2004 i mål C-387/01, Weigel (REG 2004, s. I-4981), punkt 63 och där citerad rättspraxis.
(5) – Se dom av den 17 juni 2003 i mål C-383/01, De Danske Bilimportører (REG 2003, s. I-6065), punkt 34, och domen i målet Weigel (ovan fotnot 4), punkt 65.
(6) – Dom av den 11 december 1990 C-47/88, kommissionen mot Danmark (REG 1990, s. I-4509), av den 9 mars 1995 i mål C-345/93, Nunes Tadeu (REG 1995, s. I-479), av den 23 oktober 1997 i mål C-375/95, kommissionen mot Grekland (REG 1997, s. I-5981), av den 22 februari 2001 i mål C-393/98, Gomes Valente (REG 2001, s. I-1327), och av den 19 september 2002 i mål C‑101/00, Tulliasiamies och Siilin (REG 2002, s. I-7487) samt domen i målet Weigel, (ovan fotnot 4).
(7) – Se, exempelvis, dom av den 30 november 1995 i mål C-113/94, Casarin (REG 1995, s. I-4203), punkt 17 och där citerad rättspraxis.
(8) – Dom av den 11 augusti 1995 i de förenade målen C-367/93–C-377/93, Roders (REG 1995, s. I‑2229), punkt 38.
(9) – Se domen i målet Tulliasiamies (ovan fotnot 6), punkterna 98 och 99.
(10) – Se ovan fotnot 6, punkt 101 och följande punkter.
(11) – Andra bestämmelser, som inte berörs här, kan vara tillämpliga för andra typer av fordon. I det följande kommer jag dock enbart att använda uttrycket fordon med avseende på en sådan ”personbil eller husvagn” som omfattas av registreringsavgiften.
(12) – Det vill säga bensin eller diesel.
(13) – Denna baseras på en skala från ett till tio, som tydligen utgår från avgas- och ljudemissioner. Bättre miljöprestanda anges genom en högre siffra. Med avseende på registreringsavgiften tas endast hänsyn till om siffran är lägre än fem (som innebär en högre avgiftssats) eller fem eller högre (som innebär en lägre avgiftssats).
(14) – Enligt den ungerska regeringen köptes bilen begagnad, men detta framgår inte av begäran om förhandsavgörande eller av Illona Némeths yttranden.
(15) – Beslut av den 25 februari 2003 i mål C-445/01, Simoncello och Boerio (REG 2003, s. I-1807), punkterna 22 och 23, av den 7 april 1995 i mål C-167/94, Grau Gomis (REG 1995, s. I-1023), punkt 9, och av den 11 februari 2004 i de förenade målen C-438/03, C-439/03, C-509/03 och C‑2/04, Cannito m.fl. (REG 2004, s. I-1605), punkt 8.
(16) – Illona Németh har ifrågasatt registreringsavgiften i många avseenden. Flera av dem gäller det allmänna berättigandet för att ta ut en separat registreringsavgift och metoden att beräkna denna. Jag sammanfattar endast hennes argument här till den del de gäller skattens förenlighet med de gemenskapsrättsliga bestämmelser som den nationella domstolen har begärt att få tolkade.
(17) – Gépjárműadó, införd genom lag LXXXII av år 1991.
(18) – Jag noterar dock att konsumtionsskatt infördes i Ungern år 1991, medan konsumtionsskatt på import från Europeiska gemenskapens medlemsstater fasades ut under åren 1994–2001.
(19) – Se ovan fotnot 5; se punkt 9 ovan.
(20) – Den aspekten tycks inte framgå av handlingarna i förevarande mål, men av begäran om förhandsavgörande i målet Nádasdi framgår att bilar tillverkas i Ungern av Magyar Suzuki Rt.
(21) – Eller under vilka ungerska tullar tidigare kunder återbetalas, eftersom det ter sig sannolikt att Illona Némeths yttrande avser detta snarare än de gemensamma tullar som nu tillämpas av Ungern i egenskap av medlemsstat i gemenskapen.
(22) – Se, exempelvis, dom av den 23 april 2002 i mål C-234/99, Nygård (REG 2002, s. I-3657), punkt 19 och där citerad rättspraxis.
(23) – Se domen i målet De Danske Bilimportører (ovan fotnot 5), punkt 32 och där citerad rättspraxis.
(24) – Se punkt 13 ovan.
(25) – Se punkt 14 ovan.