Transporter – Sjötransport – Frihet att tillhandahålla tjänster – Cabotage
(Rådets förordning nr 3577/92, artikel 3.2 och 3.3)
För fraktfartyg över 650 bruttoton som utför öcabotage gäller, enligt artikel 3.3 i rådets förordning nr 3577/92 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage), när resan i fråga följer efter eller föregår en resa till eller från en annan stat, i alla frågor om bemanning, bestämmelserna i den stat där fartyget är registrerat (flaggstaten). Begreppet ”resan som följer efter eller föregår” en cabotageresa i artikel 3.3 i förordningen omfattar i princip alla resor från eller till en annan stat, oavsett om fartyget har last ombord eller inte. Det kan emellertid inte tillåtas att resor utan last ombord missbrukas för att kringgå bestämmelserna i förordning nr 3577/92. Missbruk förutsätter att den internationella ballastresan, trots att villkoren i artikel 3.3 i förordningen formellt har tillämpats, leder till att redaren omfattas av flaggstatens bestämmelser i alla frågor om bemanning och att syftet med artikel 3.2 i samma förordning härmed undergrävs. Syftet med artikel 3.2 är att värdstatens bestämmelser skall tillämpas i alla frågor om bemanning vid öcabotage. Det skall dessutom framgå av samtliga objektiva omständigheter att syftet med den internationella ballastresan är att undvika att artikel 3.2 i förordning nr 3577/92 tillämpas i stället för artikel 3.3.
(se punkt 25 samt domslutet)