1. Domstolen – Organisation – Tilldelning av mål till den stora avdelningen
(Domstolens stadga, artikel 16 tredje stycket; domstolens rättegångsregler, artikel 44.4)
2. Jordbruk – Gemensam jordbrukspolitik – Bomull – Produktionsstöd
(Anslutningsakten för Republiken Grekland, protokoll nr 4; rådets förordningar nr 1782/2003 och nr 864/2004, artikel 1)
3. Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Omfattning
(Artikel 253 EG; rådets förordning nr 864/2004)
4. Talan om ogiltigförklaring – Grunder – Maktmissbruk
5. Gemenskapsrätt – Principer – Skydd för berättigade förväntningar – Gränser
(Rådets förordning nr 864/2004)
6. Jordbruk – Gemensam jordbrukspolitik – Bomull – Produktionsstöd
(Anslutningsakten för Republiken Grekland, protokoll nr 4, punkt 2; rådets förordning nr 864/2004)
7. Talan om ogiltigförklaring – Dom om ogiltigförklaring – Verkningar
(Artikel 231 EG; rådets förordning nr 1782/2003, avdelning IV, kapitel 10a, och artikel 156.2 g, samt rådets förordning nr 864/2004)
1. Enligt artikel 16 tredje stycket i domstolens stadga är domstolen skyldig att sammanträda i stor avdelning bland annat när en gemenskapsinstitution som är part i målet begär det, medan ett hänskjutande av ett mål till domstolen i syfte att det skall kunna tilldelas en större sammansättning i enlighet med artikel 44.4 i rättegångsreglerna utgör en åtgärd som den sammansättning till vilken målet har hänskjutits, på eget initiativ och fritt, beslutar om. Att tillåta att en begäran enligt nämnda artikel 16 tredje stycket inges på ett mycket långt framskridet stadium av förfarandet, såsom att begäran inges efter det att det muntliga förfarandet avslutats och således under överläggningarna, riskerar dock att medföra en betydande försening i förfarandet och, således, få följder som uppenbart strider mot kravet på god rättskipning, som förutsätter att domstolen, i varje mål som anhängiggörs vid den, kan säkerställa att ett avgörande meddelas efter ett förfarande som präglas av effektivitet och som hålls inom skäliga frister.
(se punkterna 22 och 23)
2. Begreppet produktionsstöd för bomull i punkt 3 i protokoll nr 4, som utgör en bilaga till anslutningsakten för Republiken Grekland, utgör inte hinder mot det villkor för att det särskilda stödet skall beviljas som föreskrivs enligt förordning nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, vilket införts genom artikel 1.20 i förordning nr 864/2004, enligt vilket det krävs att arealen skall ha besåtts med sorter som står kvar åtminstone till dess att kapseln spricker upp.
Eftersom det saknas en definition av begreppet produktion i protokoll nr 4, ger varken protokollets lydelse eller sammanhang stöd för att begreppet produktion i detta protokoll har en annan innebörd än den vanliga, enligt vilken begreppet avser en process som består av flera etapper. Den omständigheten att det i ingressen i protokoll nr 4 hänvisas till att bomull har betydelse som råmaterial innebär inte att nämnda protokoll endast avser skördad bomull, utan denna hänvisning i ingressen skall, placerad i sitt sammanhang, förstås så, att det endast betonas att stödsystemet för bomull med hänsyn till bomullens betydelse som råmaterial inte bör få några negativa följder för handeln med tredjeland. Den närmare angivelsen, i artikel 1 i förordning nr 4006/87 om ändring av protokoll nr 4 om bomull, att protokoll nr 4 rör bomull, varken kardad eller kammad, som omfattas av undernummer 5201 00 i Kombinerade nomenklaturen, utesluter inte på något sätt bomull vid den tidpunkt då kapseln spricker upp. I detta skede är bomullen nämligen per definition, för övrigt lika litet som i det senare skede då den skördas, varken kardad eller kammad.
(se punkterna 41–45 och 49)
3. Den motivering som krävs enligt artikel 253 EG skall vara anpassad till rättsaktens beskaffenhet och det skall klart och tydligt framgå hur den institution som har antagit rättsakten har resonerat, så att de som berörs därav kan få kännedom om skälen för den vidtagna åtgärden och så att gemenskapsdomstolen ges möjlighet att utöva sin prövningsrätt. Det krävs inte att alla relevanta faktiska och rättsliga omständigheter anges i motiveringen, eftersom bedömningen av om motiveringen av en rättsakt uppfyller kraven i artikel 253 EG inte skall ske endast utifrån rättsaktens ordalydelse, utan även utifrån sammanhanget och reglerna på det ifrågavarande området. När det rör sig om en allmänt tillämplig rättsakt kan motiveringen dessutom begränsas till att ange den helhetssituation som har lett fram till antagandet av rättsakten och de allmänna mål som skall uppnås med den. Om det syfte som institutionen eftersträvar väsentligen framgår av en allmänt tillämplig rättsakt, är det vidare onödigt att kräva en särskild motivering för de olika tekniska lösningar som har valts.
Förordning nr 864/2004 om ändring av förordning nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system med direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare uppfyller dessa villkor. I detta avseende görs det i ingressen till nämnda förordning klart och tydligt en sammanfattning av den helhetssituation som föranlett gemenskapslagstiftaren att anta denna rättsakt samt av de allmänna mål som eftersträvas. Av skälen 5 och 6 framgår väsentligen vilket syfte som eftersträvades till den del ett nytt stödsystem för bomull inrättas genom förordningen. Följaktligen var gemenskapslagstiftaren inte heller skyldig att särskilt motivera de olika tekniska lösningar som valts, såsom att för beviljande av det särskilda stödet för bomull uppställa som villkor att bomullsodlingen skall fortsätta till dess att kapseln spricker upp.
(se punkterna 57–60, 64 och 65)
4. En rättsakt innebär maktmissbruk endast om det på grundval av objektiva, relevanta och samstämmiga uppgifter kan antas att den har antagits uteslutande, eller åtminstone huvudsakligen, för att uppnå andra mål än dem som angetts eller för att kringgå ett förfarande som särskilt föreskrivs i fördraget för att bemöta svårigheter i det enskilda fallet.
(se punkt 69)
5. När en försiktig och förståndig ekonomisk aktör skulle kunna förutse att en gemenskapsåtgärd kommer att vidtas som kan påverka hans intressen, kan han inte åberopa principen om skydd för berättigade förväntningar när denna åtgärd har vidtagits. Även om en sådan princip utgör en av gemenskapens grundläggande principer, kan de ekonomiska aktörerna ändå inte med fog förvänta sig att rådande förhållanden skall bestå när dessa kan ändras av gemenskapsinstitutionerna inom deras handlingsutrymme. Detta gäller särskilt inom ett sådant område som den gemensamma organisationen av marknaden, där målsättningen förutsätter en ständig anpassning i takt med att de ekonomiska förhållandena förändras.
En försiktig och förståndig ekonomisk aktör skulle ha kunnat förutse att förordning nr 864/2004 om ändring av förordning nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system med direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, och den reform av stödsystemet för bomull som den medför, skulle komma att antas. Denna reform ingår nämligen i en större reform som diskuterats på politisk nivå sedan år 1992 och som för övrigt särskilt angetts i ett meddelande från kommissionen som antogs år 2003 om ett förslag till ändring av förordning nr 1782/2003 och som varit föremål för ett meddelande offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning . Dessutom hade stödsystemet inom bomullssektorn redan tidigare varit föremål för flera viktiga reformer.
(se punkterna 81, 83 och 84)
6. Med hänsyn till att gemenskapslagstiftaren på den gemensamma jordbrukspolitikens område har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning kan lagenligheten av en åtgärd som vidtagits på detta område endast påverkas om åtgärden är uppenbart olämplig i förhållande till det mål som den behöriga institutionen söker uppnå. Detta utrymme för skönsmässig bedömning, vars utövande omfattas av en begränsad domstolsprövning, omfattar inte uteslutande innehållet i och räckvidden av de bestämmelser som skall antas utan även i viss utsträckning fastställandet av de grundläggande sakförhållandena. En sådan domstolsprövning, även om den har begränsad räckvidd, kräver emellertid att gemenskapsinstitutionerna kan visa inför domstolen att rättsakten har antagits genom ett faktiskt utövande av deras utrymme för skönsmässig bedömning, vilket förutsätter beaktandet av alla relevanta uppgifter och omständigheter avseende den situation som rättsakten avser att reglera.
De fasta lönekostnaderna, såsom kostnader för jordbrukarnas arbetskraft och för deras familjer, har inte tagits med och har således inte beaktats i kommissionens jämförande studie av den förväntade lönsamheten vid bomullsodling enligt det stödsystem för bomull som inrättats genom förordning nr 864/2004 om ändring av förordning nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system med direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, vilken har legat till grund för fastställandet av beloppet för det särskilda stödet till bomull. Det är dock svårt att i sig ifrågasätta relevansen av de ifrågavarande lönekostnaderna vid beräkningen av produktionskostnaderna för bomull och den förväntade lönsamheten vid bomullsodling.
Vidare har det inte undersökts vilka potentiella följder som reformen av stödsystemet för bomull får för rensningsföretagens ekonomiska situation. Bomullsproduktion är dock inte ekonomiskt möjlig utan förekomsten av sådana företag i närheten av produktionsområdena som är verksamma på ekonomiskt hållbara villkor, eftersom bomullen nästan inte har något marknadsvärde alls innan den omvandlas och den inte kan transporteras långa sträckor. Bomullsproduktionen och den förädling av bomull som görs av rensningsföretagen förefaller således ha ett oskiljaktigt samband. De potentiella följder som reformen av stödsystemet för bomull får för rensningsföretagens ekonomiska livskraft utgör således ett sakförhållande som måste beaktas för att bedöma lönsamheten vid bomullsodling.
Rådet, som antagit förordning nr 864/2004, har i det avseendet inte visat inför domstolen att det nya stödsystem för bomull som inrättas genom denna förordning har antagits genom ett faktiskt utövande av dess utrymme för skönsmässig bedömning, vilket omfattade beaktande av alla relevanta uppgifter och omständigheter i det aktuella fallet. Härav följer att de uppgifter som lagts fram av gemenskapsinstitutionerna inte gör det möjligt för domstolen att kontrollera huruvida gemenskapslagstiftaren, utan att överskrida gränserna för det stora utrymme för skönsmässig bedömning som den har på området, har kunnat komma fram till slutsatsen att fastställandet av beloppet för det särskilda stödet för bomull till 35 procent av det totala stödet enligt det tidigare stödsystemet är tillräckligt för att uppnå det mål som anges i skäl 5 i förordning nr 864/2004, nämligen att säkerställa bomullsodlingens lönsamhet och därmed dess fortsatta existens. Detta mål återspeglar det som anges i punkt 2 i protokoll nr 4, som utgör en bilaga till anslutningsakten för Republiken Grekland. Proportionalitetsprincipen har således åsidosatts.
(se punkterna 98, 117, 121, 122, 124, 126, 128 och 131–135)
7. Enligt artikel 156.2 g i förordning nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, som införts genom artikel 1.28 i förordning nr 864/2004, skall det nya stödsystemet för bomull som föreskrivs i kapitel 10a i avdelning IV i förordning nr 1782/2003 tillämpas från och med den 1 januari 2006 för bomull som sås från och med det datumet. Följaktligen kan det förhålla sig så att jordbrukarna i de berörda medlemsstaterna har vidtagit vissa åtgärder för att anpassa sig till detta system i syfte att kunna beviljas detta stöd eller att de åtminstone inom kort kommer att vidta sådana åtgärder. Vidare kan de behöriga myndigheterna i nämnda medlemsstater redan ha antagit nödvändiga bestämmelser för genomförandet av nämnda system eller kommer inom kort att anta sådana bestämmelser. Mot denna bakgrund och särskilt för att undvika all rättsosäkerhet avseende det system som är tillämpligt på stöd inom bomullssektorn till följd av ogiltigförklaringen av kapitel 10a i avdelning IV i förordning nr 1782/2003, skall verkningarna av nämnda ogiltigförklaring skjutas upp till dess att en ny förordning antas inom en skälig frist.
(se punkterna 139–141)