1. Fri rörlighet för personer – Etableringsfrihet – Arbetstagare – Erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier – Direktiv 89/48
(Rådets direktiv 89/48)
2. Fri rörlighet för personer – Etableringsfrihet – Arbetstagare – Erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier – Direktiv 89/48
(Artiklarna 39 EG och 43 EG; rådets direktiv 89/48, artikel 4.1)
1. Direktiv 89/48 om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier utgör inte något hinder för att, när en person med ett examensbevis från en medlemsstat ansöker om tillstånd att påbörja ett reglerat yrke i en annan medlemsstat, de behöriga myndigheterna i sistnämnda medlemsstat delvis beviljar en sådan ansökan, om innehavaren av examensbeviset begär det, och begränsar räckvidden av tillståndet till att endast omfatta de verksamheter som examensbeviset ger rätt att påbörja i den medlemsstat där det har erhållits.
(se punkt 26 och punkt 1 i domslutet)
2. Artiklarna 39 EG och 43 EG utgör inte hinder för en medlemsstat att underlåta att bevilja partiellt tillträde till ett reglerat yrke, som begränsas till en eller flera verksamheter som omfattas av yrket, när en person med ett examensbevis från en annan medlemsstat ansöker om tillstånd att påbörja detta yrke i den förstnämnda medlemsstaten, i den mån de brister som finns i den berördes utbildning i förhållande till den utbildning som krävs i värdmedlemsstaten verkligen kan avhjälpas genom tillämpande av de kompenserande åtgärderna i artikel 4.1 i direktiv 89/48 om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier.
Däremot utgör artiklarna 39 EG och 43 EG hinder för den nämnda medlemsstaten att underlåta att bevilja sådant partiellt tillträde, när den berörde begär det och skillnaderna mellan verksamhetsområdena är så stora att det i själva verket skulle vara nödvändigt att genomgå en hel utbildning, förutom om vägran att bevilja partiellt tillträde inte är motiverat av tvingande hänsyn till allmänintressen, som är ägnade att säkerställa att det mål som eftersträvas med dem uppnås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
(se punkterna 27 och 39 samt punkt 2 i domslutet)