1. Internationella avtal – Gemenskapens behörighet – Exklusiv extern behörighet för gemenskapen uppstår genom att den utövar sin interna behörighet – Villkor – Transport på inre vattenvägar – Förordning nr 3921/91 – Gemenskapsbestämmelserna är otillräckliga för att den exklusiva externa behörigheten skall överföras till gemenskapen
(Artiklarna 71.1 EG och 80.1 EG; rådets förordning nr 3921/91)
2. Medlemsstater – Skyldigheter – Samarbetsskyldighet – Beslut genom vilket kommissionen bemyndigas att förhandla om ett multilateralt avtal på gemenskapens vägnar – Medlemsstaternas skyldigheter att handla och avstå från att handla – Omfattning
(Artikel 10 EG)
1. Gemenskapen får exklusiv extern behörighet genom att utöva sin interna behörighet, när de internationella åtagandena omfattas av tillämpningsområdet för de gemensamma bestämmelserna eller i vart fall av ett område som redan i stor utsträckning regleras av sådana bestämmelser, även om åtagandena inte står i motsats till de gemensamma bestämmelserna.
När gemenskapen i sina interna rättsakter har infört bestämmelser om hur medborgare från tredjeländer skall behandlas eller när den uttryckligen har tilldelat gemenskapsinstitutionerna en behörighet att förhandla med tredjeländer erhåller den sålunda en exklusiv extern behörighet på det område som omfattas av dessa rättsakter.
Detta gäller också – även i avsaknad av uttryckliga bestämmelser som ger gemenskapsinstitutionerna befogenhet att förhandla med tredjeländer – när gemenskapen har genomfört en fullständig harmonisering på ett visst område, eftersom det skulle kunna inverka på de gemensamma regler som sålunda antagits, om medlemsstaterna behöll friheten att förhandla med tredjeländer.
Vad beträffar fastställandet av villkoren för att transportföretag som inte är hemmahörande i gemenskapen skall få utföra inrikes transporter på inre vattenvägar, har gemenskapen inte förvärvat exklusiv extern behörighet. Situationen för sådana transportföretag regleras nämligen inte genom förordning nr 3921/91 om villkoren för att transportföretag skall få utföra inrikes transporter av gods eller passagerare på inre vattenvägar i en annan medlemsstat än den där de är hemmahörande, eftersom den endast avser transportföretag som är etablerade i en medlemsstat och eftersom den harmonisering som skett genom förordningen därför inte är fullständig.
(se punkterna 40–45, 48, 50 och 51)
2. Den skyldighet att lojalt samarbeta, som medlemsstaterna åläggs genom artikel 10 EG, är allmänt tillämplig och är inte beroende av huruvida den berörda gemenskapsbehörigheten är av exklusiv karaktär eller av medlemsstaternas eventuella rätt att avtala om skyldigheter i förhållande till tredjeländer.
Medlemsstaterna har i synnerhet särskilda skyldigheter att handla och avstå från att handla i en situation där kommissionen har lagt fram förslag för rådet som, även om de inte antagits av detta, bildar utgångspunkten för en samlad gemenskapsåtgärd.
Härav följer att det förhållandet att rådet fattat ett beslut genom vilket kommissionen bemyndigats att förhandla om ett multilateralt avtal på gemenskapens vägnar, vilket utgör inledningen till en samlad gemenskapsåtgärd på det internationella planet, innebär, om än inte en skyldighet för medlemstaterna att avstå från att handla, åtminstone en skyldighet för medlemsstaterna att nära samarbeta med gemenskapsinstitutionerna för att underlätta fullgörandet av gemenskapens uppgifter och säkerställa enhetlighet och konsekvens i gemenskapens internationella agerande och internationella representation.
(se punkterna 58–60)